Något roligt? Hmm.. det finns mycket roligt att berätta genom åren :)

Men jag berättar väl lite om min första iller Sammet… så kanske det blir mer senare :)

Sammet hade en tendens att tycka om sådant som jag tyckte om, hon och jag hade samma smak när det gällde chips, chokladkakor, marmelad och en hel del annat. Men till hennes förtret så fick hon inte lika mycket av dessa saker som jag fick :)

Vilket innebar att hon tog till illerns bästa knep.. och blev en riktig tjuv :) En gång satt hon i mammas knä och kelade, medan mamma åt en macka med apelsinmarmelad. Helt plötsligt så biter Sammet tag i ena ändan av smörgåsen och försöker dra i väg med den, när hon inte lyckas stjäla hela smörgåsen så nöjde hon sig med att bita av en stor tugga och springa iväg med den. För att äta den på ett ställe där hon fick vara ifred :)

En annan gång hittade jag henne uppe på bordet, med huvudet nerkört i chipsskålen… när hon hör mig kollar hon upp och sticker sedan snabbt ner huvudet i chipsskålen och tar sig en munfull med chips. Hon kunde inte ens stänga munnen, så mycket chips fick hon med sig. Fast den här gången lyckades jag få tag på henne innan hon gömde sig med sitt stöldgods, sedan var hon sur på mig resten av dagen.

Slutligen historien om chokladkakan :) Jag hade köpt hem en chokladkaka med apelsinsmak och lagt den på bordet, hade inte öppnat den ännu eftersom jag hade tänkt ha den lite senare på kvällen. Är i ett annat rum när jag hör misstänkta ljud från det andra rummet, så jag går dit och ser Sammet uppe på bordet. Hon håller på att öppna (!) chokladkakan, och hon river inte av papperet utan öppnar det försiktigt. Medan jag fortfarande kollar så lyckas hon öppna chokladkakan och börjar ivrigt knapra på chokladen :) Hon ser så där lagomt skyldig ut när jag går fram till bordet och tar ifrån henne chokladen, men jag lyckades faktiskt inte hålla mig för skratt då.

haha guuud så sööött! ååh, berätta mera! det är ju så roligt att läääsa!

Håller med Roxanne Super sött och super kul att läsa ;-)

Så berätta mera allihop!

Roligt och roligt, men jag hade en iller som kallades för Aslan, det jag ska berätta hände när han var ca 10 månader och hans kompis Laban var ca 10-12 veckor, och det andra hände när Aslan var ca 2 år.
Det första hände som sagt när Aslan var ca 10 måndade och Laban var ca 10-12 veckor. Det var så att jag just då gick på dialys, och hade varit och fått min line rensad. Efter hade vi kört och handlat, så vi var väl borta ca 2-3 timmar eller så. När vi kom hem så låg Aslan och Laban inne i buren med sina huvuden på luck kanten och tittade på oss, frågade honom vad han hade hittat på för hyss medan vi var borta, för jag kunde inte se att det hade hänt nått……….. än. Men det var bara tills vi hade lagt in allt i kyl och frys, och vi kom in i vardagsrummet. Skrek då näääää!!!!! Vad har ni hittat på?? På golvet, som var minst 30-40m2 stort låg det jord och små lecakulor över hela golvet. Då hade Aslan på något sätt tagit sig upp i fönsterkarmen och slagit ned 3 stora krukor, + att dom sen hade grävt ur min jätte kruka jag hade på golvet. Dom hade aldrig rört denna kruka innan då den stod på en upphöjning i golvet, så dom nådde inte upp. 2 dagar efter händelsen, så visade Aslan hur han hade kommit upp i fönstret. Han hade då tryckt sig emellan väggen och elementet och på så vis kommit upp på elementet, där var det sen lätt att ta sig upp i fönsterkarmen. Så från den dagen kunde jag inte ha några blommor i fönstret, fick plantera om alla mina blommor i stora krukor, och sen lägga tunga stenar över. Då kom Aslan och Laban inte åt att gräva iallafall, och jag fick ha mina träd ifred.
2:a gången något hände var det bara Aslan, han var ca 2 år gammal då. Kommer inte ihåg om han hade fyllt 2 eller skulle bli 2. Det var på sommaren iallafall, Aslan fyllde år den 20/7. I vilket fall som helst så var det en varm och solig dag, och jag hade öppet alla fönster jag kunde ha öppet. Aslan kom från mitt sovrum, och tvärnitade mitt på vardagsrumsgolvet. Han satte sig på rumpan och nosade mot fönstret som var öppet, han tittade sen på mig, och sen tillbaka på fönstret. Han gick sen fram till en låda dom hade när dom lekte, den var väl ca 25x 30x30 i storlek. Han tittade på lådan, sen på fönstret, tillbaka på lådan och sen på mig. Sen tittade han på lådan igen, och sen på fönstret. Sen tittade han en gång till på mig, gick sen bakom lådan och började föra den med nosen till fönstret. Han fick ändra sida ett par gånger, men när han var nästan ända framme reste jag mig från soffan och gick bort och tog lådan ifrån honom. Tala om en smart iller, att kunna räkna ut hur han ska göra för att kunna ta sig ut, till saken hör att Aslan var en vildillermix, vet inte om dom är smartare än en vanlig tamiller. Men det han gjorde anser jag vara smart. Vist han blev sur, men det får man ta, såg alltid till att det inte fanns någon låda i vardagsrummet om fönstret var öppet.

Vilka intressanta och roliga berättelser ni kommer med. Ska försöka skriva ihop en jag med. Fast det får bli senare. Ska snart iväg och hämta sinen nämligen.

Jag har lite att berätta, vet inte om det är så roligt för andra men jag tycker det =) 

När Elvis kom till oss slog han direkt läger under soffan i vardagsrummet. Där samlade han allt sitt stöldgods, mat, leksaker, gosedjur, han sov där, han åt där. Ungefär en gång i veckan drog jag fram soffan för att städa bort mat och plocka fram alla saker. När jag städar och far runt och plockar saker är Elvis väldigt nyfiken och är alltid framme och ska se vad jag gör. När han såg att jag drog tillbaka soffan så var han direkt där och samlade ihop sina saker igen. Han sprang fram och tllbaka mellan sovrum, kök, hall och vardagsrum flera gånger. Sen kom Chiquita och byggde toalett under soffan så nu har vi tagit bort fötterna på den så nu kommer ingen under längre.

Det som jag skrattat mest åt vad gäller mina illrar är när vi höll på att flytta från vår förra lägenhet och hade packat ner i flyttkartonger som stog i vardagsrummet mellan soffan och matbordet. Ställde medvetet flyttkartongerna mot soffan för att Elvis (hade bara Elvis då) inte skulle ta sig upp på bordet. Men när jag vaknar nästa morgon hittar jag Elvis sovande bland söderklösta blad och urgrävd jord på matbordet. Den rackarn har lyckats ta sig upp på bordet iaf och krävt ur blomman som stog där. Blev både överaskad och så förvånad att jag började skratta. Han var såå söt där han låg med sin jordiga nos i jordhögen och sov =)

Triss är oxå ganska smart i mina ögon. Jag är ute och promenerar ganska ofta och den här gången hade jag Triss med mig. Damen är ju ganska lat och ska bara sitta i luvan och spana, det gjorde hon den här gången oxå. När vi börjar närma oss hem så brukar hon bli lite vildare och kan inte sitta still. Hon kröp flera gånger ner på min arm men jag puttade upp henne i luvan igen. Till slut så hoppade hon från min axel ner på marken men jag tog upp henne igen och satte tillbaka henne. När vi kommer in och jag tar av mig jackan så ser jag att något ligger i min luva. När jag tittar närmare så ser jag att det är bajs. Triss har alltså blivit nödig och försökt förklara för mig att hon vill ner men jag fattade aldrig det. Såhär i efterhand skrattar jag åt det hela även om det inte var så mysigt med illerbajs i jackan =)

Vilka roliga historier ^^

En sak som jag tycker är jättekul är att min pojkväns granne aldrig mött en iller förut och så hälsade han på oss när vi hade Tiara. Hon gillade att smaka på fötterna och vi berättade det för Nobben (grannen). Och så blev Tiara på lekhumör och började skutta runt och poppa. Och så sprang hon fram till Nobben och han backade och sprang runt i hela våran lägenhet och Tiara tyckte det var jättekul så hon sprang efter. Kanske ska tilläggas att Nobben faktiskt hade skor på sig så han behövde inte vara rädd för att hon skulle smaka på hans fötter. Till slut springer han in på toa, och stänger dörren, men Tiara hann slinka in ändå. Så då hör man hur Nobben skriker "Hjälp, hjälp, ta bort henne! Hjälp, hjälp!" Jesse och jag höll på att skratta ihjäl oss och när vi öppnar dörren så står Nobben uppe på toalocket och Tiara försöker hoppa upp dit. Efter ett tag hoppar han över Tiara, sprang ut i hallen, till oss. Tiara var så vild så hon började ge sig på Jesse som var barfota och han visste att om man tog dem i nackskinnet så blir hänger de bara där och gäspar. Så han tog upp Tiara i nackskinnet och sa "kolla, nu är hon jättesnäll" Nobben tar ett steg framåt och granskar Tiara. Precis då så säger Jesse "BUU!" och Nobben flög nog ända upp i taket och sprang sen ut genom dörren och hem till sig. Haha, jag låg på golvet och skrattade så jag fick ont i magen. Låter kanske taskigt mot Nobben, men Jesse och han är så bra kompisar så :)

Kul var det att se iaf :D

#3 haha visst är det skoj!

#4 Jisses vilken smart iller! det där kommer jag aldrig att glömma! Det måste ha sett coolt ut, när illern tvärnitar och kollar på fönstret sen lådan sen på dig sen på fönstret igen osv… haha skoj! jag skulle garvatr ihäl mig! eftersom att man vet ju vad dom små liven tänker ;)

#5 Jaa Åsa! skoj, det måste du sen! ska bli roligt!

#6 haha stackarns dej! låter som sagt inte så roligt! men när man ser så små djur ha gjort så fasligt mycket och när dom är så otroligt söta och se sååå oskyldiga ut, … så… blir det riktigt roligt!

#7 haha Jag skulle ha viljat vara där och kollat! guuud så roligt! haha *asg* ååh jag ville se hans min fara runt där i lägenheten . omg… HAHAH

Ja #8#, jag satt och små skrattade för mig själv i soffan. Och när jag fick tag på lådan så hade det växt till ett gapskratt, Aslan tittade på som "mamma du är inte klok". Och jag kan garantera dig att hans min sa mer än 1000 ord, för den såg ut att säga " ha, jag ska nog komma på ett sätt att komma ut på"

#9 hahah fan va gullit! varföör tog du inte kooort? :O:D

Säg det, det är några år sedan, och det var innan jag fick min digitalkamera och dator, tar mycket mera foto nu än i början när jag först fick mina 2 första illrar 2000. Har en hel del foto nu på datorn, och ute på nätet.

#8 Haha, ja det var jättekul. haha, och nu har vi ju skaffat en ny iller och jag kan se det framför mig när han kommer över till oss och ser Lea och säger "åh, nej.. inte nu igen.." Haha. :D

#11 ååh vad synd! vill ju se den där sköna minen! haha kan ju se detta framför mig! men ååh vad klyftigt av din iller att tänka ut något sådant!

#12 haha kan inte jag komma över och kolla in hans min!? *asg* som alla här inne förstår så är jag tokig i miner! jag älskar dom! HAHAHA

#13# Kommer inom kort (1 vecka eller så) att hämta hem en ny vildillermix som kommer att kallas för Göran (heter Zeus i stamtavlan). Ska bli kul att se om han blir lika smart som Aslan var, får hem hela hans kull till uppfostring här hemma, dom är ju 6 stycken, så har kommer säkert att bli livat vill jag lova. Men Cecilia som äger dom, sa här om dagen att dom inte är så bitiga som hon hade räknat med att dom skulle vara. Men det har hon att tacka sig själv för eftersom hon lydde mitt råd att påbörja fostrar redan från det att dom var ca 4-5 dagar gammla. Dom är handterade flera gånger/dag fram tills nu, och när jag får hem dom, så är det meningen att dom ska bli ännu bättre. Detta var kanske lite utanför tråden, men men.

#14 ingen fara! :) bara det handlar om illrar xD *skojja* =P men men ! hoppas att den blir lika smart nu då =D