Jag skulle nog försökt lägga min rädsla åt sidan och börja med uppfostran med en gång. Då menar jag inte att man ska börja ta i nackskinnet och t.e.x väsa åt henne så fort hon bits. Jag skulle tro att hon är väldigt rädd och osäker på er, så jag skulle nog försöka omge henne med en lugn miljö.

Ha henne först och främst inte någon bur. Släpp ut henne i t.ex. ett rum som hon får börja bekanta sig med (i kanske ett par veckor, eller tills hon känner sig säkrare). Låt henne sedan vänja sig vid er en i taget. Ge smaskiga saker att äta ur handen och tala snällt med henne. Illrar är nyfikna djur av naturen, försök busa och få henne att söka positiv kontakt med er..

När ni börjar bli lite mer bekanta och känner att ni vill börja hantera henne, kan det kanske funka att börja fya henne när hon bits. Men kolla hennes reaktion. En av mina illrar pallar helt enkelt inte att bli tagen i nackskinnet, hon får panik och bara bits ännu värre. Man får se vilken approach man får ha till olika individer.

Sen är det helt enkelt så att illrar bits i början. Det gör ont, men det går över. Försök att inte visa henne om ni blir rädda.

Lycka till!

Haha, läser igenom mitt inlägg nu och ser en grej som kan misstolkas! Självklart ska hon iinte vara ensam i ett rum i två veckor. Hon ska ha massor av mänsklig kontakt. Men kanske med mest en av er åt gången, var det jag menade.

Ta det lugnt. Ibland blir dom stressade av fltt och nytt folk eller som här då, folk överhuvudtaget. Är hon besvärlig på fötterna så sätt på er tofflor första veckorna tills ni fått tid att träna in att inte bita tår.

Låt henne komma till dig istället för att tränga dig på. Öppna buren och sätt dig en bit därifrån på golvet, du ser ju gigantisk och farlig ut om du står upp, stackars illervalpen är ju inte mer än någon dm över marken. Ha lite gott godis eller mat hon kan få om hon söker upp dig, beröm henne om hon kommer till dig utan att bitas, om hon nosar på dig och så.

Tack för tipsen! Ska definitivt prova detta! =)

Vår lilla Imie vi fick hem för ca 2½ vecka sen var också väldigt bitig och osäker. Hon var visserligen inte uppfödd i bur men hade nästan endast träffat uppfödaren så att flytta till en familj med 4 fyra stora otäcka människor och en okänd illerhanne varn nog lite traumatiskt.

Första tiden satt vi i omgångar på golvet och lät henne undersöka oss. Vi fräste när hon bet och berömde när hon var go, snäll och endast nyfiken.

Nu är hon på G att bli en riktig liten mysbrud som gillar att vara med där det händer. Fortfarande lite osäker och lättskrämd vid okända ljud men en helt annan iller än den vi hämtade. Så tålamod och koncekvens är melodin så ska ni se att även ni får en mysbrud så småning om.

Sen har hon nog fått slåss lite om maten med sina syskon för har hon en god köttbit framför nosen bör man inte stoppa dit fingrarna för hon försvarar den med allt hon har. Vår första iller Bogey har aldrig varit så rädd om sin mat att han försvarat sin mat på det viset, men vi jobbar på att lilla damen ska känna sig trygg med att hon får alltid får mat så hon kan känna sig trygg i alla lägen.

Ja, det första du borde gjort hade varit att välja en bättre förstagångs valp.. Från en uppfödare som hanterat valparna ordentligt och som hade gett valpen en bra start. Men nu är ju läget som det är och det är lätt att vara efterklok! Så vi får ta nya tag härifrån :)

Tycker du har fått en massa bra svar. När en valp är väldigt bitig så är det bästa att den stimuleras ordentligt för att inte ha en massa överenergi som då kan samlas till en ännu större upphetsning vad gäller att bita dig..
Så mycket utrymme för valpisen.
är man så rädd att man bara inte vågar ta i valpen så kan det vara bra att använda handskar i början. Alla tycker inte att det är en bra idé men jag tycker att det är bättre att våga ta i illern utan att vara rädd än att den bara ska känna av din rädsla.
Beröm och tala lugnande när du håller i henne.

Allt måste gå i myrstegstakt nu. Ge henne massor av tid! Ha massor med tålamod. Allt som sker runt omkring henne nu är nytt och skrämmande. Ditt jobb blir att bevisa motsatsen :)

Lycka till, tycker du fått bra råd, försök att se det posetivt det är andra dagen hon är hos er och säkerligen väldigt stressad, att köpa tilit i början är ju inte helt fel (mata i hand) om hon inte ens vill komma fram till er.