För ett par månader sedan beslöt sig jag och sambon för att ta över en omplacering. Samma ras jag hade som första hund eftersom jag är allergisk mot dom flesta hundar så rätt överlycklig över att min gamla uppfödare ville få iväg sin Bedlington terrier hane på då nästan 3år.

Det var inte första gången hon omplacerat och efter hon slutat med uppfödning så tycker jag det bara blev värre. Hon gjorde impuls köp på höns, skrattduvor och hundar.

Viggo som vi tagit över tog deras skrattduva men lite självförvållat då buren var trasig och fågeln kunde smita ut. Ägaren var redan då inne på tankarna att omplacera Viggo och haft honom hos en familj tillfälligt där han blev en bra hund men när han väl kom tillbaka så började han kissa inne och dessutom hoppa över staketet och hoppa/skälla ut grannarna när dom kom hem.

Allt var fel på honom och när han hade dödat deras duva så blev det nog droppen så vi fick ha honom som avlastning för henne från en början sedan tyckte hon det var så lungt och skönt. Hennes andra hund lät inte Viggo leka med några leksaker eller gnaga på ben då han ansåg att allt var hans.

Vi själva var så otroligt nöjda med vår "varg i fårakläder" och kände att vi inte kunde låta honom flytta tillbaka. Eftersom hon tyckte han var så jobbig och det alltid var massa problem, kissade inne så hon kastrerade honom rätt tidigt i hopp om att han skulle bli rumsren men lite svårt när han inte fick riktiga promenader och rastningar i bra tid så gick hon med på att han kunde få flytta till oss på livstid men hon ville ha 3000:- vilket vi inte gick med på.

Varför skulle vi betala för en hund som hon inte ville ha kvar och bara tyckte var massa avgifter m.m.

Tillslut efter några dagars fundering så fick jag ett samtal att hon skänkte honom till oss om vi verkligen ville ha honom. Sagt och gjort så skrevs kontrakt då jag ville känna mig säker att hon inte skulle ha rätt att kunna hämta tillbaka honom när det passade.

Nu till det jag blev så förbannad på.

*När Viggo hade tagit skrattduvan så köpte hon snabbt en ny. Som nu är omplacerad.

*När Viggo hade flyttat så köpte hon en raskatt trots att hon hade sin mammas gamla katt som drog när den nya kom. Syntes vid hennes mammas hus efter hon gått bort men när katten fick syn på Viggos matte så drog katten som ett skott in i skogen.. säger ju en hel del..

*Nu igår fick jag veta att hon har nyss hämtat hem en liten Shit-su tik eftersom den lilla "polis hunden" som vi kallar honom verkade så deprimerad av att vara själv.

Tur hon inte berättade det där för mig för jag hade nog inte kunnat hålla mig för att skälla ut henne efter noter. Väntar nu bara på att se hur länge den valpen är söt och perfekt och polis hunden inte börjar tycka om en trotsig rumskamrat.

Inte nog med det så planerar hon att avla på hundvalpen framöver..

Såå glad för att Viggo slapp den där människan. Hon har djuren som en förbukningsvara eller något som man bara kan byta ut till något bättre och sötare..

När han kom till oss så kunde man lägga fingrarna mellan/bredvid varje revben och han vägde 9kg. Nu är han jämn och fin, känns inte som fingrarna "trummar" när man smeker över rygg sidorna. Nu känner man istället en hel del muskler som inte fanns innan.

Ville bara skriva av mig, känner sånt agg mot denna människa nu..viket känns tråkigt då man känt henne sedan ca. 12 år tillbaka då vi skaffade vår första hund från henne..

Viggo på svamp plockning