Men lilla vännen!

Beklagar så mycket, vet precis hur ont det gör!

lilltjejen somnade in i mammas händer å tårar fyllda av kärlek iaf <3

Olycka eller sjukdom?

Nej fy fan så tragiskt, stackare där, lider med dig, beklagar såmin vän o skänker dig tusen kramar…

#3 hon va inte sjuk, hon mådde varken bra psykiskt eller fysiskt.. 

#4 tack

# 5 Usch, nu börjar jag oxå gråta!

*kramar*

#6 men då, räcker de inte med att jag gör de

#7 massor me kram tillbaka!

#8, Tror vi gråter allesamman nu gumman, det är inte alls kosntigt ju..

#9

Stackars lilla Lousan :( *massa kramar*

Fy så sorgligt. En massa kramar på dig

men, var hon verkligen så illa? blir så förvånad över att en iller kan ändras så totalt på så kort tid….!

massa kramr till dej iaf!

Otroligt tråkigt slut på historien.

Men jag måste fråga vad veterinären sa? Hur kan en iller gå från pigg, glad och ska omplaceras till att avlivas, allt under bara två dygn? Har aldrig hört talas om någonting liknande förut.

Vet ju illrar som ändrat beteende totalt när de brutit ben, fått inre skador osv. Hoppas du vill berätta vad veterinären sa.

#5 Så himla tråkigt att du fick avliva henne :(
Men förstår inte riktigt vad du menar här? "_hon va inte sjuk, hon mådde varken bra psykiskt eller fysiskt.."
_Märkte du alltså fysiska skador på henne?

#14 och #15 japp de fanns fysiska skador på henne. de tillsammans med de psykiska skador hon uppvisat de senaste två dygnen, hon anföll mig även idag ganska illa. gjorde att jag tog detta beslut, ett beslut som var oerhört svårt för mig.  och #13 ja det var så illa annars hade jag aldrig tagit detta beslut.

snälla allihopa jag mår redan dåligt för vad som har hänt och jag tror ingen här inne är så chockad som jag är.
veterinären tyckte precis som jag och min mamma som var där, att detta var de bästa beslutet, det bästa för lousan.

#16 vi anklagar dej absolut inte! förstår att du har det jobbigt.

tror bara att de flesta är så förvånade över vad som hänt. därav ren nyfikenhet och frågor.

Stackars Alou…

Beklagar! Detta är så.. oerhört. Ska villigt erkänna att även jag blir nyfiken för detta är ju så extremt, och jag kan inte ens ana hur tungt detta måste vara för dig! Jag hoppas att jag aldrig behöver stå i din sits. *Kram*

Instämmer med mandariin. Man vill ju bara förstå vad som hänt. Fysiska skador ger ju en beteendeförändring såklart, så det hänger ju ihop. Illern har ont och kan inte förklara på något annat sätt.

Och naturligtvis undrar man vad för sorts fysiska skador som ger ett sådant här drastiskt beteende. Om det var någonting hon gått med länge, eller om det var någonting hon fick nu.

Beklagar sorgen oerhört. Men jag förstår även folks nyfikenhet över hur lousan ändrat beteende så otroligt snabbt. och när du orkar så är det ju en kanon om du kan förklara mer vad som vetten sa var fel med henne. det är ju något alla kan lära sig av. Skickar en massa kramar

Just nu orkar hon nog inte förklara o visst är det ett mycket ovanligt beteende på så kort tid men snälla, ställ inga frågor just nu, vänta hellre tills det mesta har lagt sig. Fnuha är i chocktillstånd just nu.

# 16 Bry dig inte om att svara på frågor du inte vill/orkar svara på. Du gjorde vad du tyckte var bäst och det var säkert helt rätt gjort. Ingen iller ska behöva lida.

Men när du orkar så brukar det vara skönt att skriva av sig. Det hjälpte mig igenom både Melker och när Bus blev sjuk i samma veva.

Men sörjer, det gör man länge och det är helt ok.

Fick se att du fattade ett jätte svårta beslut, känner mig så jävla  skyldig, förstår bara inte vad som gick snett:'(.. Började gråta så fort jag fick se att hon är borta, Lilla underbara lousan:'(

jo visst jag förstår att ni vill veta men man kan välja sina ord tycker jag.. tror inte ni skulle vilja höra "men, var hon verkligen så illa?" när ni precis har tagit ett beslut om att låta eran bästa vän somna in…
men som sagt jag förstår och jag vet att jag är extra känslig för att jag inte mår bra alls nu..

det här e min historia och jag vill inte bli ifrågasatt mer sen, jag tog mitt beslut och jag kan inte ändra på de. jag vill såklart inte ändra på de heller. 

jag pratade med veterinären två gånger igår, jag märkte redan innan vi åkte in att hon hade ont i den bakre delen, antagligen har hon ramlat eller blivit tappad och landat på rumpan.. hon kan även blivit klämd då någon dragit loss henne då hon bitit.. jag vet ju faktiskt inte vad som hänt. 
lousans onda tillsammans med stressen hon utsats för iom flytten gjorde att hon fick flera aggressiva utfall mot både mig, lowe och sigge. 
även igår anföll hon mig och sigge. (försökte släppa ihop dom i hopp om att lousan skulle känna sig trygg med sin kompis, men de gick inte) 
lousan har vart svårt stressad hela den tiden hon var hemma hos mig och jaa hon var verkligen inte sig själv..

veterinären och jag tyckte iaf att de här va de snällaste mot lousan. att låta henne somna in.
hon mådde inte bra och även om hon hade blivit snäll så hade nog inte de inre skadorna gått att göra något åt.

Jag fick hålla lousan medans han tröck in den stora sprutan,
sen trippade hon runt lite på bordet och jag fick hålla henne, se henne somna in i mina händer. 
de va tufft, och jag är glad att min mamma fick följa med, hon föll också några tårar även om illrarna inte är de bästa hon vet direkt, 
veterinären va otroligt gullig med, han beklagade verkligen att de hade blivit såhär. han pratade med mig hela tiden och fick väl mest snyftningar tillbaka.
att se lousan ligga på bordet där sen helt livlös är bland de värsta jag sett.. en liten livlös pälskorv som bara stirrade.
och eftersom jag inte har nånstans att begrava henne fick veterinären ta hand om henne. 
så idag ska jag gå å tända ljus för henne på djurkyrkogården.

#25 Du får inte se alla inlägg här som påhopp mot dig med taggarna utåt. Alla är vi förvånade över det som hänt och jag kan inte så någon som anklagat dig för något. Att säga "var det verkligen så illa" är väl mer en fras man använder. Tex om någon har fått gipsa ett ben man inte trodde var brutet- "men oj, var det verkligen så illa", alltså inte ett ifrågasättande om det var nödvändigt med gips eller inte.

Förstår att det är tungt nu. :(

#26 jag vet de och jag skrev i inlägg #25: "men som sagt jag förstår och jag vet att jag är extra känslig för att jag inte mår bra alls nu.. ", jag har tagit ett fruktansvärt svårt beslut, är ledsen och har legat sjuk i 8 dagar..
jag tycker fortfarande man kan välja sina ord bättre även om man inte menade dom just så som jag läste de.. 
men som sagt jag e inte arg på någon. nu har ja förklarat allting i inlägg 25.

#27, Men gumman, bry dig inte om att svara på inlägg som du tycker är jobbiga nu, jag förstår att folk undrar men dom kunde väntat ett tag o skickat dig pm om dom ville veta, klart som fan att du ledsen, hade vem som helst varit i din situation.

Jag vet att du tog rätt beslut så Ta hand om dig nu min vän och du vet var jag finns om du behöver mig, kramen.

Jag vet inte vad jag ska skriva gumman… Som sagt och skrivet tidigare… jag FINNS HÄR!!! Sitter själv och gråter.. tycker bara allt är så fel och orättvist. :'(

Du är underbar!

#28 tack!! :) kram!

#29 du e me underbar! de va verkligen kul å ses idag! hoppas vi ses snart igen! kramis!

jag vet inte vad jag ska skriva. det var min kommenatar med "var hon verkligen så illa?". och jag menade inte dte på ett elakt sätt, utan mer fundersamt. men jag ska inte skriva mer om det blir så allvarligt för att man skriver, bryr sej och undrade vad som gick fel för att man vill lära sej mer om dom speciella djuren man har hos sej.

hoppa satt allt löser sej, och att du kanske kan tolka saker annorlunda när allt har lagt sej.

och ja, jag kan även ta illa upp utav kommentarer, även fast det inte är jag som råkat ut för något sånt här hemskt just nu!

#31 som jag skrev förut så förstår ja att du personligen inte ville mig illa, och de va jag i en trängd situation där inte bara du utan flera har ifrågasatt mig som tolkade en mening fel. så jag ber om ursäkt och hoppas att du kan ta emot den.

helt okay. och jag ber om ursäkt att jag uttryckte mej fel om du anser det. var absolut inte menat så. blev bara så förvånad och förvirrad över att illrar kan reagera så och byta personlighet så snabbt.

hoppas verkligen att allt känns bättre snart för er alla inblandade!

tack :)

kunde vetten säga vad som orsakade smärtan i bakdelen?

som ja skrev i inlägg 25 "antagligen har hon ramlat eller blivit tappad och landat på rumpan.. hon kan även blivit klämd då någon dragit loss henne då hon bitit.."

#36 tänkte mer om dom kände någon fraktur eller liknande i låren. illrar är ju kända djur för att kunna dölja mycket svår smärta. så denna stackars tös måste haft otroligt ont =(

#37 han sa inte mer än att de verkligen inte var bra, det var nog svårt att känna eftersom hon fick sån panik när han klämde på henne. och högg honom. och eftersom han tyckte att de bästa vore att avliva så tror ja att han bedömde de så att de va så illa att inget fanns att göra..

#38 ok på så vis =(

Stackars lilla Lousan :( 

En av de underbaraste och vackraste flickor vi haft här hos oss.

Jag minns att hon somnade i Alexs händer när vi matat henne som liten. Alex tiggde och bad att Lousan skulle stanna hos oss, men hon var ju redan bokad. Hon har haft ett underbart men kort liv hos dig Jennifer och jag hoppas att du ska minnas alla fina stunder med söta tösen. Det var bra att du fick ett svar på varför hon blev så aggressiv och jag tycker att du fattade rätt beslut. Nu rinner tårarna igen. Det är så vansinnigt sorgligt att en av Idas bebisar lämnat oss.

A'lou 2008-03-13 - 2009-11-02.

Vila i frid, du underbara tös.

Varma tröstkramar till dig Jennifer, jag vet hur mycket du älskade Lousan.

#40 Tack söta du, ja Lousan gav mig verkligen mycket glädje i livet.
å jag kommer aldrig glömma hur lycklig jag var den dagen vi hämtade henne, min lilla mini-korv :)

lousan på husse elias :)

lousan :)

lousan å en av hennes bästisar, Galna kosjukan jag verkligen älskar denna bilden

lilla lousan under soffan…

gud va jag saknar henne.. :(

Jättesöt är hon, förstår att det är jobbigt nu.. tusen tröstekramar.

Underbara bilder på lilla tösen. Så charmig och gullig på alla sätt och vis. Det är med stor sorg, jag skriver in hennes frånfälle i mina rullor.

Alla mina valpar har satt sina tassavtryck i mitt hjärta, men vissa har satt dem lite djupare än andra, däribland A'lou :)

Tiden går och fler kommer att följa henne på vägen framöver, men visst skulle man önska att de levde förevigt!?

Det viktiga är ändå att hon var älskad från dag 1 och att hon lever kvar, så högt älskad i våra minnen. Lousan var en avbild av sin mamma Ida, så därför känns det extra tungt att även hon har lämnat jordelivet.

Pussar och kramar lite extra på Idas dotter Maya och dotterdottern Salsa. Man kan bara hoppas att de får ett långt och lyckligt liv, för jag kan inte tänka mig att leva utan dem.

Idas aska är förvarad i en liten hjärtformad guldask och hon står tillsammans med ett foto på henne och min son i bokhyllan. Där kommer hon att stanna tills även jag går vidare.. då ska vi spridas för vinden tillsammans över Öresund.

Kanske det låter tramsigt eller konstigt för vissa, men Ida var mitt allt!

Jag förstår så väl, denna sorg, när en älskad vän måste gå.

#30 ja vi får varkligen ses igen! Kanska ska passa på i helgen eller så så kan vi alla ses, illrar och allt. :P Tänkte.. Nu när Alvin är UR brunst så han inte äter upp mina. haha. :P

#41-45 Så himla söt! <3 Saknar henne med. :(

#48 japp :) alvin tjockisen e jättemysig nu! :D vi har vart på långpromenad idag, han skuttar så sött bland löven ^^ 
men uss va jag saknar lilltjejen :(

#49 jag frstår det verkligen. :( Jag saknar henne också, även om jag inte träffade henne så jätte många gånger.. Men ändå. <3 Så söt hon var!!! :( Råkade typ skälla ut henne, you know, lite. hon blev arg. men men..

RING MIG när du ska ut och skutta, jag vill med skutta.

#50 jo jag hörde de, beckas kille ringde mig kvart i tolv natten till tisdag.. 

klart jag hör av mig :) blir nog att gå ut i helgen och träffa richard med kanske :)

#51de där är skumma… :S

låter perfekt.