-

Ingen bild när de sätter tänderna i dem på riktigt?

#2: haha, vad blodtörstigt det där lät då :-)

men det är faktiskt så, varför inte låte dem komma till glädje. Måste vara bättre än att slänga dem liksom.
Även om jag aldrig skulle klarat av det. jag är bara för mesig.

Sorjigt att alla 18 skulle dö :(
tyckte illern det var smarrigt då?

Tråkigt att ungarna inte klarade sig. Vet själv under den tiden jag födde upp kaniner hade jag en hona som jag tog en kull på som verkligen var en urusel mor. En efter en hade hon ihjäl nästan alla sina ungar genom att bla kasta ut dom ur boet. Hon slängde även matskålen på två inann jag bytade till en annan skål och av de tolv hon födde lyckades bara sex nå upp i åldern då de är redo att säljas. En annan hona jag hade, en av mina angoror kastade oxå ut en av sina åtta ungar och jag försökte lägga in den igen men när jag kom på morgonen för att kontrollera boet hade hon åter igen kastat ut samma unge. I detta fallet rörde det sig inte om att honan var en dålig mor utan det var ju uppenbarligen något fel på ungen.

Jag hade åxå en kaninhona som bet isönder sina små, jag fick höra att de kan göra så när förlossningen gör för ont. Men vi begravde dem sen.

Just den här honan är i normala fall en exemplarisk mor som redan haft några kullar. Men den här gången var det uppenbarligen något som inte stämde. Det kanske är dags att pesnionera hennen. Ungarna var stora, fina och rena och hon hade ryckt lite hår, men inget egentligt bo, så småttingarna hade bara kravlat runt inne i bolådan utan att ha någonstans att krypa ihop och värma sig. Synd att jag inte hittade dem tidigare; kanske hade gått att styra upp det hela.

Jag har också haft honor som varit riktigt usla mödrar och slängt ut ungar. En av de jag har nu smaskade i sig ben och öron på nästan samtliga sina ungar vid sin första förlossning. Hemskt att se! De stackrarna låg verkligen och led, stympade och smutsiga, när jag hittade dem. Gick förstås inte att rädda dem. De som hade klarat sig stympade hon dagen därpå… Men sedan gjorde jag ett försök till med henne, och den gången gick det jättebra.

#2, nej jag undvek avsiktligt att ta några blodiga bilder ;). Tänkte det var onödigt. Men sedan är det faktiskt också rätt svårt att få bra "ät-bilder", för de vill inte sitta och äta framför kameran. De springer hellre iväg i ett undangömt hörn för att avnjuta sitt "byte" ;).

#4, jo illrarna tyckte i alla fall det var gott :).

Det här är det bästa jag kan åstadkomma ;). De rycker åt sig maten och försvinner på en sekund. Min kamera hinner inte med :).

-

Det är ju naturens gång.. Men visst skulle jag själv ha väldigt svårt för att se mina illrar äta upp små kaninungar som ligger hela på fat.. Men vad många ungar kaninen födde!

Föder du upp kaniner (marsvin också kanske) som föda till illrarna?? lite nyfiken bara.. =)

Ja det var nog den största kullen jag haft hittills. Det är lite fransk vädur i den honan och hon är hyfsat stor, och då brukar de få rätt stora kullar.

Ja jag föder upp kaninerna som mat till illrarna (men det är ändå sorgligt att se en hel nyfödd kull dö). Jag föder dock inte upp så mycket själv utan de flesta kaninerna de äter kommer från andra privata uppfödare.

Föder upp en del möss också till samma ändamål, men den uppfödningen ligger lite på is för närvarande.

Jag föder inte upp marsvin men det händer ibland att folk lämnar in marsvin (råttor och tuppar har jag också fått).

Och som alltid i sammanhanget vill jag bara nämna att illrarna aldrig äter levande föda. Djuren avlivas snabbt och humant.

Helt min egen åsikt.

Jag har svårt att förstå att man kan föda upp kaniner för att ge som mat till illrar, eller andra djur för den delen. Tam djur, eller husdjur för mig ska inte bli föda.

Men, men visst. Det är naturens gång.

Ja, vad ska ja säga, det e ju enormt äckligt men om man ska se sanningen i ögat så e ju illrar som dom e, alltså att äta små kanin ungar m,m. Man får sig en liten tankeställare om att dom e mer vild-djur än vi vågar erkänna! Våra små söta bäbisar!

Tack för att du gav ut lite sanning!

ÄÄÄÄÄÄckit men sant!!!!

Jag har full förståelse för att man kan tycka det är jobbigt (jag tycker inte precis det är roligt att avliva djur). Många människor idag är dessutom väldigt distansierade från naturens verklighet (om det nu gäller er vet jag inte ;)); dvs att rovdjur, även tama sådana, faktiskt äter andra djur.

Jag brukar säga att de djur som mina illrar äter är djur som haft det bra och vuxit upp sunt och dött en human död (hemma för de jag fött upp själv så inga långa transporter och elände), till skillnad mot de djur från köttindustrin (vanligtvis utländsk sådan) vars rester ingår i det torrfodret folk köper. Dessutom går det inte att komma ifrån att den naturliga dieten är en betydligt hälsosammare diet för illern.

Så man kan tycka det är jobbigt, men det är fullt etiskt och moraliskt hållbart om vi förutsätter att det är riktigt att vi har rovdjur i fångenskap överhuvudtaget (vilket väl också kan debatteras ;)).

Jag skulle självklart aldrig kunna slakta mina sällskapsdjur, men det är faktiskt fullt möjligt att lära sig att hålla en mindre personlig relation till djuren som man vet ska bli mat. Men så fort jag passerar den gränsen det minsta lilla kan jag inte avliva dem, och det har hänt ett otal gånger fast jag försöker hålla distansen.

ja, jag skulle inte klara av att hålla en sådan distans, men jag kan fullt tycka att ditt resonemang igentligen håller betydligt längre än mitt. De djur som du själv föder upp till mat har du ju själv kontroll på så att du vet hur de har levt och vilket foder de fått etc. jag, som ger torrfoder till största del, har ju inte den blekaste om hur dessa matdjur levt, slaktats och transporterats, och förmodligen är det ingen vacker saga direkt..

Problemet är väl just det att man väljer att inte se sina illrar som rena rovdjur utan man ger dom istället torrfoder som inte är det minsta likt rått kött. jag lovar att åtminstone 2 av mina 3 illrar skulle bli överförtjusta av att få en död kaninunge att äta på, men de får nöja sig med lite rå kyckling emellanåt.. hur dessa kycklingar levt innan slakt vill jag inte ens tänka på!

en fråga- vid vilken ålder slaktar du dina kaniner som går till illrarna?

"ja, jag skulle inte klara av att hålla en sådan distans,"

Jag tror de flesta människor klarar betydligt mer än vad de tror i sådana här situationer. Därmed inte sagt att alla ska öppna "hemma-slakteri". Bara vidga sina vyer lite ;).

"en fråga- vid vilken ålder slaktar du dina kaniner som går till illrarna?"

Det är olika. Jag väntar helst tills de blivit hyfsat stora, men inte till helt fullvuxen storlek, men det varierar som sagt av en rad olika anledningar. De är normalt vad man skulle kalla ungdjur snarare än ungar vid slakttillfället. Kaniner som jag får från andra privata uppfödare är nästan alltid fullvuxna.

Okej, tack för svaret. ja, visst skiljer det sig mellan sina egna djur (som man har en stark relation till) och andra djur, men problemet med mig är att jag får en relation till de flesta djur.. f*n jag bölar när jag hört att djur dött som jag träffat en eller två gånger.. ;)

men, du som har så många illrar, du måste ju ha halva trädgården full av kaniner om dom ska ha mat varje dag, eller hur gör du?? (sorry att jag är så nyfiken =))

Jag har full förståelse om du födder upp kaniner och ger dom till dina illrar. Men jag tycker det är lite äckligt efter som att jag har en kanin.

"men, du som har så många illrar, du måste ju ha halva trädgården full av kaniner om dom ska ha mat varje dag, eller hur gör du??"

Jisses nej, som jag sa så föder jag inte upp så mycket själv utan det mesta kommer från andra uppfödare. Jag har 4 st kaninhonor som bor i grupp i en fålla på 1,7 x 4 m. Fållan har totalt 5 bolådor så som mest finns det plats för 5 honor, fast det tycker jag blir för mycket för mig. Sommartid är de ibland ute i betesbur också. Honorna föder 1-2 kullar per 12 månader.

Illrarna lever naturligtvis inte enbart på kanin heller.

Djurverksamheten här är inte fullt så astronomisk som vissa kanske tror ;).

-

-

Vilka söta kaniner du har! :) Kom gärna till oss på kanin.ifokus =)

Mvh Kajsa Medarbetare på kanin.ifokus

okej! =)

Ja, du verkar ju iaf bo där du har möjlighet att hålla djur på ett bra sätt! Skulle också behöva bo i hus…

hur har det gått med illrarnas stora "utebur" då, vet att du höll på med den för ett bra tag sedan? jag skulle verkligen behöva en stor utebur själv så att dom kan vara ute under största delen av sommaren, nu krävs det väldigt långa promenader varje kväll.. Men iof så är ju promenaderna även bra för mig! ;)

#22, tack Kajsa! Då måste jag in där och kika!

#17, vill bara säga också att jag liksom du är väldigt emotionell när det gäller djur (även andras djur och foderdjur), fäster mig väldigt lätt och känner oerhört starkt för djur överhuvudtaget. Det finns mycket mer jag skulle kunna säga på de här temat, och förklara hur jag hanterar situationen med foderdjuren, men det är nog inte så intressant för forumet. Ville bara nämna det ;).

#23, jodå det går framåt med inhägnaden. Den är nästan klar nu. Har en massa bilder som jag tänkt lägga upp på min website längre fram, men ska se om jag kan fixa till några i en ny tråd.

#24: Tvärt om, jag tycker det är mycket intressant det här med foderdjur. Även om jag inte klarar det själv. För självklart är det absolut det bästa för illern.
Så vill du berätta mer kanske rent ut av skriva en artikel om det så blir jag glad.
Vill du göra en artikel kan du gärna skicka den till iller.ifokus mailen.

iller.ifokus@hotmail.com

Skriv:artikel i ämnesraden bara.
Mvh Åsa

#25 skulle också gärna se en artikel om det! Eller iaf en tråd gällande hur du utfodrar och om dina matdjur och så. Den formen som du använder dig av gällande utfodring mm är något som intresserar mig mycket!

Ja det hade verkligen varit intressant! Naturlig föda är ju trots allt det bästa för en iller men det finns ju rätt få som har möjlighet att göra det. Så en artikel eller tråd hade varit kanon!

En artikel är lättare att finna på igen dock. Så jag skulle föredra en artikel om jag får vara petig. Det är så otroligt intressant det här att jag inte vill att det försvinner.

Kanske kan knåpa ihop något, men då måste det nog bli en serie artiklar. Har lovat för länge sedan att skriva en annan artikel på ett annat forum men har uselt nog fortfarande inte infriat det löftet :/. Att skriva om naturlig diet är nog lite lättare dock, eftersom jag redan skrivit så mycket om det.

#29: Ja men vi kan ta en serie artiklar. Vi blir sååå glad över det. Jag lovar ;-)
du kan sända dina artiklar till mig så fixar jag ut dem.

faxlin@glocalnet.net

Mvh Åsa

#29 jätteintressant vore det!!