Bra sagt JossanH! När man sitter och tittar på exempelvis Blocket.se och ser annons efter annons om t.ex. hundvalpar som omplaceras p.g.a. jobb utomands eller studier på annan ort, eller ändrade familjeförhållanden så blir man lessen. Har man en hund så kan man väl ha tid även om man har fått ett barn, hunden var ju faktiskt där först (gäller vilket djur som helst), eller om man ska studera på annan ort, har man inte vetat om det, ibland är djuren i fråga inte äldre än ett par månader.

jag håller med dig jossan till viss del, de e tråkigt att se hur VISSA skaffar sig djur och sen skiter i dom,
men jag tycker att de e bra och modigt att inse att man kanske inte kan ha kvar sitt djur pga att de får de bättre hos någon annan.
varje fall av omplacering har sin orsak, bra eller dålig.. man kan inte dra alla över en kam..

Tyvärr så finns ju detta inom alla djursorter och lär alltid vara så :( Folk köper ett djur, det var inte osm de tänkt och så säljer de det. Det är jättetråkigt att de dessutom hittar på anledningar för att det ska låta bättre (ex allergi). Jag fattar dock att man kanske aldrig har haft djru förut, köper ett och märker att man är allergisk. Kan ju vara lite svårt att veta innan då och då är det förståss ok men när det gäller hund så kan uppfödaren välja att kryssa i på SKK-s kontrakt att han/hon tar tillbaka valpen vid allergi. Det är ju kanon.

Sen kan jag också förstå om man får barn som blir allergiska att man måste placera om sina djur. Det finns ju tyvärr inte så mycket att välja på då. Är man själv allergisk så kan man välja att stå ut om det inte är allt för besvärligt, men det är ju inte så schysst att tvinga på en sån grej på ett litet barn.

om man vet att man har dålig ekonomi varöfr skaffa djur då när man inte har råd att leva själv?

håller med dej #0

#4 man kanske har bättre ekonomi när man skaffar djuret och så händer de något? vem som helst kan bli uppsagd? finns säkert många anledningar..
men tråkigt om man skaffar djur när man inte har råd med sig själv, tror dock inte att de e så vanligt?

visst är det så- men det jag blir mest förbannad över just de här personerna som skaffar sig samma djursorter (hundar, illrar, chillor) om o om igen och omplacerar efter en eller ett par månader med nya valpen med anledningar som får det att låta som att dom aldrig varit i kontakt med djurarten tidigare..
Hur kan plötsligt ett djur ta upp för mycket tid? Bli för dyrt för att ha kvar??
Jag har ingen förståelse.

Dock finns det flera omplaceringar som det finns bra skäl till. Och sålänge det är till djurens fördel så… Men många gånger är det så onödigt att djuret köptes från början…

Jag omplacerade en iller för att den bet, precis av den anledningen.. och ja jag är nog en av dem människorna som ni kommer bli riktigt less på isf, för så fort min ekonomi blir bättre, jag flyttar he,ifrån och allt sånt, så kommer jag skaffa en ny iller.

Måste erkänna att jag börjar bli ganska less på alla som klankar ner på dem som omplacerar ett djur.
Visst finns det dem som inte tänker sig för och sen omplacerar direkt.

Sen finns det faktiskt dem som tänker egenom, skaffar, men det funkar inte, för man håller på att bli uppäten av illern, människor blir rädda för den och man ser hur illa illern mår.
Då omplacerar jag hellre, än har kvar en iller som mår dåligt och som andra människor är rädda för.

Idag ångrar jag mig inte ett dugg, då det var det bästa som kunde hända, men när jag ompacerade den grät jag i 2dygn, jag var hemma i 1dygn från skolan för att så fort jag var vaken grät jag, i sömnen grät jag.. det fanns en person som fick mig att skratta i 5min sen var jag lika ledsen igen.

Och att ytterligare en sån här tråd kommer upp, gör att jag känner mig precis lika ledsen igen, för att dagen efter att vi ompacerat illern, kom en sån här tråd upp.

Jag är trött på dem! Och ja jag vet att jag inte behöver läsa dem, men snälla tänk efter lite innan ni lägger upp sånna här trådar.. tänk på vad ni skriver, det finns faktiskt folk som tar väldigt illa upp.

Och jag tänker skaffa en ny iller, vare sig ni faktiskt tycker att det är rätt eller inte.

#6 ne de e ju tråkigt om de "byter" djuren flera gånger..
just nu har jag tex ett bra fast jobb.. jag lever ett "lyxigt" liv, jag kan ge mina djur va de behöver och mycket där till, skulle jag bli uppsagd så skulle jag få ändra på väldigt mycket i mitt liv och skulle de bli så illa att jag knappt har råd me mat och hyra till mig själv osv. och kanske inte har råd att betala försäkringarna.. inte kan ge de foder mina illrar behöver.. då kan ju faktiskt mina djur få ett bättre liv hos någon annan..? jag kanske tillochmed skulle behöva ta ett jobb någonstans där jag inte kan ha mina djur? bättre de än att de sakta får svälta?

varför omplacera en iller & sen köpa en ny som kanske är lika dan som den andra?

så om du får ett barn (människor barn) är den jobbig adopterar du bort barnet och skaffar ett nytt barn och ser om den blir snällare? tror inte det..

illern är ju som ditt barn, uppfostra den rätt, så löser det sej

vet att det var onödigt att jämföra det med människobarn :) kanske Folk förstår bättre

#9 Antar att det är mig du skriver till?
Den uppfödaren som jag har tänkt att skaffa ny iller ifrån, tror jag är mkt bättre, jag vet några som har iller ifrån denna uppfödaren och illrarna har varit underbara redan från början, de lyssnar på en och det tror jag den illern som jag skaffar oxå kommer göra.

Och nej jag skulle inte adoptera ett barn om jag fick ett ett för att det var jobbigt, det är inte samma sak!

Kan ju tillägga att den illern som jag ompacerade fick 2nya hem efter mig, men det funkade inte i något hem så den blev avlivad, just pga att den bet och vägrade sluta..

Neej.. jag skrev bara i allmenhet..

det är inte uppfödaren som måste vara bra för att få en bra iller… det är DU som måste vara bra för att få en bra iller.. det är ju DU som uppföstrar den från valp

#9 nee men skulle jag skaffa en iller och de visar sig att våran personkemi inte passar på nåt plan så skulle jag överväga att hitta någon som passar mig bättre..
du kanske aldrig träffat en iller som du inte passar med dig?
jag hade en akuthemsiller för många år sedan som flög på min bror så fort han såg honom… skulle de va rätt att behålla honom då? även om han gick bra ihop med mig? jag tycker inte de..
tror inte alla djur och människor kommer överens.. inte djur och djur, inte människor och människor..
jag menar du går väl inte ihop med alla människor heller?

#11 alla illrar e individer, de har olika personlighet?
det finns rätt och fel i alla individer, hur de än blir uppfostrade

Börjar inte dessa omplaceringstrådar bli lite trötta nu?

#14 jo verkligen!

#7 om du läser vad jag skrivit tidigare så kommer du märka att jag INTE klankar ner på alla som omplacerar, men många ggr är det onödiga omplaceringar och det här är något som upprör många då det vid flera tillfällen kommer upp annonser som beskriver djuren som ting med fina färger och där samma personer omplacerar om och om igen.

Vissa ggr är det nödvändigt att omplacera men många lär sig inget utav att omplacera ett djur utan gör samma "misstag" om o om igen och fler djur blir drabbade…

#11 nej där har du faktiskt lite fel, visst det är upp till mig som ny ägare att uppfostra illern så gott det går, men enligt mig ska en uppfödare ha gjort nått grundarbete, bl.a. handtränat en iller så att den förstår ett nej, det gjorde inte denna illern, för den hade bara fått gå med andra illrar, det fik vi veta den dagen vi hämtade den, sen att vi inte trodde att det skulle vara så farligt som det var, det är en annan sak.

Och nej den illern gick inte att uppfostra, isf hade den ju inte vart avlivad nu pga att den bet.

Den illern bet alla som h*n såg och släppte inte. Tom folk med illervana blev rädd för den.

#12 jag håller med dig där, personkemin måste stämma, och hade den flugit på min bror så fort den hade sett honom, så hade inte hag heller behållt den faktiskt, iaf inte om brodern, jag och illern bodde under samma tak.

Vissa illrar är svårare att uppfostra än andra och vissa biiiiiter hårt. Är det då ens första iller, kanske det ändå är bättre att omplacera denna till en mer illervan person. Och det är inte lätt att veta hur man uppfostrar i början, jag svettas bara jag tänker på första tiden med Stina….och hon var en hyfsat snäll iller….puh

#17 ditt fall visar ju att många fall av omplacering faktiskt kan ha en djupare historia bakom sig än vad andra vet. hoppas du hittar en underbar iller i framtiden som passar just dig! kram på dig! 
'

#18 haha jag har fortfarande problem me alou :P liten bitsk sak! :P men jag ser iaf en långsam förändring till de bättre, skulle jag inte gjort de hade jag nog gett upp!

visst är personkemi en sak också. Jag fungerar perfekt med alla mina illrar. Triton däremot fungerar inte så bra med de flesta människor han träffar. Det brukar gå ungefär 3 ggr tills han har bestämt sig för att ogilla någon. Han biter min pojkvän både oprovocerat och vid bus. Han bryr sig dock inte så mycket om läget. Han älskar mina djur ändå.
Däremot med killen jag bodde med tidigare (som han bet vid varje tillfälle hud erbjöds), han tyckte det var skitjobbigt med en liten tuggande iller. ALDRIG att jag övervägde att lämna bort Triton för det…

#21 skönt att du fungerar med dina illrar! :) nee de kan jag förstå men i mitt fall var min lillebror sex år och livrädd.. det är ju inte samma sak..
tycker inte heller att en pojkvän och lillebror e samma sak :P
men förstår va du menar! :)

#20 hehe, jag hade för mig att A'lou skulle vara den lugna illern, och Tassa den busiga ^^

#23 tills hon kom hem till mej! :P hon hade väl legat å laddat där hemma i 8 veckor :P haha!

#21 Men alla kanske inte vill leva med djur som biter. Du tycker det är ok, men andra gör det inte.

Man ska inte behöva vara rädd för sitt husdjur. Varken ägaren eller illern mår bra utav det.

# 17 Hette din iller möjligtvis något som började med M? För i såfall så var det bitbeteendet inte normalt ens med en "dålig" uppfödare.

ingenstans har jag sagt att det är samma sak mellan lillebror och pojkvän inte heller att andra måste ta samma beslut som mig.

Det där var min story precis som ni har era

Ja, alla har rätt till sin åsikt

#28 ne jag vet, å de va de jag mena med din sista mening, men de var jag som tog upp de där med att min bror va rädd ,så ville bara förtydliga :) menade inte att du hade sagt något om de!

:)

#7 det är ju för att hon själv är less på alla omplaceringar, och hur vissa går till.
Men jag förstår inte mig på hur du tänker, och då får du gärna förklara för mig så jag har mera förståelse för dig.
På relationer.ifokus skriver du att du har jätte dåligt med pengar och dina föräldrar kräver pengar för att du ska bo hemma och knappt kan betala din telefonräkning, hur ska du då klara av ett djur? Sedan om jag inte missminner mig så är du dessutom allergisk mot både djur och vissa kemikalier? Låt mig då förstå mig på dig, snälla! Dessutom så finns det väl ingen garanti på att nästa iller inte bitt? Såg nu att du skyller på uppföadaren för din tidiagre illers beteende, vart kommer den iller ifrån om jag får fråga då?

Jag har full förståelse för en del omplaceringar. Barnen blir allergiska, man blir vräkt kanske, vad ska man då göra? Då sätter man faktiskt illern i första rummet genom att försöka hitta ett bra hem åt den. MEN dessa som skaffar illrar, omplacerar dem och sen några månader senare skaffar nya illrar och några måndader senare omplacerar även dem har jag absolut ingen förståelse för. Sen kanske också har olika anledningar för varje ompcering… Det är rent elakt mot djuren, de kan ju inte välja vem de ska hamna hos. Sen finns ju skräckexemplet enligt mig, de som skaffar illrar, omplacerar dem, skaffar katter, omplacerar dem, skaffar råttor, omplacerar dem och sen tänker skaffa iller IGEN. Såna människor har enligt mig helt förlorat rätten att ha djur. Men det är som sagt bara mina åsikter.

#33 håller med, håller med!

#32 om du inte förstår dig på henne kanske du bara kan låta henne vara?
alla har inte samma åsikter om saker och inget blir bättre för att man diskuterar samma saker om och om igen..
illern hon hade var ju ett "special"- fall och avlivades senare vad jag kunde läsa mig till här.. hon har även skrivit i tråden att hon ska skaffa en iller SENARE.. när hon flyttat och hennes ekonomi har ordnat upp sig.. inte nu.. tycker de e onödigt att ta personliga saker här.. hon skriver faktiskt att de e jobbigt för henne..

#35 bra sagt tycker jag, det är inte nödvändigt att tracka ner på en enskild person här inne.

#19 tack, jag hoppas allt ordnar sig. kramar tillbaka!

#27 Nej inte någonting med M, iaf inte när den var hos mig.

#32 Ja jag har dåligt med pengar, det har jag inte sagt att jag inte har, det är ju därför som jag skrev längre upp att jag väntar med att skaffa en ny iller tills den dagen jag har flyttat, ekonomin har ordat upp sig igen! Läs ordentligt istället, istället för att hoppa på någon.

Och ja jag har sagt att jag är allergisk emot vissa kemikalier och djur. Men jag har vart nära illrar, delat säng med min mosters två illrar, inte känt av dem någonting, visst äter jag allergimediciner då blir det lättare. Men bara för det så ska jag inte jobba med djur eller inom vården eftersom att det skulle göra  allergin värre, det vill jag inte, då jag vill ha djur för att jag mår bra av att ha dem omkring mig.

Och ja jag skyller faktiskt lite på uppfödaren, men jag tänker inte hänga ut uppfödaren för det.
De lärde mig mkt och jag respekterar dem, så att berätta vilka det var vore väldigt elakt emot dem!

Vad hemskt att man som människa bara orkar att omplacera gång på gång ? Min familj och jag har omplacerat våran hund, för vi hade inte tid med stackaren. så för hennes skull blev hon omplacerad, men inte fan skaffade vi en ny hund?! !

Hejja mänskligheten

#35 men om jag kan förstå henne så är det lättare att veta varför hon omplacerade.
#36 Tracka ner på en person? Det tycker jag inte att ajg gjorde, jag ville förstå varför hon hade omplacerat en iller och sedan ska skaffa en till. Just detta med att man omplaceringar pga av dittan och dattan och ljuger (menar inte att du gör det nu frida!) och det verkar så oseriöst i illervärlden, därav lättare att förstå henne då varför hon ska skaffa en till och förstå för att vissa omplaceringar är bäst för djuret. sedan är det upp till henne att svara om det är för personligt!?

#37 Okej, tack, då är det lättare att förstå din situation att du var tvungen att omplacera, skönt också att medicin fungerar för dig så du kan ha djur längre fram!

#39 menade inget illa, menade bara att de va ganska taskigt att lägga ut info om saker hon har skrivit på andra sidor..

Håller med dig, att man omplacerar en gång är sin sak, men sen köper man inte fler djur. Då borde man liksom veta vad man gav sig in på första gången, själv skulle jag aldrig omplacera t.ex mina illrar för att om kanske 1 år köpa nya illrar. Har man tagit hand om djur (avsett ras) tycker jag att det är kotym att man behåller dem till den dagen de inte finns mer.