Tönt Oliver var jätteelak och puttade ner honom från alla tänkbara ställen. Sedan pep han iväg villt skrikande när Zeke fick nog och bet tog i honom och att markera. (Zeke är bra mycket större än Ollie) Sedan var Ollie på honom igen.. Han var så ful den lille rackaren!! Och så otroligt mesig!

Men nu fungerar det hur bra som helst.. Men Oliver är fortfarande lika utstuderat elak mor honom förtfarande så fort han får tillfälle ;) Inte lika ofta nu dock. Zeke skiter i honom och Ollie kan inte ens rucka på honom om inte Zeke själv vill.. haha..

#1 haha. villen vändning. Men de leker med varandra och så eller??

De trovs som tusan :) Världens bästa vänner..

Det r bara det att Ollie vill tro i sin enfald att det är han som bossar. Zeke skiter i vilket så länge som han får sove ;)

Zeke är den stora klunsen som ligger och håller tassarna beskyddade om Ollie efter illerträffen hos illeripilleri den 25/3

Buffy och stitch började leka så fort jag släppte ihop dem, sedan somnade de ihop, och sen dess ahr de varit vänner. Buffy har aldrig lekt särskilt mycket, men hon fann sig i att stitch lekte med henne å släpade runt henne överallt

Här var det när vi släppte ihop Kiara och Nikita, och det gick helt smärtfritt. Fast det är klart, de träfades från det att Nikita kom till sitt hem. Och sedan vart det inte så konstigt när hon omplacerades hit. Lite bråk om att man ska sova om natten, men det var rätt snabbt överstökat sedan hade vi lygna nätter här hemma med. ;-)

När vi skaffade iller nr två (Tjejen) blev nummer ett (Bubbis) helt överlycklig. Jag tycker att det är så farscinerande hur djur verkligen har sitt eget liv. Man tror att livet med ens djur är perfekt och i harmoni. Att man själv inte blir upphetsad då man ser andra av samma art som en själv tror manska gälla djuren också. Men då de träffar en likasinnad så ser man verkligen att de lever i en helt annan värld också som inte vi har tillträde till. Jag tycker att det är underbart. Bub och Tjejen var oskiljaktiga. Det gällde även då Skitos kom hit. Han välkomnades med öppna armar av hela familjen och åde jag och exet satt tårögda på uteplatsen och tittade på dem när de lekte. Sen var det inte så välkomnade då Iris kom, men det är en annan historia.

Bilden är från första kvällen då SKitos flyttade hit.

En till på Bub och Skitos från första kvällen. Mest för att jag vill se bilder på Bubs.

När tuttan fick hem en högbrunstig, nykastrerad woodo (hennes pappa, hon själv var bara 6 mån) Var hon överlycklig. Han fick släpa henne så mycket han ville, bara hon fick ligga vid hans sida hela tiden…

Det var även kärlek vid första ögonkastet när Tuva kom hem till mig och woodo, då hade han inte bott med en annan iller på ca två år.. Han blev som en valp igen..

Men det senaste halvåret har vi inga solskenshistorier att berätta…

Vad härligt det låter=) Men ni får gärna berätta om hur det sedan har gått med de andra illrarna. De är sådant jag känner att jag vill höra. De är ju oftas så att man bara för höra det possitiva och då kan de hända att man tror att det är nå fel på sin iller tex. Som när jag skaffade iller så lät allt så lätt men det är det ju verkligen inte.

När Iris kom hit hatade de andra henne. Det tog en sekund så hoppade alla tre på henne. Tjejen sökte aktivt upp henne dygnet runt för att döda henne och Bubbis var inte så dålig han heller. Skitos blev snart vän med Iris så hon hade någon. Tjejen och Iris skapade någon slags vapenvila då Tjejen var dålig. Iris passade på att spöa upp henne och sen dess har de kunnat ryka ihop när det varit lekstunder på kvällarna. Om de varit jätebusiga och råkat börja busa med varanadra så har det blivit bråk direkt. Annars undviker de varandra eller tjafsar lite om sovplats. Bubbis visade att han ogillad Iris varje frisk period han hade tills han dog. Efter Bubbisens död har Tjejen och Iris börjat leka med varandra på riktigt. Trevande och lite stelt, men ändå lek utan aggresivitet. Hade jag inte behållt Iris valpar hade flocken inte blivit bra och jag hade nog omplacerat Iris. Hon hade inte behövt allt tjafs det var här hemma innan. Men då hon haft fyra hem innan jag fick henne så vill jag verkligen försöka. Efter att valparna kom var det bara irritation men inga bråk. Och nu ett och ett halvt år och en död iller senare fungerar det faktiskt. Men jag kommer nog aldrig ge det så lång tid eller uppoffring igen. Efetrsom Bubbis varit sjuk så har Iris fått vara ifred, men det hade hon nog inte fått annars. Han var väldigt envis.

Inte en solskenshistoria… hoppas att det funkar med Snuttan som kommer på söndag.

#10 oj då det lät något hemskt. men de gick ju ganska bra tillslut. Hoppas oxså att det går bra när snuttan kommer!!=) Håller tummarna!