Hmm, har länge funderat på det här med att plugga till veterinär, men det med blod och sånt har hindrat mig, jag är ju så känslig…

Men idag slog det mig! Min syster är lika känslig som mig, men hon flyttar ju till skövde för att plugga till sjuksköterska! Och jag har vart med när hon har pratat med olika sjuksköterskor och alla har sagt att de har vant sig under utbildningen.

Kan det vara så med veterinär också?

Jag menar, djuren räddade mitt liv när jag mådde som sämst, deras rättvisa kärlek, om att de älskar en bara man behandlar de rätt, var precis vad jag behövde. Och nu känner jag att vad kan jag göra tillbaka om inte rädda deras liv?

Jag är väldigt intresserad av vård och sånt, både inom människor och djur, sitter ofta och glor på sånna där akut program på tv4 fakta osv.

Kan säga att sen jag skaffade iller så har jag blivit MYCKET tåligare, haha, numera kan jag sitta och pilla i rått kött, visserligen mår jag lite illa ibland, men jag är på rätt väg, haha! Och så har jag mitt intresse och kärlek till djur.

Jag blev mer peppad när Cinkajou somnade i mitt knä imorse, så började han drömma! Och när han vaknade så började han slicka min arm, då gick det inte att hålla in mitt "aaaaw".

Dessutom så går jag ju rätt gymnasie utbildning om jag i framtiden vill plugga till veterinär, jag börjar ju på naturvetenskap med djurkunskap till hösten.

Vad tror ni? Kan tänka mig att det krävs mycket hårt pluggande men det känns verkligen som att det kan vara värt det! Dessutom så behövs det lite fler veterinärer som kan om illrar eller vad tycker ni? HAHA :'D