Jo, fasta innan sövning gäller ca 4 timmar brukar ävl rekomenderas. Det är inte ofta illrar är på sina sår.

Tack! Jag misstänkte att det var någon typ av fasta men inte så länge pga deras ämnesomsättning

Jag brukar ta bort maten när jag ska åka till veterinären, för ofta blir det en stunds väntan.

Tratt har jag aldrig använt efter operationer. Även om illrarna tvättat lite, så har dom inte slickat upp op-såret.

De flesta veterinärer kastrerar illerkillar på samma vis som man kastrerar kattkillar.

Men hur gammal är han nu?

Jag har själv fått vara med under kastrering då jag bad om det en gång :) Intressant må jag säga :)

Har du hört talats om kastrering med suprelorinchipp?
Det är ett bra alternativ till ingreppet och rekomenderas av åtminstone en av Sveriges bästa illerveterinärer. Man sätter in ett chipp som blockerar illerns hormoner och gör att den går ur brunst och håller sig sådan i ca 2 år. Då fr man antingen chippa igen eller kastrera med ingrepp.
Chippets fördelar är att man slipper söva och framförallt att det minskar risken för binjuretumör när illern blir lite äldre… Och det är inget roligt kan jag säga efter att alla mina 3 illrar som blivit över 4 år har fått det :/
Som jag har fattat det så håller sig dom flesta illerhanar i bättre kondition också, och blir inte lika räkiga, då många hanar går ner väldigt mycket i vikt efter en vanlig kastrering..

Det är ju lite tråkigt om du kastrerar och efteråt får veta om chippet. Nu vet du iaf ett bra alternativ och kan bestämma dig där efter :)

#4 Han blev 6 månader i Lördas. Han har nog vart på G att bli könsmogen ett tag nu som jag misstänkte…men nu kom det med besked! doften, ilskan och juck på favorit nallen :)

#5 jag har försökt väga för och nackdelar mellan vanlig och kemisk kastrering. Jag är aningen villrådig ska ja säga! Men på något sätt känns det så onödigt att chippa då man behöver göra om det hela tiden. Jag vet varken in eller ut om ja ska va ärlig.

Jag har vart med på en hel del operationer det sista (praktiserar hos en vet) och jag är så fashinerad! inte en sekund att jag vill missa att vara med då Ozzy ska kastreras. Måste ju va me så jag vet att han pysslas om på rätt sätt :)

Jag har hört att kastering med Chip är att föredra när dom är så pass unga.

Min hanne har chip och d funkar jätte bra. När dom 2 åren gått då chipet "går ut" så kommer vi också kastera honom "på riktigt"

#6 Ja, du måste ju göra om det varannat år.. Säg 3-4 ggr på en "vanlig" illers livstid.. Ska jag jämföra det med min binjuresjuka Skit så har han fått kastreingen först, ultraljud 2ggr, chippning pga binjuresjukdomen och även en operation pga det.. Hade jag kunnat hoppa över ultraljuden (som ändå tar betydligt mycket längre tid än en chippning) och framförallt operationen så hade det varit värt chippningen alla gånger.. Operationen kostade mig ca 4000:- med försäkring om jag även räknar in resan i priset..
När han chippades sa han inte ett ljud.. Han var dock mindre glad över situationen att vara fasthållen och få kall ultraljudskräm på magen :S
Som sagt är det ju ditt val, ville bara ge dig min synvinkel :)

Och själklart- som anothername säger så kan man kastera efter 2 år när chippet gått ur så har man iaf förebyggt en del :)

Hmm…svårt beslut. Jag vill bara göra rätt för Ozzy.

Jag har inte sett eller vart med vid en kemisk kastrering, men om man ser till bara ID chippning så är det inget jag vill göra på ett vaket djur (vilket man nästan alltid gör). Det svider i hjärtat asså… jag är lite sisådär på om inte supleroin chippningen går till på samma sätt. Därav känns det rätt smärtfritt och enkelt med en vanlig kastrering. Dom blir sövda en gång och får även smärtlindring efteråt och sen var det klart. Med supleroin ska han ev behöva genomgå det nålsticket en gång OCH senare bli kastrerad. Är det bara jag som är löjlig tro? :)

Som sagt tidigare så är det lätt för mig att ändra mig då jag själv bokar in besöket :) så ge mig alla för och nackdelar!!!

Den ekonomiska biten har ingen betydelse här, bara det bästa för Ozzy :)

Den enda fördelen jag kan se med traditionell kastrering är just att den är permanent. Till dess nackdel är ju binjuretumörerna (vilket i sig gör att jag inte alls kan se något "onödigt" i att behöva chippa om) men även viktnedgången.

Tänker man rent ingreppsmässigt så är ju chippet gjort på en minut så får man gå. En kastration är ju en sövning och ett sår som ska läka.

#10 Hur menar du med detta? Med supleroin ska han ev behöva genomgå det nålsticket en gång OCH senare bli kastrerad

Med chippet så är det just bara det - ett chipp. Chippet gör att illern går ur brunst genom hormonreglering och det är det som avses med kemisk kastration. Eller menar du två-tre år senare när det går ur? Illern kommer sannolikt inte att tänka "oj, nu får jag genomgå två smärtsamma saker!", det är något vi människor tänker.

Jag har chippat alla mina tre. De reagerade över att bli fasthållna men slickade glatt vitaminpasta under hela proceduren som går fort. Även med smärtlindring så är en operation inte heller något som inte märks av.

Jag tycker det verkar som om alla illrar i stort sett som blivit kastrerade "på vanligt sätt" får binjuretumörer förr eler senare. Då är ju en av behandlningsmetoderna just chippning. Då har man ändå både kastrerat och chippat illern iallafall.

Börjar man i andra ändan och chippar först så kanske man slipper binjuretumörerna. Och då kan man ta beslutet om 2-3 år om man vill chippa igen eller kastrera traditionellt.

Just att det skulle göra ont så är det säkert obehagligt en kort sekund när det förs in. Men jag var ju nyss och id-chippade tre valpar och ingen av dem sa det minsta lilla pip och de brukar låta om det är någonting de inte tycker är ok.

Angående vanlig kastrering är väl en nackdel också att kastrerar man tidigt så växer de ju inte mer, de krymper ju även litegrann i storlek efter en kastrering.

Det finns ju alltid för och nackdelar med allting, är ju bara man själv som kan välja.

#11 det är säkert jag som är löjlig bara. Men nu när man vart på kliniken och sett det jag gjort så har jag blivit ännu mesigare med mina egna djur :)

Jag SER ju att det gör ont med en ID chippning även om jag inte kan prata med djuren och därav blir jag mesig när det gäller Ozzy :)

Jag vill låta han komma undan all onödig smärta och därav tänkte jag att en permanent kastrering är just permanent. Det blir ETT obekvämt besök hos veterinär, men då får han sitt ID chip och blir kastrerad i sövt tillstånd. Sen är det läkning av det lillla sår som uppstår och sen är det över :)

Jisses va fjantig man e med sina små!!

#13 För och nackdelar med allt = så sant så sant!

Åååå så jobbigt… men något måste man ju göra.

Någon som sett hur en kemisk kastrering går till? Vart sticker dom och vad använder dom för kanyl? Är det samma som vid ID chippning?

Jag är fjantig med mina små… mycket fjantig faktiskt, och just av den anledningen kommer jag aldrig att kirurgiskt kastrera en iller igen, så länge jag kan undvika det. Är man nojig över evt smärta vid suprelorin implantat går det utmärkt att ge dem en lätt narkos under ingreppet, och ja då känner de ingenting.

Vid kastrering är det förutom fullständig sövning (som alltid är en risk), operation, sedan ska även såret läka och man riskerar evt infektion. Och ja… förutom sedan då ökad risk för binjuretumörer, något som jag till varje pris vill undvika hos mina illrar i den mån jag kan påverka det, på samma vis som jag vill undvika andra cancersjukdomar som kan förkorta deras ändå alllt för korta liv.

rekomenderad läsning om hormoner, och varför kastrering kan ge upphop till binjuretumörer, samt hur suprelorin implantat fungerar.

http://trickytrixie.tripod.com/hormones.htm

Jag har varit nära att minsta en iller av en kastrering så jag skulle aldirg kastrera på vanligt sätt igen av flera orsaker. Har en chippad hane här hemma nu och ser hur bra det funkat med honom ingen viktminskning och ingen återhämtningstid efter någon operation de va fullt bus direkt :)

#15 jag har varit med vid otalig i sättningar utav suprelorin implantat, kanylen är densamma som vid mikrochip, och ja, illern reagerar på precis samma vis som när den får ett sådant. Vissa tycker att det är obehagligt andra inte. De av mina som reagerat har regerat me rpå fasthållningen än på själva kanylen. Och som sagt, det går utmärkt att ge dem en lätt narkos.

Nu lutar det mer och mer åt kemisk kastrering me lätt narkos asså….. Ingen dum ide alls faktiskt. Jag ska snacka ihop mig me veterinären imon. Hon har inte supleroin chippat iller tidigare men hon har kastrerat flera stycken.

Mina var inte glada när jag Id-märkte dom.. Inget kul alls. Men när jag chippade Skit med suprelorinimplantat (som jag tror ska vara lite mindre) så sa han inte ett knyst!

Jag tycker ju att det är bättre att låta illern "gå igenom" lite fler stick eller liknande när dom är unga än en massa invecklade operationer när dom börjar bli äldre.
Visst, du kanske får sticka honom ungefär 4 ggr under hans livstid men annars kanske du får göra operationer som tar en vecka för honom att återhämta sig ifrån.. Nu talar jag av egen erfarenhet…
Så kastrerar du och han får binjuretumör pga det så är det bästa att chippa med suprelorin då.. Vilket gör att han förr eller senare kommer utsättas för det i vilket fall.. Plus att det kanske minskar han tid att få vara frisk.. binjureproblemen är det som oftast märks av först om illern börjar bli sjuk..

Så länge man kan chippa kommer inte jag heller kastrera någon iller igen! :)

Och efter jag skrivit såg jag saraes kommentar om att den är ika stor som för ID chippning. :)

#14 En veckas återhämtning med bedövning enbart timmar efter op jämfört med ett stick säger väl sig själv när det kommer till att utsätta sitt djur för smärta och komplikationer efteråt? Även jag är löjlig med djuren och smärta och jag vet vad jag skulle välja. Både åt dem och åt mig själv :)

men sen ska man självklart ta det beslut som känns bäst för sig själv, men det bästa är ju att göra som du och fråga om lite råd! Sedan kanske det kan blir ett stort steg för den klinik du är på att börja med chippning så kan ju även du och Ozzy stå som exempel :)

Tänk dig för! All deras talan om hormonchip som totalt ofarligt, är samma resonemang när det gällde p-sprutur som var totalt ofarlig, men gav både cancer, cystor, infertilitet, osv…

Just nu verkar hormonchip vara på modet, för fyra år sedan skulle alla kastreras!! Sök tillbaka i trådar som gäller samma sak och du ska se att alla här inne rekommenderade kastrering, snabbt som tusan! Alla valpar skulle kastreras utan pardon!!!

Lita till din egen magkänsla, för här kan du inte lita till något, allt svänger efter hur bezzerwizzrarna anser att alla ska agera, och det svänger hela tiden, hit och dit.

Hitta en bra uppfödare, som står bakom dig, dit du kan ringa dygnet runt. Ställ dina frågor, spåna, tänk själv,

Det finns bara du, som känner din individ och som kan bedöma!

Kram

#24, 

#24 Fast nu känner jag mig trampad på. Jag anser mig inte ha gjort mig förtjänt av att kallas för besserwisser i denna tråd! Att jag tar åt mig är ju helt enkelt för att du skrev att hon inte ska lyssna på alla besserwissar och eftersom jag skrivit här måste det räknas till mig…

Och se så fel alla hade som påstod att kastrering var det bästa att göra! Nu visar det sig ju att kastreringarna har bidragit till binjuresjukdom.
Än så länge har man inte sett några bieffekter med chippet, alltså snäppet bättre än kastrering. Det är ingen ny metod. Den är ny i Sverige men inte ny i Europa.

Har du ens läst texten Sarae länkade till så du förstår var preparatet gör?

De som är intresserade kan ju läsa Mariannes svar på en fråga om vilken metod en tveksam illerägare skulle välja…

http://www.veterinaren.nu/fragelada/iller/implantat-eller-kastrering-/1436

#24 Jag skulle föredra att du inte kallar mig besserwisser för att jag gett min syn på saken. För jag antar att du skulle ta illa upp om jag kallade dig för något negativt/nedvärderande för att du yttrar dina?

Du hade kunnat säga att du inte tror på suprelorin, men att gå till personangrepp mot de som tror på det kan du låta bli.

Om man bara skulle göra en liten frågesport om hur många illerägare som har kastrerade illrar som har binjuretumörer så blir ju antalet skrämmande stort. Det räcker väl för mig.

Och hade metoden med chip varit ny så hade jag kanske resonerat annorlunda men den är ju knappast ny, har funnits väldigt länge. Bara för att den inte funnits i vårat lilla land i Norden betyder ju inte det att det inte existerar någon annanstans. Världen är ju större än så.

Och att kalla folk för besserwisser (världens populäraste ord så fort någon ger råd) när i stort sett ALLA säger att det är illerägarens eget beslut är ju bara dumt och elakt. Hade folk däremot krävt att TS skulle chippa istället för kastrera hade det väl varit annorlunda. Nu var det ju inte riktigt så.

#29 Kemisk kastrering är ny, iaf. enligt Marianne

"Eftersom de kemiska kastrationerna är så "nya" är det svårt att säga vilken metod som på lång sikt är den bästa eftersom man inte hunnit göra långtidsstudier än."

kopierat från svaret i länken #27

#30 Jo, jag läste det. Men det är nytt i Sverige, inte utomlands. Och det måste ju också räknas tycker jag med tanke på att det är samma ämne som används.

Men visst, jag håller med, det är en ny metod i Sverige, även om den funnits här också i några år.

#31 Metoden är rätt ny även i Europa och dom har inte heller tillräckligt underlag ännu. Men dom ligger några år före oss.

i 2002 gjordes en studie på suprelorin på illerhonor, och hur det påverkade deras fertilitet efter dess verkan… och ja… inte ens då var det nytt. Tidigare studier på en mängd andra djurarter och suprelorin finns det även gott om. Men visst verkliga effekter av implantatet ser man först om flera generationer.

#32 Det beror ju också på lite hur lång tid man anser någonting är nytt. Vilket väl är olika från person till person. När någonting funnits i ca 10 år så tycker inte jag det är nytt längre. Men återigen, det är ju vad jag tycker och ingenting någon annan måste tycka.

#33 Oj, skrev mitt inlägg samtidigt.

Jo, men jag utgår från att Marianne också har information om resultat av forskning och hur det verkar gå i utlandet. Och väger in denna kunskap i sitt svar. För den tid vi använt suprelionchipet i Sverige, ger knappt någon info alls.

#36 jag refererar inte heller till den tid vi använt implantat i sverige. Så vitt jag vet var jag först med att sätta implantat på en iller i sverige i september 2008. och nej, knappa 2 år är inte lång tid, men jag hade innan dess följt många diskussioner kring det hela i utlandet samt hört mig för om folks erfarenheter samt läst de vetenskapliga artiklar som fanns på den tiden om ämnet innan jag gjorde det. Och ja.. sedan dess går forskningen bara frammåt…. idagsläget tror jag de testat implantatet på alla djur man ens rent fysiskt kan lyckas peta in ett implantat på.. inklusive fladdermöss :D

Vi kastrerade Baltazar när han var typ 6 månader och enligt Valla Djurklinik i Linköping som har vana av illrar föredrog de den "vanliga" kastreringen.

Maten tog vi bort kvällen innan enligt deras instruktion. Baltazar var inte alls intresserad av såret och det läkte fint.

#37 att ha testat, är inte samma sak som att ha tillräckligt underlag. Men att det är så vet vi ju båda två.

#39 testa, använt… jag syftade på samma sak här men tänkte inte på att förtydliga ;)  finns långt mycket fler studier på långvarigt (sen vad som e långvarigt e ju så klart en definitionsfråga) bruk hos andra djurarter och därmed underlag ;)

men ja.. visst det är svårt för många att acceptera nya saker… fast samtidigt så är vissa saker lättare.. det var inte många år sedan alla gav russin som godis till sina illrar, sedan framkom det att det var farligt och vips hade majoriteten av illerägarna slutat att ge russin… och ja, där fanns knappast något underlag på att det var farligt specifikt för iller ;)

#40 Andra djurarter kan ge en ledtråd, men svaret får man inte innan det finns tillräckligt med underlag för den specifika djurarten ;-)

Sedan är det ju så att dom inte har några säkra resultat på iller i Europa heller, utan endast ett underlag som visar i posetiv riktning. Vilket resultatet hittills gör i Sverige också. Men det tar många år, innan man kan se om man byter en cancerform mot andra cancerformer ;-)

Vi chippade Bogey, och första gången var det en rutinerad djurskötare som satte chippet så själva ingreppet tog högst  2sekunder och Bogey han knappt reagera.

Vi förnyade chippet här för några veckor sen och då var det ett "klatter" som satte chippet så det tog en "evighet" att få in nålen så då var inte Bogey så himla glad, men jag tror det mest var fasthållningen han var mest missnöjd med.

Nån narkos känns ganska onödigt, åtminstone om det går så fort som första gången vi gjorde det.

Diskussionen huruvida den ena metoden är bättre än den andra tänker jag inte lägga mig i. Jag letade i.a.f. info på nätet och frågade förespråkare av resp. metod och fattade sen ett eget beslut. Om det var rätt eller fel beslut återstgår att se.

#41 fast de cancerformerna har vi oavsett på våra illrar ;) Och ja.. med tanke på hur situationen är idag med illrar som stryker med i cancer på tok för tidigt så känner iaf jag att jag tar de chanser som finns för att försöka undgå dem. Och ja.. närmare 10 års forskning på iller räcker för mig för att kunna konstatera att det åtminstone inte kan  bli värre än vad det är med kirurgisk kastrering med hänsyn till binjuretumörer. Om det däremot har andra biverkningar återstår såklart att se i det långa loppet, precis som med nytt torrfoder, mediciner, miljö osv. Hittills har jag enbart upptäckt ett något annorlunda pälsbyte på mina med implantat.

#38 Hmmm, har varit på Valla några gånger men de som jag träffat har inte varit speciellt kunniga på iller.. Förutom en- som jag själv ansåg verkade ganska kunnig- men när jag nämnde det i bilen på vägen hem tyckte ändå min pojkvän att jag verkade betydligt mer kunnig på mina illrars problem och behandling av dessa än vad hon var.. Men visst var ju iaf hon den mest kunniga och tillmötesgående utav dom.
Skulle inte ta ett "råd" gällande de flesta frågor från någon av de kliniker jag besökt i Östergötland och det är ju iaf 5 ställen jag varit på varav 3 i Linköping.

Jag förstår ju också varför kliniker föredrar den kirurgiska, och det är väl att den andra är ny och varför skippa en metod som funkat "bra" i så många år och börja med något dom inte riktigt tagit reda på hur det fungerar.

Nu har jag vägt för och nackdelar ett hundratals gånger och läst alla veterinär rekomendationer… Det blir chip.

Han ska chippas och ID märkas nu på måndag.

Veterinären har aldrig chippat en iller tidigare och var så förundrad över att det var samma chip som till hundar :) Hon har fått en hem läxa nu att läsa allt hon kommer över under helgen :)

Tack för alla goda råd!

#43 Hur vanligt är livmodercancer, äggstockscancer och testikelcancer på våra illrar? Jag har inte hört talas om något fall och det är ganska naturligt, eftersom de organen plockas bort vid vanlig kastration.

Personligen väljer jag i nuläget att kastrera mina illrar gm operation, men det händer att jag rekommenderar andra att chipa, istället för att göra en vanlig kastrering, om jag tror att det av någon specific orsak kan vara bättre alternativ för just den illern.

#46. Ofta får ju honorna cystor på äggstockar och äggledare när de blir äldre. Har aldrig hört att det skulle vara problem på yngre illrar. Jag har ju hört att det bästa är att sätta in chip 2 eller 3 gånger beroende på hållbarhet, för att sedan kastrera genom operation när illern blivit äldre.

#47 Det finns inte många äldre okastrerade honor att jmf. med, eftersom de flesta kastreras när dom är unga (farmillrar pälsas eller avlivas vid sjukdom).

Hittar inte tråden, där det fanns info från Marianne. Så jag kopierar från det jag har sparat själv. av svaret hon gav där.

Citat: "Normal sett ska det räcka att sätta in ett hormonchip vartannat år men det finns honor som behöver behandling tätare. En annan nackdel är att äggstockar och livmoder finns kvar i kroppen vilket innebär att sjukdomar kan drabba dessa organ. Det är vid dessa tillfällen man vill kastrera även om illern är kemiskt kastrerad.

Eftersom de kemiska kastrationerna är så "nya" är det svårt att säga vilken metod som på lång sikt är den bästa eftersom man inte hunnit göra långtidsstudier än. Resultaten hittills är dock så lovande att man nu allmänt rekommenderar implantat. Med tiden får vi veta om det blir den bestående och gängse behandlingen.

Tyvärr vet man inte hur vanligt det är med livmoder- och äggstockssjukdomar på illerhonor eftersom de i alla år har kastrerats. Det är något som vi kommer att veta mer om efter ett antal år med kemisk kastration."

Funderar lite på det där med sövning och lätt narkos vid chippning. Om det är exakt lika stor nål och lika stort chip som vid id-märkning varför söver man då?

Jag har aldrig hört talas om att man söver vid id-märkning. Men det kanske man gör också, men ingen erbjudit mig det.

En helt korkad fråga. Dessa implantat, hur stora är de och är de till någon risk när de finns i illerns kropp? Omchippning ett par gånger innebär flera implantat som åker omkring i illerns kropp…?

Hoppas jag inte förstör tråden nu…

#50, Ingen fråga är korkad, men dom försvinner av sig själv, det är därför man måste ta in ett nytt eller göra en kirurgisk kastrering när dom sen kommer i brunst igen..

#51 nja inte riktigt så, chipet finns kvar,…det är det verksamma ämnet som försvinner (tar slut), så att man måste sätta in ett nytt.

#52, Ooh , jag visste de var "nått" som skulle ta slut ha ha sorry Grodan  

#50 Jag vet inte exakt hur stort det är men det skiljer sig inte så mycket från ett id-chipp. Samma nålstorlek används och när jag petar på mina illrar så tycker jag inte att jag känner någon storlek på chippen. Det ska inte vara någon fara att lämna kvar dem i kroppen då de enl. fass är biokompatibla dvs. vävnadsförenliga. Men jo, det går ju att snitta ut dem om man nu vill det.

Som ännu en liten del i diskussionen så tycker jag att det är jättebra att nya alternativ finns, testas och forskas på när det som redan finns inte är optimalt. Många kan inte hålla en iller okastrerad och som det är nu är egentligen enda alternativet att kastrera eller ta honan ur löp 1-2 ggr per år med slitsamma skendräktigheter… Och eftersom allt pekar på att kastrering av unga djur ger ökad risk för binjuresjukdom så är det ju långt ifrån optimalt.
Det här chippet kan vara en lösning!
Många trodde väl det om p-sprutan också och hade det fungerat hade det ju varit ett alternativ, men nu var det under all kritik så då måste vi finna något som fungerar.
Att vara för att förbättra tycker inte jag är något negativt! :)

#50 Om man är riktigt krass så är ju inte illerns livslängd så lång tyvärr. Så det blir ju inte så många chip man hinner sätta in.

#55 Håller helt med!

#54 Tillägg, missade ordet "skillnad" :P Dvs känner jag ingen större skillnad i storlek på det jag hittar i nacken på mina illrar.