Du kan ju gå in på Smeagol och hunden! Där står de lite hur de har funkat för mig. Men de har ju inte funkat så bra. Fats jag har inte den hunden på heltid så på de sättet kan ja jag inte svara på det. Men vet att det finns folk här inne som har hudn ochh iller och de funkar bra. De är nog en gåta det där. Man kan ju aldrig veta säkert om något funkar-

Jag tror att det är väldigt olika från hund till hund. Vissa hundar gillar att ha flock omkring sig och accepterar illern ganska fort som medlem i familjen. Andra hundar har svårare att släppa illern in på livet.

Sedan tar det olika lång tid för djuren att lära känna varandra. Illern bryr sig väl eg inte om hunden, givetvis testar den gränser och kollar vad hunden pallar… hehe… så eg handlar det bara om hur lång tid det tar för hunden att begripa sig på illern, acceptera samt lära sig illerns språk - eller ett sätt att kommunicera med illern.

Vi ägare måste också låta djuren få ha sin tid. I början är det svårt för oss att förstå vad som händer om det låter mycket både från hund o iller, men vi behöver inte lägga oss i… djuren klarar det där själva. Tycker jag alltså!!!

Jag har haft Briard med flera illrar - han hatade dem… och har nu en Dobermann med en iller och de är mycket bra vänner idag, men det tog kanske 6 månader innan kärlek uppstod från hundens sida… han hade mycket svårt att acceptera denna rival (om mattes uppmärksamhet).