Jag skulle rekomendera att du väntar tills du är 18år och har flyttat hemifrån. Eller verkligen ser till att dina föräldrar är med på att du skaffar iller, då det är något som hela familjen kommer vara involverad i.

En iller ser råttor som mat, så se till att hålla dem borta ifrån varandra, illrar är lurigare än vad man tror och tar sig lätt in på de ställen man tror att de aldrig kommer komma in på..

Skulle du vilja känna och titta på en iller så finns vi i Jönköping, på Österängen, mellan den 7e-20september sen flyttar vi till Lenhovda. Skicka ett pm om du är intresserad. Hinner inte skriva ner mer info just nu, då vi är på resande fot just nu. Men PMa gärna om du vill komma och titta!

Vi bor i Dalsjöfors utanför Borås (mot Jkpng hållet) du får gärna komma och hälsa på oss om du vill träffa våran Turbo -Damp för att se hur han är. Ang det här med Att skaffa iller när man har andra djur är rätt så omdiskuterat i flera andra trådar här som du kanske borde läsa.

Illern är ju ett rovdjur så råttorna skulle kunna råka illa ut, eller så går det jättebra. Samma med hunden, det kan gå bra, eller inte.. Det är ju det som är så svårt att veta innan. Det är ju så olika från djur till djur (dem är ju alla sina egna individer)

Det allra bästa (tycker jag) är väll egentligen att inte skaffa iller när man har andra djur för man vet aldrig vad som kan hända.. Men det är som sagt min åsikt. =)

MHV//Ida och Turbo

Jag vet inte hur man skriver i pm…förlåt.
Eller försökte vet inte om de kom fram.
Jag skulle jättegärna hälsa på båda två.
Kanske kan ta någon helg till borås eller någon dag.
Skulle vara jätteroligt

#3 Klicka på bilden på personen du vill kontakta, då kommer du in på deras personliga sida. Högst upp står det då: kontakta mig. Tryck där och så kommer det upp en meddelanderuta. Skriv ditt meddelande och tryck på skicka. Färdigt!

#0 Jag tänkte bara säga att jag älskar djur och inte bara illrar. Jag har illrar, katter, hamster, kanin, fiskar och en stor hund som är världens snällaste och funkar jätte bra ihop med illrarna!

Jag håller inte alls med #2. Om du har råttorna i ett illerfritt rum som du aldrig någonsin glömmer att stänga och introducerar illern för hunden på ett bra sätt utan att någon av dem blir skrämd så kan dem bli vänner för livet! När jag är ute och promenerar tar jag ofta med mig ett par av illrarna. Dem tycker det är jätte roligt att springa efter hunden. Dem springer fortare då än om jag bara går ut med illrarna och lämnar hunden hemma!

Sen vet jag inte hur dina föräldrar är. Om du bor hemma måste dem ju oxå vara beredda att lägga ner tid på illern och att det blir lite stökigt emellanåt. Så dem har tålamod med den lilla. Har du pratat med dem om det?

Och även om du väljer en omplacering så kräver han eller hon nästan lika mycket som en valp. Det är inte heller säkert att illern går duktigt på lådan bara för att den är vuxen.

Hur du än gör så önskar jag dig lycka till!!!

Jomen du är välkommen, Turbo är ju bara valpen fortfarande så då kan du få se hur en sånn beter sig =D Hör av dig i ett PM i så fall precis så som Ulrika förklarade =)

#5 tack så jätte mycket för tipsen!
jag har ju pratat med mamma och pappa och båda tycker det skulle vara en rolig liten utmaning för mig.
Med tanke på att jag behöver stimulans och gillar djur hur mycket som helst.
Tack återigen :)

Det som brukar bli lite problem i hemmet är nog själva illersäkrningen. Du får tänka på att dina föräldrar kanske måste göra ganska tora förändringar i sitt hem pga av en iller. Det måste möblras om för att illern inte ska kunna ta sig upp i fönster och riva ut växter och saker som tidigare stått på golvet kanske inte kan stå där längre med en iller i huset.
Det kan ju även hända att illern blir lite halvtaskig på lådan (vilket inte är allt för sällan.. :S) så då kan det hända att alla i familjen får små bajshögar att torka upp lite var stans i hemmet.
Alla måste även vara med att fostra illern så den inte får för sig att den är högsta hönset i familjen och biter sina ägare.

Ang hund och iller så beror det så otroligt mycket på individer. Både hund och iller. En hund kan vara världens snällaste men när den väl träffar iller så blir den som förbytt (japp det har man läst om här inne efter hundägare har skaffat illrar där dom tidigare bedyrat att hunden aldrig skulle vara ett problem) eller så kan illern vara så pass kaxig att den skrämmer slag på hunden som för alltid är livrädd för dom små illrarna.. Även detta har man läst om här inne där hunden är så rädd att den skakar och iller tar varje tillfälle i akt att få bita..
Det kan ju förstås även bli tvärt om.
Jag tog hand om en katt som var ständigt jagad av en av illrarna. När katten växte tills sig så blev dock denna lite väl stöddig så det slutade med att illern som jagat katten plötsligt mer eller mindre bodde under sängen då han var så rädd för katten… (katten bor hos mina föräldrar nu)..

Ang råttor så tycker jag nog att ma ska ta det säkra före det osäkra. Ha alltid råttorna i ett helt illerfritt rum. Jag har läst om illrar som tagit familjens gerbiler, råttor och möss men som också anfallit chinchillor, marsvin och kaniner. De har en ganska rejäl instinkt och det är inte ovanligt att illrar som rymt hemifrån har påträffats inne i en kaninutbur tillsammans med en död kanin… Så vill dom så kan dom ofta ta sig till det de vill åt.
Jag var omplaceringshem åt 2 misshandlade råttor i några dagar där råttburen stod på en bänk i köket. Mina illrar var som galna! Dom bokstavligen hängde i byxorna i köket och ville åt råttorna. De fick nosa på en tygbit som råttorna sovit i och det var nära att ena illern bet den andra då dom blev helt lyriska över lukten och minsta rörelse sågs som en möjlig matbit..

Så det finns lite att fundera över :)

Lyssna på JossanH hon har helt rätt i allt hon säger.

Jag har en 3 månaders iller pojke som terroriserar hemma hos mig. Har både katt, hund och "råtta", en degu. Jag litar på mina hundar och katter men inte till 120%. Mest är jag rädd att hunden ska skada illern av misstag t.e x sätta en tass på honom eller råka bita honom i lek. Eftersom hon är så mycket större kan det hända.

Deguns bur är fast borrad i väggen samt garderoben med grova skruvar. Burgallret är även petigt valt så det är ett grovt galler med lite smalare springor så inga katt tassar kan ta sig in.Hennes bur står så att illern inte kan komma åt henne, men i fall att så har jag även snurrat en bit ståltråd på varsin sida av "dörren" på buren. Både pga katterna och illern. (är lite över beskyddande) har även en bit kartong på toppen av hennes bur så hon inte blir störd när katterna sover på den.

Du kommer nog aldrig att få din framtida iller att sluta bry sig om råttan, eftersom jakt instinkten hos ett djur är väldigt stark men om du tränar h*n på rätt sätt med MYCKET tålamod så kan du förmodligen få illern att inte vara hypnotiserad av råttan

Min iller har jag inte haft länge men när han fick reda på att det var någonting smarrigt i buren så gjorde han allt för att komma dit, som tur är så är min lilla gosse väldigt lätt skrämd så när jag sa FY lite starkt så vågade han sig inte dit. Nu försöker han bara hoppa upp dit när han vill ha lite action. Dock har jag fått mina katter att inte bry sig allt för mycket om min degu. i alla fall, kanske ska du träffa en iller och få massor av iller lukt på dig, kanske låna någonting och se hur hunden reagerar på iller lukt?

Nej, nu ska vi (2 katter, 1 hund, 1 iller 2 människor) trängas i samma säng och försöka sova. God natt

Jag blir verkligen så otroligt glad över att ni hjälper mig.
#9 = tack för tipset om illerlukten! :)