Jag tror nog att alla här inne kommer säga samma sak: Att man inte ens ska riskera och försöka sig på detta.
Illrar är rovdjur och har kaniner som primär föda.
Det är tom det bytesdjur som jägare använder illrar till för att jaga…

Jag vet bara alldeles för många där förrymda illrar gått in och slaktat grannens kaniner.. Har också fått en kanin biten i nosen, genom burgallret, pga att min mest "tamilleravlade" iller ville ha ihjäl den dubbelt så stora kaninen.. Illern i fråga var döv och hade en kropp som en räka men instinkter som en vildiller. Vet även en kille som hörde av sig till mig pga att hans 2 illrar var totalt "galna" enligt honom då de dödat och svårt skadat hans 2 marsvin.. Han hade erfarenhet av en Iller och ett marsvin som levt ihop. Förklarade för honom att hans nya illrar inte var galna, där emot var det något galet med hans förra Iller ;) Mina illrar går igång direkt på eventuella bytesdjur. Att släppa in en kanin hos dom vore som att släppa in ett lamm till ett lejon. Vill man inte se ett köttkalas så gör man det inte helt enkelt.

Illrarnas jaktinstinkt är alldeles för grov för att ens få tanken på att försöka få det att fungera. Det är lättare att få en katt med mycket jaktinstinkt att gå ihop med möss. 

Sen undrar jag Varför man ens ska försöka få en iller och en kanin att gå ihop? Vad får man ut av det och vad får illern och kanin ut av det? De är helt olika djurslag med helt olika behov och helt olika språk.

Som alla andra redan sagt så har även jag väldigt svårt att tro att det skulle vara en bra idé. 

Min förra grannes iller hade lyckats rymma och tog sig in i min kanins rasthage och bet ihjäl kaninen på bara några sekunder. Då var det ändå en riktigt charmigt tamiller som glatt kom springande mot mig så jag kunde plocka upp den lilla rymmaren och bära tillbaka den till grannen.

Jag har haft båda djurslagen samtidigt, men jag vet inte hur du menar med ihop?
En iller KOMMER att bita ihjäl kaninen om den får chansen, så länge den inte är rejält "korkad".

Många kaniner jag träffar avskyr mig pga min lukt av iller. På en kanin utställning fick nästan alla kaniner panik om jag gick för nära burarna, dom flög runt i panik i sina burar, vissa skrek och vissa stampa hotfullt.
Jag fick snäll hålla mig på så lång avstånd jag kunde.

Mina egna kaniner är vana vid doften och bryr sig inte ett dyft.

Maya skulle defenitivt göra sitt bästa för att döda den iallafall.

Min kära Celadon bet ihjäl grannens kaniner då han rymde… inte kul.

Har massor med kaniner och tre illrar. Skulle aldrig komma på tanken att utsätta kaninerna för mordgalna illrar. Har ett litet helvete att hålla illrarna ifrån kaninerna, kan inte ens gå med illrarna i koppel i trädgården, utan måste bära iväg dom en bit innan jag kan sätta ner dom. Illrarna blir helt spattiga och tossiga så fort dom får syn på kaninburarna och börjar känna lukten av dom. 

Har tidigare haft marsvin ( inomhus såklart ), men illrarna blev helt tokiga av lukten, och försökte på alla sätt ta sig in i rummet där marsvinen bodde. En gång lyckades dom. Det var inte roligt. Tack och lov var jag hemma och hörde marsvinen skrika, så det blev bara några tjyvnyp och hysteriska och ledsna små grisar. 

Kaninerna har efter många år äntligen vant sig vid att mina kläder luktar iller, men det har tagit lååång tid. 

Som många redan skrivit: Illrar är rovdjur, kaniner är bytesdjur. Mycket dålig ekvation, om man inte vill göra sin iller överlycklig såklart.  Jag ger kaninen max 2min tillsammans med en iller…