skulle aldrig göra det själv och inte rekomendera det heller, även om man lyckas få ordentlig pli så illern kommer på kommando osv så finns det fullt av andra faror för en liten iller. har för mig att det tom pratades om att det var olagligt i förra tråden som handlade om att släppa lös illrar som katter men vågar inte säga helt säkert..bor man inte mitt ute i skogen där närmsta granne ligger några mil bort kan du ju tänka själv hur du skulle reagera om det kom en iller upp på din altan ;) folk är snabba att försöka ha ihjäl illrar när odm ser dem..

Vet en som hade illern som en katt utan problem ute på landet. men man ska ju se till att kanske inte grannar isf har kaniner i uteburar. MEN då måste man nog ha en otroligt bra tränad iller

Jag vill påstå att chansen att det går väl är mycket mindre än risken att det inte går väl. Koppelpromenader och en välbyggd utehägnad är ett mycket bättre alternativ till fria utevistelser för alla inblandade.

Skulle aldrig släppa mina illrar (har bara en nu) utan uppsikt, men när jag går på promenad med Lyssa i skogen så låter jag henne gå utan koppel. Ser först till att det inte finns hundar runt omkring eller några svåra buskage där jag inte kan få ut henne. Låter henne går runt som hon vill och följer henne ganska tätt så att jag lätt kan stoppa henne från ohyss eller ev faror. Glesa, kulturskogar är ju att föredra. Samt att man bara går med en iller åt gången. En iller per människa kan man säga.

Hon skuttar mest runt och nosar på saker, kommer jag för nära så vill hon bara komma upp i famnen ;)

När ja är ute med (Skrållan) som min iller heter så e hon alltid lös, å hon kommer på inkalning varje gång. Jag har hört folk som haft sina illrar som ute katt. Å de skulle ju bli ett mycket roligare liv för henne om hon kan komma å gå som hon vill. ja har funderat på detta ett bra tag om hon ska få gå lös utan mig men vet inte om ja vågar det. Tack för allas olika råd och synpungter, kom gärna med fler.

Mina går helt sin egna väg när vi är ute om de inte har kopplade och lotsas i rätt riktning.. När vi väl fått upp farten och hittat en bra stig eller gångväg så går det bra att de följer, men inte annars.

Att släppa lös dem ute fungerar inte här alls. Bevis finns ju iom att ena kom ut och kom sedan inte hem igen… Lyckligtvis hittades han av en tant som lämnade in honom på ett djurhem!

Jag har ibland mina illrar lösa när jag är med, men det gick bättre med mina första illrar.. nu har jag en som jag brukar gå i skogen med ett litet tunt koppel efter sig. Han brukar lyssna och följa oss. Det jag är mest rädd för när mina är ute är lösa hundar.. för det finns det ta mig tusan överallt!

#7 Jo jag oroar mig också för lösa hundar. Älskar hundar, men djur är djur och de har instinkter vi inte kan lita på. Plus att jag tror att Lyssa skulle springa sin väg om en hund kom upp till henne, då den enda erfarenheten hon har med hund är grannens hund som vi ibland låter nosa på varandra medan jag håller i Lyssa.

Jag hamnade här av en slump och eftersom ingen har skrivit det så gör väl jag det. Man får inte ha katter lösa heller. De ska vara under uppsikt, precis som hundar. Sedan är det väl i princip ingen som följer den lagen men det är ju en annan sak. För illerns skull så skulle inte jag släppa ut den ensam. Det kan ju hända vad som helst.

#9 det finns ingen lag som säger att man inte får ha katter lösa, det som det däremot kan strida mot är kravet på tillsyn (2 gånger per dygn för katt) och daglig utfodring och vattning (2gr per dag) som kan vara svårt när katten är ute.

Lagen om tillsyn ger även ägaren ekonomiskt ansvar, om djuret förorenar eller förstör andras egendom.

Efter att ha förlorat 3 illrar som rymt måste jag säga nej… har en som kommer tillbaka de gånger han varit på rymmen, men han har oxå bitit ihjäl grannens kaniner. Hade en del problem med rymningar för 1,5 till 2 år sedan.

När jag hade illrar envisades mina föräldrar med att släppa ut dem trots att jag sa att de inte fick. Men det var faktiskt aldrig några problem, de drog ner till våran lada och bökade omkring där nån timme, sen stog de och kraffsade vid dörren och ville komma in. Jag har hört talas om fler som haft sina illrar på samma sätt… Säkert kul för dem(de hatade att gå i koppel) men jag skulle nog aldrig våga det igen, pga alla risker.