Massor med frågor ang vet. och kostnader
Då jag går runt i ett stort fluffigt moln av illerdrömmar just nu så försöker jag komma ner på jorden igen med lite rena, skära och kalla fakta av den sorten som kanske inte är riktigt så roliga.
Hur mycket bör man ha i buffert egentligen? Hur mycket kan en operation gå på och hur stor är chansen att man åker på just den allra dyraste sorten? Hur mycket bör man vara beredd på att bara fiska upp ur fickan för tex en operation för att ta bort ett stopp i tarmen? Lite allmänt bara, så man har nånting att gå efter. Hur fungerar det med akuta olyckor och försäkring?
Hur ofta kan man räkna med att behöva åka in med illern, akut och på bokad tid? Vad jag förstått är illern en rättså olycksbådad liten krabat… Vad är det vanligaste skälet att behöva åka in till vetten?
Och slutligen, vad är dom vanligaste sakerna illern sväljer som orsakar stopp i tarmen utöver öronproppar?
suddgummin, små gummiprylar som t.e.x. gummihjul och andra gummidetaljer från leksaker osv.
Bogey lyckades pilla bort en gummiplutt för bättre grepp på ett justerbart duschmunstycke när det blev liggande på golvet i duschkabinen. Som tur vad såg vi det tidigt att han pillat loss nått, innan den fastnat och orsakat kräkningar samt att den hade förmodligen en gynsam form. Vi gav rekommenderad maxdos parafinolja 2ggr (på kvällen när det hände och sen på morgonen) och den kom ut den naturliga vägen.
Öronproppar är nog värst för de sväller när de blir blöta.

Jag ar en san som inte har flera tusen i buffert. Jag onskar att jag hade, men det har jag inte for da skulle jag inte ha rad med nagot annat i livet. Forsoker att ha mellan 2000 och 6000kr kvar i slutet av varje studielan (far en gang/termin) ifall att nagot skulle handa just da nar jag inte har nagon inkomst.
Lotta blev sjuk och fick opereras (och tyvarr avlivas) 3 veckor innan jag fatt mitt forsta lan efter sommaren, och da hade jag INGA pengar alls. Bodde hos pojkvannen och snyltade hans mat osv. Hela kalaset gick pa drygt 8000kr - nagot jag inte ens hade i narheten av da! Har i England ar det aven valdigt ovanligt att man forsakrar illrar da det kostar mer an det smakar sa att saga, sa jag hade ingen forsakring pa henne heller. Som tur ar sa ar min vetrinar otroligt forstaende, och jag fick helt enkelt betala nar jag fatt mina pengar.
Vanligaste orsakerna till att man aker in till vetrinaren enligt mig ar stopp i tarmen, oron-skabb, binjureproblem eller insulinoma. Manga ganger visar ju illern inte att den ar sjuk forrens den ar riktigt illa daran, varfor aven sjukdomar som utvecklas relativt langsamt kan vara svara att upptacka i god tid.
// Amanda

Frågan med iller är väl inte om man måste punga ut med massa pengar hos veterinären utan snarare när.
Även om man har tur och illern inte äter någonting konstigt, bryter benet osv så verkar ju majoriteten ändå hamna i cancer-fällan till slut. Och då blir det operationer och dyrt iallafall.
Angående vad de äter så äter de väl allt de inte får, men speciellt små saker i gummi är populärt. Knappar på fjärrkontrollen kan mystiskt försvinna ner i någons mage. Inte så bra. Barns leksaker i gummi som ligger framme på golvet är inte heller att rekommendera. Radergummin är populära.
Det är vansinnigt dyrt att operera en iller, dyrare om man inte har försäkring naturligtvis men jäkligt dyrt iallafall.
Har en kompis vars iller svalde en öronpropp och var hos veterinären upprepade gånger innan de fick ut den. Tror hon betalade 30000kr eller mer ur egen ficka efter att hon maxat ut försäkringen. Skulden betalar hon av än, fastän illern inte överlevde.
En operation kan gå på allt från 15000kr och uppåt. En operation för att ta bort cancer-tumörer kan kosta 30000kr. Är illern försäkrad betalar man en självrisk som jag tror är 600kr nu (kommer inte ihåg) och sen betalar man 20% utav resterande summa. Så det blir pengar i slutändan hur man än beter sig. Men försäkring lönar sig ju helt klart om någonting skulle hända. Har man inga betalningsanmärkningar så kan man ju oftast lägga upp det på avbetalning också.
Men som sagt, en iller kostar i veterinärsvård någon gång i livet, och har man otur flera gånger. Har man flera illrar och någonting händer först den ena och sen månaden efter den andra så är man i stort sett körd, rent ekonomiskt.
Så illersäkring är ju att rekommendera hemma, helt klart. Oftast händer ju olyckor med stopp i tarmen antingen nya illerägare som inte riktigt vet hur olycksbenägna dessa små är. Eller så är det nya illrar som flyttat in som man inte hunnit lära sig ovanorna på ännu. Man kanske haft två illrar som absolut inte rört fjärrkontrollen, men iller nummer tre tar och käkar upp alla knapparna på fem minuter.
Tack för infon, jättetacksam!
Insåg just att jag måste nog ta och skaffa mig ett jobb och fast inkomst innan det blir iller av, haha.

#4 Rik pojkvän eller lotto-vinst kan funka det med.
"Vanliga" illerägare försöker väl lägga undan en del varje månad för att ha i reserv ifall någonting händer. Ju längre tiden går utan att illern råkar ut för någonting ju mer pengar har man ju.
Sen räcker det med en cancer-diagnos och så är man nere på noll och får börja om igen.
Men oftast så funkar det ju för folk ändå. Man bör väl bara tänka på att en iller oftast är dyrare i vet.kostnader än en katt eller hund.
Efter 2 skadefria försäkringsperioder får man en rabatt på självrisken (150:-) fr.o.m. nästa försäkringsperiods början.
Rabatten ökar sedan stegvis med 150:- för varje skadefri försäkringsperiod därefter, upp till ett maxbelopp, som jag har för mig är 450:- rabatt.