Har du inte råd att kastrera henne så har du nog inte råd att ta hand om en drös valpar heller (som ska vaccineras osv), det är väl det första jag får in i huvudet…

Letar du efter en vasektomerad hane eller vill du ha valpar ?

Kan säga att det är otroligt mkt att tänka på om man ska ta valpar och ha. Om honan inte får det hon behöver så kan hon dö av närigsbrist av olika slag, komplikationer vid födseln, sjuka missbilade valpar o.s.v. och det kan bli väldigt dyrt hos veterinären. Sen så om du inte har stamtavla/ vet vad hon har för linjer bakom sig som kan ge ärftliga sjukdomar så är det absolut inget jag rekommenderar.

Rekommenderar att du kastrerar henne kemiskt eller kirurgiskt.

Hoppas du inte tar illa upp, bara ett gott råd

Fast det ska faktiskt finnas en stammtavla på henne, ska ringa uppfödaren och be om denna undermorgondagen. Sedan vad gäller att tahand om honan är det något jag definitvt tänker göra, då jag inte har särskilt mycket alls för mig om dagarna.

Jag vill få en kull på denna honan, dock bara behålla en av valparna. Men uppskattar absolut så mycket råd och tips som möjligt om valpning osv, sedan kkommer jag få mycket tips och information av honans egen uppfödare, som själv haft flera kullar.

Men hur som helst… Kort sagt så vill jag ha valpar, ehe.

Vilken uppfödare kommer hon ifrån? Tycker att du ska skriva upp alla kostnader så att du är förberedd på hur mycket det kommer att kosta innan du parar din iller. Du kan säkert få hjälp här inne med vad allt kostar dom små illerackarna kostar mer än man tror. Jag betalade nyss 3300:- för en gratis frisk omplacering.

Kanske jag borde skriva vad jag betalade för. Först en vaccinering eftersom vi inte vet om han var vaccinerad eftersom vi inte hittat hans ägare (han lämnades in till ett djursjukhus). Eftersom vi inte hittat ägaren tycker jag att det är extra viktigt att ID chippa illern något som jag tycker att alla uppfödare ska göra innan dom säljer sina valpar sen tillsist en kemisk kastrering.

Den första vaccineringen ska du stå för som uppfödare om inte din hona är vaccinerad. Min kostade 350 kr för en iller.

TS du skrev : *då jag  fått  höra om risken att dem löper sig till döds om dem inte får para sig* - jag säger att det inte är sant om du väljer att kastrera din hona. Och att varje hona måste få ungar minst en gång i livet är en MYT, dem behöver inte få ungar för att bli lyckliga och friska. Sen skriver Du själv att du har begränsad ekonomi så hane får inte vara dyr - har du då råd att mata valpar i minst 7 veckor?? Det blir mycket billigare för dig att kastrera din hona än att ta hand om henne och valpar. Tänk om förlossning går fel och inte bara förlorar du alla valp men också din hona samt stannar med veterinär räkning på 20000 kr??

Jag tycker att det låter otroligt dumt och oansvarig att vilja para sin hona bara för att du hörde nåt som inte ens stämmer till 100% (ja, dem kan få anemi och dö om dem löper för länge, men att kastrera honan eller sätta in suprelorin implant hindrar det) och om du tror att du ska gå + på dina valpar så läs på ordentlig här på forumet…

Har du tänkt att para henne nu i vår och inte vet mycket om avel bör du definitivt vänta och inte göra det förrän tidigast nästa vår. Du måste då kastrera henne med ett implantat som går ut efter ca 2 år, eller använda dig av en vasektomerad hane för att få henne ur brunst detta år. Vet man inte vad man gör när man parar sin hona riskerar man inte bara livet på valparna, utan även honan.
Jag tycker att du ska börja med att läsa om de som erfarenhet. Om de som förlorat en älskad familjemedlem pga havandeskapsförgiftning eller andra komplikationer i samband med uppfödning. Och sedan tycker jag att du ska spara pengar. För det kan gå åt en hel del pengar om man har otur.

Det finns massor här inne att läsa om avel. Och det finns massor här inne om vad det kan kosta om minsta lilla går fel. Har du tex råd med ett kejsarsnitt om det kommer behövas? Det kan kosta upp emot 10 000:- bara för ingreppet och tiden hon måste spendera på kliniken.
har du råd att vaccinera, och utfodra så många som kanske 10-15 valpar? Det kostar betydligt mer än en kastrering kan jag lova.. Har du råd att betala en eller ett par tusen för att låna en hane?
Ska man göra det ska man göra det ordentligt kan jag tycka. Inte bara sätta en massa liv till världen utan att ha någon egentlig anledning till det.
Att illern har en stamtavla är ju alltid positivt, men att den har en stamtavla betyder inte att den automatiskt lämpar sig för avel. Det är vad som finns i stamtavlan som avgör det.
Vet du hur det ser ut med sjukdomar, riskteckningar eller livslängd på hennes släktingar?
Hanen du söker borde vara obesläktad och även han ha en bra stamtavla med friska linjer. Och idag finns det många nära besläktade illrar. Att ta en kull "för skoj skull" kan ställa till det ännu mer om det inte görs på "rätt sätt".

Under ett par års tid har även marknaden för illervalpar varit trög. Har du tid, råd och engagemang att kanske behålla en hel hög med illervalpar som inte blir sålda?

Hur tänker du ta hand om honan? Vet du vad hon behöver under en dräktighet? Vet du hur länge hon går med valparna?

Jag har haft iller sedan 2003 och jag känner fortfarande inte att jag redo för att ta en kull valpar. Det är alldeles för mycket att sätta sig in i och så förstås den biten att man varje gång äventyrar livet på honan då man parar henne.
Man måste inte para bara för att man har en hona. Det är mycket bättre att planera och införskaffa en hona som är tänkt till avel från början och redan när hon är liten börja leta efter en lämplig hane.

Lycka till med din tjej!

Jag känner ju själv att det är mer ansvarigt då jag samlar information och vill höra om tips och erfarenheter. Det är klart att jag inte kommer göra någonting utan att ha räknat på ekonomi, för- nackdelar osv.

Det jag menar var inte att honan behöver paras, men det är det där antingen eller. Vilket är anledningen till att jag kollar runt och samlar information.

Men jag skrev ju även att jag kommer få information av uppfödaren till mina illrar, men, information från olika håll är la förhoppningsvis bättre.

Sedan uppskattar jag självklart att ni är noga med att ta upp kostnadsfrågan. Inte för att jag räknat med att det skulle vara gratis eller att gå på vinst.

Mest om att jag har en underbar hona och för mycket fritid som behöver fyllas med något utmanande och roligt.

Hej!

Läste din presentation och vill bara påpeka att Zelda är pastell och inte ljust viltfärgad, vad gäller Link så vet jag inte vad han är för f'ärg en det finns inget som heter "halv albino" så jag skulle nog gissa på att han också är en pastell men en ljus sådan?

Du har fått väldigt många bra tips redan om avel och jag rekomenderar dig väldigt starkt att ta till dig dom.

Lycka till :)

#8 Vem är din uppfödare som ska hjälpa dig?

Om du är intresserad av avel rekommenderar jag att börja i rätt ände, det vill säga att skaffa sej en bra grund genom kunskap.
Sen komma fram till vad det egentligen är för mål man har med sin framtida avel, därefter brukar man leta avelsmaterial och visst finns det en chans att det råkar vara en iller du har hemma men inget man bör räkna med.
Allt jag räknat upp tar tid, inget man hinner den här säsongen utan då kan man sätta in ett suprelorinimplantat som håller i ca två år och på den tiden har du alla möjligheter att läsa på.
Kunskapen får man genom flera andra uppfödares erfarenheter, böcker och internet - att inhämta kunskap från flera olika källor är helt klart bäst.

Sen som jag ser det så har du ett stort praktiskt hinder, dålig ekonomi.
Att avla kostar pengar; parningsavgift, foder, förbrukningsmaterial, chipmärkning, veterinärkontroller, vaccin, ev. oförutsedda veterinärskostnader osv.
Som sagt ovan så är illermarknad ganska tajt, det föds helt enkelt fler valpar än det finns köpare redan och där har du en till nackdel vilket är att du inte har någon speciell inriktning och därmed inte står ut och kan få svårare att locka köpare. 
Då kan du hamna i en sits där du sitter med 10 vuxna illrar och det är inte svårt att räkna ut hur dyrt det skulle kunna bli..

Vill inte skrämma dej bara förklara fördelarna med att börja i rätt ände, lycka till!

Jag kan även, som enbartmalin, känna att vet man inte vad ens egen iller har för färg, kanske man ska lugna sig lite med aveln.. Zelda är som sagt pastell och kollar man fotoalbumet så ser man att Link är pastelltomte. Tycker mig även se en ljus strimma på links huvud (kan vara ljuset som gör det också) och är då Link och Zelda syskon så innebär detta att även hon kan vara bärare av riskteckningar om då Link är risktecknad.

Riskteckningar (som alla bör veta mycket om innan de börjar avla) är dipigmenteringar som kan yttra sig på olika vis. Tex ojämna tomteteckningar, vita fläckar på mage, knätofsar, vit svanstipp eller en vit fläck på huvudet/nacken. alla fläckar kan variera stort. Allt mellan några få vita strån till en hel blaze som sträcker sig från öron till nacke.
Vad kan det få för konsekvenser med en riskteckning? Illrar med den vita dipigmenteringen på huvudet löper större risk att födas döva eller ha nedsatt hörsel, men även otecknade illrar ur samma kull kan drabbas av detta då det är en otroligt variabel mutation. Som om inte dövhet vore nog så är det även andra delar av kroppen som kan ta skada så som blodomlopp och inre organ. Anledningen till att det blir dipigmenteringar är helt enkelt att pigmentet inte hinner utvecklas på de ställen på kroppen där färgen utvecklas sist. Men iom att de vita fläckarna är ett "fel" som uppstått i utvecklingen kan även organ och blodomlopp bli sent eller dåligt utvecklade.

#8 "Mest om att jag har en underbar hona och för mycket fritid som behöver fyllas med något utmanande och roligt."

Det man bör tänka på är just vilka konsekvenser det kan bli bara för att man som djurägare "vill ha roligt"..
Här har du en länk till en uppfödare som fick otroliga problem förra året
http://valpdagbok2011.starshineferrets.se/#home
Här är en berättelse från en uppfödare vars iller fick havandeskapsförgiftning
http://iller.ifokus.se/discussions/4d7178d3b9cb4622440861c2-valpar-06
Här är en länk till en uppfödare som kämpade med sina valpar där de slutligen dog
http://iller.ifokus.se/discussions/4d7149dab9cb46224405e15c-nolitas-bebisar
En uppfödare vars iller dog i likförgiftning
http://iller.ifokus.se/discussions/4d717803b9cb4622440858d5-rest-in-peace-kiara
Här är en uppfödare som fick problem med sin hona förra året när dom tog kull
http://iller.ifokus.se/discussions/4db9d335d4ebea3cad0009c9-valpar-hos-midnattssolens-uppfodning

Anledningen till att jag länkar till allt det här är att dessa uppfödare kan intyga hur helvetiskt jobbigt dom haft det, att nästan mista sin hona eller att faktiskt mista henne. Att kämpa för valparnas överlevnad utan att ibland lyckas. Och alla dessa pengar som betalat för veterinärturer, mediciner, extra näringstillskott etc. När det går felfritt behöver det inte bli så dyrt (oftast blir det ju ändå dyrare än en kastrering) men när det går illa så tror jag lätt att man ångrar sitt beslut bara för att man har "för mycket fritid" och vill att något spännande ska hända.
Och vad händer om det blir en tuff kull? Där valparna är svåra att hantera och är bitiga? Vad händer om folk ångrar sig och vill lämna tillbaka valpar som då hunnit bli ganska stora? Och vad händer om ni blir med barn? (såg att det fanns planer för det på din sida) och inte blir av med alla valparna innan?
Allt kan som sagt gå hur bra som helst! Och bestämmer du dig för att ändå ta en kull så får vi helt enkelt hålla tummarna. Men går det inte bra, det är då det är för sent att ångra sitt beslut..

Sätt i ett suprelorin och spendera två år med att läsa på. Sen kan du se om du fortfarande vill och har möjlighet att ta en kull. Då har du mer erfarenhet.  Och att bli sittande… jag fick behålla 4 valpar från min förra kull. Inte vad jag hade tänkt mig.

Jag reagera lite när jag läste din gamla tråd om lådträning i samband med denna, då skrev du: "Jag behöver tips! Vi börjar tappa tålamodet, min pojkvän främst. Oroar mig över att han inte ska orka ha kvar dom. Sedan är jag även rädd att vi blir för hårdhänta." - http://iller.ifokus.se/discussions/4ec53e9188f47221320024b4-ladtrana Om ni tappar tålamodet över att era illrar inte är rumsrena och du var även rädd över att han inte skulle orka ha kvar dom. Kommer ni verkligen orka träna upp en kull på 4-6 valpar då som dessutom bits hårt som satan och röjer järnet utan att lyssna? Tänk igenom det ordentligt bara för precis som tidigare människor skriver så finns risken att ni inte får alla valpar sålda och då får ni kanske leva med illrar som aldrig blir rumsrena (de flesta blir ju inte det) Håller även med om att du borde chippa, läsa på mera och framförallt hitta en vettig anledning till att avla, vad DU kan bidra med som uppfödare och tillföra linjerna vi har i Sverige..

Tycker man det blir mycket skit efter 2 illrar ska man bara veta hur mycket det blir efter 10 valpar ;) där alla måste lådtränas och valpar gör ju nästan inget annat än äter och skiter.. :)

#15 Freddie var aldrig rumsren hemma hos mig så när ja inte var upptagen med något så stog jag med papper i ena handen, skurmopp i den andra och en iller som tyckte det var skitkul att antingen snorkla såpavatten (tog man bort han trodde han att vi bjöd in till lek vilket ledde till att han gärna hängde även i golvmoppen) *suck* men han var min prins och kommer alltid vara det :)