Oj vilken hemsk situation! Jag förstår precis hur du känner för jag för typ 2 år sedan satt i en likadan situation där jag behövde fixa en lägenhet på en månad… Och det är super svårt att hyra nån lägenhet mär man har djur… Det jag kan tipsa dig att göra nu är att skriva dig in i kö hos massa olika hyresvärdar - dom har ofta interna kö och släpper ut bostadsnabben - det är bostäder som man kan flytta in snabbt och först till kvarn gäller. Sen finns det också en hemsida fixakontraktet.se eller nåt sånt och där köper du medlemskap och dom informerar dig om varje nyutsläppt bostadsnabben hos dom flesta hyresvärdar. Lycka till

Hemskt tråkig situation och jag känner för dig helt skulle aldrig vilja göra mig av med min gosplutt heller. Men jag tycker att ni ska be att få prata med denne läkare för , för mig så låter det han säger som okunskap. När jag läste min utbildning i göteborg så har dem ett speciellt allergilabb där man riktar in sig på att bota allergi och just pälsdjursallergi är väldigt populärt att behandla. Man utsätter barnet för allergent i kontrollerad dos ca 1 gg i veckan i 5 månader tills immunförsvaret har vant sig och inte reagerar längre. Funkar jätte bra för otroligt många det kanske kan vara ett alternativ.

När jag skrev inlägget var jag fortfarande i chock. är fortfarade inte alls villig att göra mig av med mina älskade pälsbollar, men nu när tankarna har lagt sig lite så har jag och sambon också börjat fundera på varför denne läkare inte försökte hjälpa oss utan bara stenhårt la fram att "pälsdjuren måste bort med en gång", snacka om att ha noll tolerans eller empati. och ingen vilja att hjälpa till. Min första tanke var såklart att sambons barn går före för honom, och det betyder att jag och illrarna kommer att behöva flytta på oss.. för jag vill inte förlora mina illrar. Nu går vi i lite andra tankar då vi fått goda råd av en vän och funderat igenom lösningarna själva.

#2 tackar jättemycket för ditt svar, vi ska verkligen ta ett snack med denne läkare, och är hon ej villig att hjälpa till så får vi prata med någon annan läkare som vill det. Det måste finnas en lösning som inte betyder att mina älskade illrar måste bort.

Tråkig sits, hoppas verkligen ni hittar en bra lösning för alla!

Hmm jag har en iller och precis skaffat en till min bror min mor och en bästa vän är med hyperallergiska men ingen av dom har reagerat på lilla gizmo och idag var min bror här när jag fått hem den andra han märkte inget och han nyser och får besvär när han tillochmed träffar en hund utomhus så kolla om det funkar

ps min bror har svår astma med likadant min mor

När min lillebror allergitestade sig (familjen var lite sugen på att köpa en sibirisk katt, som ska vara lite mer allergivänlig) så visade sig att han var en 7a på skala 1-10.. Det visade sig även att han var allergisk mot andra saker som pollen och sängkvalster..

Rådet dom gav min mamma var följande..

1: köper ni djur så plågar ni barnet, det är totalt fel!

2: låter du fönstret vara öppet på sommaren för att han ska kunna få något syre på rummet så är det plågeri mot barnet, han är ju allergisk mot pollen och då ska han inte alls få frisk luft!

3: du ska tvätta sängkläder 1 gång i veckan, för sängkvalster..

Du kan ju tänka efter själv hur populär denna läkare var med sina uttryckanden  Stå på er, försök hitta vettiga lösningar som funkar för alla, lyssna inte för mycket på en läkare som inte lever med er.

#5 känns bra att höra att det finns människor som har pälsdjursallergi som ej verkar vara allergiska mot iller. Själv tycker jag mig inte märka några symptom på sambons dotter när hon är hos oss, hon säger också att hon mådde mycket sämre hemma hos sin mamma med katten, här verkar hon i det stora och hela frisk, hon hostar nån enstaka gång (vilket inte känns som ett allergisymptom, eller?) och eftersom hon även är gräsallergiker så vet jag inte om de symptom hon har visat här tidigare, berodde på att hon var ute och lekte i gräset den dagen… eller om det berodde på illrarna.. det är så himla svårt att veta. och jag VILL ju att hon inte ska vara allergisk mot illrarna så jag försöker verkligen tro och hoppas på att det är annat som spelar in.

#7 Elina, köpte ni katten eller hur gjorde ni? Jag är jävligt frustrerad över, framför allt att det gäller ett barn som är hos oss var annan vecka… tycker att det borde gå att käka medicin var annan vecka.. eftersom hon inte verkar ha några besvär när hon är här så låter det bara ännu konstigare att behöva göra sig av med djuren för en sån sak… :(

Jag är grymt allergisk mot alla pälsdjur förutom illrar

Jag har både läst och har erfarenhet från att katter mer allergena än andra djur. Sambon min tål inte katter men tål vära råttor bättre och reagerade inte alls när vi passade iller. Katt reagerar han på direkt, klåda, torra ögon och torr i halsen, detta bara katten vistas i huset. Råttorna reagerar han bara på om de rivit honom eller kissat på honom. Illern hann han inte reagera alls på under de 2 veckor vi hade honom. Så som ni förstår är det olika hur man tål.

Tack, Nussen och Trollhund, vad gulliga ni är som svarar.. det ger mig lite hopp om att lilltjejen ska klara illertestet när det nu görs <3

När min kompis blev allergisk mot sina marsvin sa läkaren att hon måste göra sig av med dem. Men hon vägrade och sa "Antingen ger ni mig medicin som tar ner reaktionen eller så får jag leva med klåda och rinnande ögon, för det finns inte en chans i världen att jag gör mig av med mina grisar!" (Hon kallade sina marsvin för grisar) Och hon fick sin medicin.

Jag kan inte förstå varför inte läkarna ger alternativet direkt. Har de ingen som helt sympati för djurägares kärlek till sina djur?

Min kompis har sina marsvin kvar, trots att hennes allergi är specifikt riktad till dem. Hon undviker att gossa dem i ansiktet och ser till att burarna är topp-rena, samt att hon tvättar bort eventuell urin som fastnat i pälsen. Ofta är vi allergiska mot olika saker som djuren utsöndrar, det är inte bara pälsen. När det gäller katter är det nästan alltid mjällen i deras päls. När det gäller djur som marsvin är det oftas urinen.

Stå emot läkaren, det finns alltid alternativ! Gör pricktest som visar exakt vad hon är allergisk mot, katter är väldigt allergiframkallande, så det kanske bara är mammans katt som orsakar allergi. Skulle illrarna vara allergiframkallande så finns det alternativ. Har ni plats för ett specifikt illerrum? När dottern hälsar på kan ni ju alltid städa innan hon kommer så får illrarna stanna i sitt rum.

#8 Nej vi köpte inte katten, därför att min mamma ansåg att det var själviskt av henne att tvinga min lillebror att äta tabletter.. Han är ändå bara 10 år och då ansåg hon att det var bättre att dom väntar tills dess att hon o hennes man bor själva istället och kan ta det beslutet enbart för sig själv.. Men sånt där är ju också upp till var och en, hur gammal är dottern? kanske kan ni prata med henne också och låta henne var delaktig i om hon ska ta medicin eller inte…

Lycka till! 

Det är ju en del skillnad på valet att köpa ett djur när man har allergi eller att behålla ett :)
För mig ett enklare beslut att inte köpa ett djur än att behöva "göra sig av med" ett man redan har.. :(