åh.. bra tråd. har inga svar, men bevakar med spänning =)

Jag har ju 2,5 kgs grabbar som mår alldeles utmärkt, håller igång lika mkt som dom andra. Dock var ju Tjabo uppe i nästan 3 kg första vintern och det var för mkt, tror att det kan ha negativ inverkan på dom, veterinären gav oss t.om rådet att sätta honom på diet (vilket inte är så lätt;) dock tappade han den vikten med vinterpälsen o nu i vintras va han som mest uppe i 2,4 tror jag. sen har det väl kanske lite o göra med hur "stor" illern är oxo, det kändes som tjabo hade för liten kropp för vikten om ni fattar :)

alltså fetma är ju aldrig bra för nått djur, men tror inte att en hane bara är stor nånsin kan vara skadligt, om de bara är byggda större, med skelett å sånt :)

Kanske inte är så skadligt för hanarna, beror väl på hur stor man snackar om, men jag vet att om en chinchillahona är för stor (inte fettma utan stor) så kan hon bli steril eller få fertilitetsproblem. Kan möjligen tänka mig att det kan få liknande konsekvenser om man försöker avla fram alldeles för stora illerhonor?

min lossas pappas kompis kompis har en illerhane på 3 kg å han e smidigare än va båda mina är =)

om man jämför en iller med en tax bara för skojs skull, de är väldigt olika byggda men har en gemensam nämnare i att de är avlånga små saker. Taxar har som ras stora problem med dåliga ryggar eftersom deras avlånga kropp ger en dålig belastning. Skulle illrarna kunna bli lika stora som en medelstor hund genom avel under lång tid på storväxta illrar utan att olika belastningsskador skulle bli en följd?

# 2 Är dina grabbar kastrerade?

#7, jajjamen hela gänget, på vintern ligger tjabo, gimli och frodo runt 2,5 o nu ligger tjabo på 1,6, gimli 2,2 och frodo 2,4 :)

Ja då är de verkligen stora killar!

Örjan är kastrerad och ligger på 2 kg på sommaren och 2,2 kg på vintern

Ni som har både stora och små illerhanar, är det bara tjockleken som skiljer eller är det även längden?

Jag har båda delarna. Allt från goseklumpar (Oliver, Erik) till räkor (Grizzly) Och här hemma är de lika långa allihopa, det är bara bredden som skiljer dem åt.

med illrar är byggda som de är naturligt, de ser ut så för det är det som funkar bäst i naturen, alltså bör inte ryggproblem vara nått att oroa sig för, å är de större så har de ju muskler i proportion till kroppen. taxar ser ju ut som de gör pga av människan, många hundraser som är ohälsosamma pga av oss. men är ingen fara för illrar. skulle va mer ororlig om en iller är väldigt liten, att de påverkar de inre organen som hos råttor tex. dessutom så kröker inte taxar ryggen uppåt som illrar gör när de går utan de svankar. vilket ger sämre stöd.

#13: Blir inte illrarna större och större pga människan? Alla raser som utvecklats bland hundar har samma ursprung men då man velat att de ska se ut på ett visst sätt så har man styrt det i den riktningen(flera riktningar). Taxar hade alldrig funnits om inte människan varit inblandad kan man anta, hade illrarnas storlek ökat så snabbt som den verkar göra om inte människan var inblandad? Att de skulle utvecklas och öka i storlek utan att förändra sina proportioner så att någon del halkade efter i utvecklingen har jag svårt att se. Så hade det kunnat vara i naturen där alla förändringar är till fördel för djuren men inte när vi enbart letar efter fördelar för oss själva och glömmer bort viktiga saker som hälsa.

#14 ökar illrar i storlek ?? isf hur mkt har dom ökat sen dom "började" öka :P ??

Om man tittar på vildillrarna så är det utseendes skillnader mellan tamiller och vildiller. En vildiller måste ju vara så gott som naturlig i sin storlek.

Nån som vet bättre än mig skillnaderna på vildillrar och tamillrar utseendesmässigt?

#15: det har jag inga siffror på men storleken ökar på dem eftersom folk vill ha stora illrar. Jag tycker det dyker upp  stooora illrar allt oftare nu och flera andra verkar reagera på samma sak. Visst det är fortfarande få illrar som är riktiga tungviktare men eftersom de är mer eftertraktade i avel och vissa av dem har matadoravlats så kan vi räkna med att de stora illrarna bara är normalstora snart.

jag tycker de illrar som är "stooora" bara är feta i de flesta fall. tycker inte att det är några super jätte illrar vi har, å tror inte illrar kan bli mycket större än va de redan är, de kommer ju inte bli järvar liksom. råttor har vi haft i all evighet, å de blir inte mycket större än i de vilda, bara fetare. men de finns massa färger, pälssorter, öron etc, å de påverkar hälsan. men samma med råttor så är de största bara feta, å de e de som jag tror är faran, att folk vill ha en stor tjock iller å göder upp dem. Såklart att vildillrar och tamillrar skiljer sig lite i utseende efter 3000 år. men såån stor skillnad är det inte, som sagt tidigare skulle jag va mer ororlig om pytte illrar skulle bli poppis. jag tror inte att bara kraftig byggda illrar kan vara ohälsosamma. å i naturen så rör sig illrar mycket mer, d emåste vara smidiga och röra sig snabbt, de får äta det de kan fånga. då håller de sig mindre. visst påverkar människan illrars storlek, men tror inte det kommer gå så långt att de blir skadligt. de illrar jag sett som vägt tre kilo har haft mest fett :P kommer nog dröja 300o år till innan nått förändras. kommer alltid finnas pytte individer och bjässe individer.

men som du säger, är ju farligt om folk bara parar de största hanarna för att de e stora, och inte kollar på stammen. men de kommer ju leda till komplikationer eftersom de inte kollat efter sjukdommar, inte för att det är en stor iller. parar man bara stora friska illrar med lagom många honor ska det va lugnt enligt mig.

Vanja, gimli är faktiskt bara lite knubbig, nu ger du honom komplex!!! ;) hehe. undrar om gimli kan ha ngn annan kroppsform…han ser ju exakt likadan ut året runt..=)

gimli är päronformad :P men alltså en vild iller väger mellan 0.5-1.5 kilo ca. att tamillrar väger mer är inte konstigt, vi skämmer ju bort dem med lyxmat som de inte ens behöver jaga. men längden på kroppen skiljer sig nog inte så mycket, vildillrar är slankare liksom. De illrar som är större syns på deras huvuden, de e större, grövre å har ett kraftigare bett, de har stora tassar och längre kropp. Monty är en stor iller, men jätte slank efter kastreringen nu. men han är stark och musklig ändå.

På bilden: Gimli och Kentucky (8v)

men gimli har oxo stort huvud o stora tassar, och massa muskler..och päronformad haha :P

Ska man se enbart till fett/fetma så är det naturligtvis inte bra för varken djur eller människor att vara överviktiga.

Jag förstod tråden som om den tog upp större illrar utan öppenbara fetmaproblem. Ex större huvud, längre kropp osv.

ja gimli är ju stor i sig, därför han kan bli så gigantisk :) en mindre iller kan också lägga på sig fett men inte bli  lika stor. det behövs att illern är stor från början och en del "extra" vikt för att de ska bli 3 kilos klumpar.

Gimli ser som sagt ut lika dant året runt. Han är en stor iller med lite extraspäck. Det roliga är att frodo som ser ut att väga mindre väger mer. Han är en STOR iller, inte en tjock iller. Väldigt kraftigt bygd.

Tjabo däremot, han är en medelstor iller, han vägde som mest nästan 3 kilo. Då var han tjock och hade hans vikt hållt sig runt 3 kilo hade det troligen varit skadligt för honom. När han låg på marken såg man knappt hans bakben för fettet låg över :) ..

Stora illrar, som är byggda stora är säkert mycker mer hälsosamt än tjocka illrar. Veterinären tillexempel när hon såg gimli och tjabo, båda nästan 3 kilo första vinter tyckte bara tjabo behövde banta. Och som tur är fixade han det själv.

Tråden var menad som en tankeställare vad som kan hända med stammen om man ständigt vill avla på ytterligheter som i det här fallet stora illrar. Jag har faktiskt inte sett någon iller på 3kg som inte varit tjock. Det jag är orolig över är fetman först och främst och den är genetisk delvis. Sen tror jag det leder till problem vilken ytterlighet i utseende man än väljer att inrikta aveln på. Så illrar som endast är storväxta tror jag också kan skada stammen om man avlar hårt på dem.

det går inte att separera de två riktigt, eftersom folk ropar om sina stora illrar för de tycker det är lite häftig att ha en stor iller, men de nämner mest vikter. Och i de flesta fall tycker jag mest de e lite runda illrar. Men som sagt, en stor men slank iller kan inte jag se några som helst problem med så länge aveln sköts rätt och inte sjuka illrar används i avel. men tror inte att storleken i sig kan kopplas till några faror, bara om det handlar om pytte pytte illrar. att det skulel avlas på bara de minsta illrarna tex för att få fram dvärgar, det skulle garanterat vara skadligt. men inte stora illrar. frodo är den största iller jag sett, men också den smartaste, smidigaste och livligaste hanen. och han är bara stor.

Men som sagt visst kan det bli problem i stammen om det avlas hårt på samma hanar, men då beror det ju inte påd et faktum att de är stora, utan att man avlar fel. felen blir ju först senare om sjukdommar kommer fram eller det blir inavel. att man bara anväänt stora hanar och inte brytt sig om nått annat.

det är ju farligare när folk avlar fram färger och andra konstigheter hos djur, eftersom det då rör sig om nån slags mutation som sällan syns till, som folk vill ta tillvara på. och då måste de ha en partner som bär på samma gener, tex en dotter eller kusin, de börjar för de mesta med inavel. så de får fram en sjuk linje från början, sen försöker de göra den frisk. skulle nån försöka få fram stora illrar så skulle det vara lättare, eftersom de kommer fram då å då, utan att behöva vara besläktade. skulle man göra ett snyggt avelsarbete med friska obesläktade avelsdjur och avla med måtta så skulle inte illrarna ta nån skada av det.

men tar man en okänd stor hane som kanske har massa sjukdomar bakåt å prarar honom med 30 honor bara för han är stor å fin, så får vi såklart problem. men de gäller ju med alla illrar oavsett storlek eller färg. och det är vårt ansvar att se till att de inte blir så.

Jag har ju iofs en liten iller hane. Men han är ju inte särskillt spinkig för att han väger lite. Däremot så är han inte särskillt lång :) Och det finns ju en gräns för hur stor man bör vara när man har en viss längd. Hans högsta vikt har varit 1,7 kilo och det var i vintras innan kastrationen, bör dessutom påpeka att han alltid varit mindre än de andra illrarna jag läst om. Men han har alltid varit pigg och glad och betett sig som illrar skall göra :)

När det kommer till avel så ser man faktiskt ofta (inte alltid) att de som söker avels hane söker en stor hane. Men frågan är ju om det är så himla bra att bara avla på de största hanarna, för snart kommer illerstammen att bestå av superstora illrar (de blir ju om än långsamt och knappt synligt på kort sikt större för varje generation, detta kommer att synas efter flera generationer) som ev kan få rygg och ledproblem pg av vårat urval. Dessutom så tycks det som att endel av avelshanarna används lite väl flitigt. Snart kommer det inte finnas några illrar kvar i Sverige som inte är släkt och då får uppfödarna snart börja låna in avelsillrar från andra länder.

jag tror inte att risken för rygg och led problem kommer va nån fara, att avla med stora hanar ser jag inget problem med. Så länge de e friska och används meed måtta i avel som sagt. Har ju sagt det flera gånger att det är det som är faran, att man bara bryr sig om att de e stora å inte kollar om de har stam eller sjukdomar å sen att de används massa gånger per år. Å jag tycker inte att illrarna blir större å större per generation. har alltid funnits större individer och mindre individer. Jag har inte hört om nån iller med rygg eller led problem, de är som sagt inte byggda som en tax.

#29 Jag har aldrig sagt att det är så nu, men saken är den att om man avlar alldelles för mkt på somliga egenskaper som t.ex storlek så är ryggproblem och ledproblem en trolig bieffekt.

Det gäller inte bara djur med långa kroppar. Våran förra hund var en riktigt fin bernersennen och hade en super fin stamtavla. De hade alltid avlat på stora hundar med "rätt" färger. Och visst de var väldigt vackra, men sedan fick vi helt enkelt inse att pg av deras urval på avelshundar så hade våran hund ledproblem. Enligt vetrinären så var det sånt man fick räkna med när uppfödarna valde ut avelshundar på det sättet.

Och nej, som sagt, vi har inte sett problemen hos illrar än, men det är väl bättre att försöka se till att vi inte avlar sönder illerstammen nu, för det blir inte på en generation det kan ta 10 generationer innan det märks så tydligt och då är det inte säkert att det är något som man kan göra åt saken.

 Ett annat problem kan också bli ifall hanarna blir större och större och honorna bibehåller sin vanliga storlek så kan de få svårare att para sig och det kan komma att bli svårare för honorna att föda ungarna. Det finns faktiskt fall där djurens ungar har varit så pass stora att de inte kunnat föda sina ungar den naturliga vägen utan tvingats ta till kejsarsnitt för att få ut ungarna.

#16 jag tycker vildillrar/mixar är kraftigare byggt, inte fett utan de är rejälare byggt men väl proportionerligt så ingen fara bara modell större precis som det finns muskulösa människor av naturen. Lite så tycker jag de de vilda är, våra tama är mer slappa i sin kroppsbyggnad.

En vildiller/mix behöver inte vara stor utan kan ändå vara tung pga benstomen är grövre (precis som det finns människor med olika kroppsbyggnader).

Ang. faran att avla på större illrar -ja fettman kan bli ett prolem likt människan och förknippas med ärftligt. Men bara grova illrar som är väl proportionerliga, nä sålänge de bara e större utan fett så kan det inte vara någon fara. Och att de ska få problem emd leder osv, som sagt sålänge det inte är fett så sliter inte deras storlek på kroppen då det är mins lika mkt muskler till förhållandet v kropps storleken.

Hur är det med honorna då? Klarar honorna av att bära och föda valparna om det är en stor pappa? Är valparna större redan som nyfödda?

bra tråd, verkligen !

#32 bra fråga, det vill jag också veta

som med råttor tex så anpassar sig ungarna oftast efter mammans storlek, eftersom det inte är nån mer extrem skillnad i storlek än i naturen. vissa hundraser tex kan ju inte föda själva, men då beror de på att valpens huvud är för stort i proportion till kroppen. och eftersom illervalpar inte är färdigutvecklade när de föds så är risken ännu mindre att valparna skulle bli för stora.

En liten fundering kring det här med vildillermixar som har kraftigare kroppsbyggnad, tror ni inte att de efter några generationer förlorat sin muskulösa byggnad eftersom de inte behöver dem när de bor som husdjur? Om de då behåller storleken så kommer kanske musklerna ersättas med något som med stor sannolikhet är fett?

musklerna kan inte ersättas med fett pga av generationer, de har ju fortfarande samma muskler, frågan är bara hur mycket man som ägare väljer att aktivera sin iller. de har alla samma förutsättningar när de föds, om de blir muskliga eller feta är upp till oss.

#35 det är ett vanligt förekommande problem inom de flesta arter när man parar ngt stort med ngt litet. I hästaveln så blir det tex förödande konsekvenser.

Think doggy style ;) En grand med en Chihuahua..

Har hört många "klagomål" på att mina illrar är små… Ja förutom Baloo då…

Frasse har som mest vägt 1,8 kg och är nu nere på ca 1,3 kg
Baloo har som mest vägt 2,2 kg ( Men han är otroligt lååång ) så till kroppslängden skulla han i alla fall väga 1,8 kg MEN han väger ca 1,5 kg.
Shanti väger precis exakt samma varje år 720 gr på sommaren och 820 gr på vintern.
Stuart har som mest vägt 1,7 kg och väger nu ca 1.2 kg
Isis väger ca 1,1 kg

Ja de kan lätt bli problem när ungarna är färdigutvecklade när de föds, men väldigt sällan problem för de djur där ungarna inte är klara :) å i hundvärlden och hästvärlden är det ju så extrema storleksskillnader och kroppsbyggnader.

Min Cliff är en ganska stor iller. Lång och så, med gansla stort huvud… Men, han har inte ett gram fett på kroppen vilket gör att han bara ligger på 1,2 - 1,3 kg. Det tycker jag själv känns sunt. Han rör på sig jämt och ständigt och är den mest aktiva iller jag mött. Andra illrar som är lika stora ligger ofta på mycket mer än vad han gör och då har de en hel den fett på kroppen. Jag skulle kanske inte förkasta en hanne som var fet, speciellt inte hans första år. Men jag skulle nog fundera lite extra på att avla på "fetma" just för de hälsomässiga problem det kan få med. Är illern lite knubbig över hela kroppen skulle jag hellre ta det än en iller med stor mage.

Även om det kan bli problem med att para olika stora individer inom en art så är det ofta som bäbisen inte blir större än mamman klarar av. Det just för födseln, men senare kan det bli probs för bebisen.

jag tycker att en illerkropp ska se ut som en iller och inte som någon liten kattunge eller nallebjörn. De ska ha en lång och atletisk/spenstig kropp. jag blir ärligt talat lite äcklad av illrar som man ser är väldigt inavlade eller sönderavlade. det såg man flera st på viking ildern i norge där de här "fancy teckningarna" är mer populära. De har oftast en kort och tjock kropp och  det är inte ovanligt att de även har en liten uppåtnäsa som ser lite intryckt ut.. Det är inte så jag ser en iller!
de ska inte vara feta till sin kroppstorlek och jag tycker inte att storleken ska vara en avgörande betydelse om den är lämpad för avel eller ej.

säger bara MOLLE .. en mer inavlad iller får man leta efter….söt visserligen men ändå inte vad jag kallar en frisk och sund iller

#44 kan du inte lägga upp ett par bilder så man får se??

sitter på fel dator. eftersom min e död…men det kasnke ligger några bilder nånstans..ska leta. men jag tror inte de är helkropps….

eller vänta! det ligger ju bilder på honom i HC tråden

här är den enda jag har…men man ser att ögonen är svagt utåtstående, skelande, ansiktet platt etc

Tungar på sniskan förbättrar inte direkt seriös intrycket..

#48 nej det gör ju inte det. Han har överbett skulle jag tro, för han stänger i princip aldrig munnen helt…