Du kan låta nya illern sitta ett tag i transportburen efter hemkomsten så den vänjer sig vid nya lukter och kan träffa dina flickor genom galler så han vet att det finns andra illrar där också. Sedan när du släpper dem ihop och dem börjar bråka så låt dem hålla på och ta isär dem bara om blodet rinner annars så måste dem bestämma vem bestämmer hemma. Om det inte går så bra kan du bada dem allihopa så att dem har samma lukt eller hålla dem alla i famnen. Ett promenad med alla på en gång är också ett bra tips då är dem inte på sin terräng och kan ha lättare att bli kompisar. Vi brukar också att trötta ut våra pojkar innan nån ny iller kommer hem så att dem orkar inte riktig hålla på och bråka. Lycka till med nya familjemedlem

så länge det bara är små tjaffs då och då skulle jag låta dom vara. mer allvarligare bråk med lite blodspill och päls som ryker skulle jag sära

Håller tummarna för att Bombo kommer till er ;)

Så länge man ser att ingen part blir alltför lidande av det så har det för egen del fungerat bäst att ha dom ihop. Om någon (eller flera) dagligen får stora djupa köttsår och börjar bli rädd och tillbakadragen är det ju inte så värst snällt att ha dom ihop men är det mest smågruff och dom inte ryker ihop varenda gång dom råkar vara vakna samtidigt och själva kan avsluta så.

Det låter oftast många gånger värre än vad det är när dom drar igång och skriker och skunkar.

Oftast tycker jag att avspärrningar dom kan se och lukta varandra igenom nästan ökar svårighetsgraden då dom gärna står och kaxar upp sig mot varandra på sin egen trygga sida. Men som sagt, det beror ju på hur illa dom slåss om det går att ha dom ihop eller ej. När vi fick hem Zombie så var han gudasnäll medan Valle totalt gick in för att dunka skiten ur honom bokstavligt talat. Det gick inte att ha dom ihop för Valle slutade inte. När zombie sen började ge tillbaka lite lät vi dom slåss en gång tills dom slutade och sedan dess går dom ihop. Dom är inte direkt bästa vänner men blandar mysigt puffgos med småfighter. Just nu är det värst för tjejerna eftersom Zombiebarnet tycker att det här med brunst är en rätt kul ide…

Min erfarenhet säger:

* att låta okända illrar träffas med galler emellan (om inte detta gäller över en längre period) så kan man snarare bygga upp en irritation/ilska mellan illrarna än att de "vänjer sig" vid varandra eller "hälsar".
När man för ihop illrar skulle jag säga att det är bäst att bara vara pang på istället för att låta dom nosa och "hälsa" utan att få en helhetsuppfattning. Därför föredrar jag att bara släppa ihop, men det finns förstås olika sätt att göra det på också ;)

*Fega inte ur när mötet väl äger rum. Är det illrar som inte ska bo ihop kanske man avbryter och helt enkelt inte låter illrarna träffas mer men är det en längre relation mellan illrarna som man är ute efter så får man försöka bita sig i näven och härda ut lite bråk.

* Träffas alltid första gången utomhus eller på neutral mark. Jag har haft sammanföringar både inne och ute men hädan efter är det ute som gäller när jag ska sammanföra illrar då det har fungerat så mycket bättre. En neutral plats är alltid att föredra. Man kan ha illrarna i koppel ute och bara låta dom ta konflikten. Ofta kan illrar som inte är helt trygga med varandra gå ihop om det närmar sig gemensamma fiender så som tex promenerande hundar.
Det är bra när illrarna har annat att koncentrera sig på vilket de har på ställen de inte är på varje dag.

* Blir det tjafs hemma låt dem hållas så länge det inte finns risk för att någon av dem skadas "på riktigt". Ofta är det en gaphals som skriker och man tycker synd om den lille stackarn tills det man inser att den även skriker när den biter den andre… Jag hatar när illrar slåss men ofta låter det mer än vad det är.
I början är det inte ovanligt att en av illrarna har en ganska illa tilltygad nacke då det är där de biter och sliter i varandra. Blir det för mycket sår behöver illrarna vara i sär och läka tills man släpper ihop dem igen. Lite sårskorpor får man ta.

* Det är positivt om illrarna själva kan avbryta även om det innebär att den ena flyr. Det är skönt att veta att dom klarar av det själv.
Många gånger är det allra bästa att hålla sig utanför när det är tjafs sålänge det inte är blodigt allvar. Finns det ingen som är nervös och vill avbryta sammanförandet (jag tänker på matte och husse då såklart) så måste det lösas mellan dem och det får ta den tid det tar.

* Avled tjafs genom att servera vetegroddsolja eller annat gott som dom kan njuta av tillsammans. Ge beröm när dom är tillsammans utan att slåss.

Sedan ska man även vara medveten om att långt ifrån alla sammanföringar går dåligt! Det är bra att du förbereder dig men vi får hoppas att det går smidigt :)
Storlek behöver inte betyda något vid en sammanföring. Här hemma tex så funkade aldrig Skit och Vicente speciellt bra ihop och Vicente hade en hel del sår i nacken ett tag- men då ska du vara med veten om att Skit vägde ca 800g och Vicente drygt 2000g. Ganska stor skillnad, men ingen tvekan om vem som bestämde.

Lycka till!! :D

Tack för alla tips! Underbart bra att ha till hands :)
Då har vi ialf en plan tills den gång vi får hem en liten krabat! Det blir nog att ta ut dem i koppel/sele och låta dem träffas :)
Kommer nog gå super!

(Bättre att vara optimistisk :P)

#3 nej tyvärr är det inte till oss han kommer :/
Hann inte prata med sambon innan och maila innan han hittat hem xD

#6 Det dyker nog upp någon till er med :)