Varför bara omplacera den ena? har jon problem med andra illrar?

Nej, hon har gått bra ihop med alla andra illrar hon hittills träffat. Vi ska försöka behålla vår andra iller om det funkar att ha henne ensam.

Hmm, agrias försäkring har då alltid täckt när mina fått binjuresjukdom..

Jag hade inte råd att betala den vid ett tillfälle och när jag skaffade försäkring igen täckte den inte vissa saker.

På så vis..

jo har illern det innan försäkringen tecknas täcker den ej tyvärr =(

Det var efter livmodersinfektionen och kastreringen, men innan binjuretumörerna som försäkringen tecknades igen.

putt

putt
Jag har kvar henne ett par veckor till.

#9 vad händer sedan? Många är ju rädda att ta sig an en redan sjuk iller pågrund av kostnader. kan du kanske tänka dig att betala hälften ifall hon måste till vett med mera?

#10 Eftersom vi inte känner att vi kan ha kvar henne så kommer hon att avlivas. Jag förstår att många inte vill ta hand om en redan sjuk iller, men jag tänkte iallefall försöka omplacera henne. Enligt veterinären borde Navi inte ha några problem med att leva ett friskt liv flera år till trots sina tumörer. Vi hade blivit glada om hon kunde få leva de åren lyckligt hos någon annan. Angående veterinärkostnader så är det ett nej på den frågan.

#11 okej för många kan ge henne en chans om du kan hjälpa till och det finns många som gör så. för ni vill väl inte heller igentligen låta henne dö för att ni av andledningar inte vill ha kvar henne

Jag är för tillfället timanställd och får inte alltid ihop pengar ens till mat och hyra, och min sambo är student. Vi kan inte förpliktiga oss att ställa upp finansiellt för henne. Vi har redan lagt ut pengar på hennes behandling istället för att avliva henne. Hon uppvisar inga symtom längre, så det kan ju vara lugnt tills dess att chippet behöver bytas.

Hon är ju inte så gammal..

Det som upprör mej är väl att ni väljer att omplacera "er ena iller", nu vet jag inget om den andra (hur gammal den är och vilken hälsa den har) men kan känna att det inte är så snällt att omplacera en sjuk iller som dessutom inte låter helt enkel..
Är dom inte kompisar? Om dom är kompisar är det underligt att dela på dem..

Vid sådana här tillfällen önskar jag verkligen att det fanns mer plats här, jag är så jäkla dum att jag skulle kunna tänka mej att ta en sjuk iller som kan bli hur dyr som helst just för att jag tycker synd om henne..
Vid fyra års ålder tycker jag att man förtjänar ett övervägande av operation men utan försäkring vill jag kanske inte ens veta vad det kan gå på..

#14

Vår andra iller är äldre och har också binjuretumörer, om det nu spelar någon roll.

Detta är ingen diskussion huruvida vi ska behålla Navi eller inte. Vi har tagit vårt beslut. Det är inget spontant och förhastat beslut, utan något vi verkligen pratat igenom.

Vi gick på veterinärens rekomendation när det gällde behandling, och operation är inget som vi hade råd med även om vi skulle velat.

#14 jag reagerade på samma, och tanken gick att ja hon är sjuk och kostar pengar.

#15 ja men om ni då ej har råd med mat åt er själv kanske ni kan omplacera dom tillsammans till ett ehm utan illrar? För att få in en sjuk iller i ett hushåll med andra illrar är inte så säkert att det går bra. och sjukdomen kan påskyndas av flytten och stressen som blir =(

Är det någon som vet vad operationen skulle kosta, utan försäkring?

#16 Vi har visst råd med mat till oss själva. Det jag skrev var att min lön INTE ALLTID räcker till mat och hyra. Ibland gör den det, och vi är dessutom två i hushållet så när en av oss inte har pengar hjälper den endre till. Det vi inte har råd med är att bekosta eventuella dyra veterinärkostnader på flera tusen kronor till, och kan därmed inte lova att ställa upp med det till en ny ägare om hon blir sjuk igen. Vi har ju redan betalt för de veterinärkostnader som dykt upp i samband med hennes tumörer. Det BORDE inte dyka upp några andra på ett tag. Vår andra iller har inte behövt någon mer behandling sedan vi satte i hennes chip för lite mer än ett år sedan. Det är inte av ekonomiska skäl som vi vill göra oss av med Navi!

När är avlivningen planerad?

Skulle det Tatzu vara en möjlighet att vi samlar in pengar så att hon kan bli opererad? Då tordes hon förmodligen vara mer attraktiv för en ny ägare.

Hur många skulle vara intresserade av att "sponsra" med möjlighet att vinna en bonus i form av en vit/orange petcargo?

#21 Jag är på men är det realistiskt, vilken summa behövs - ska jag ringa runt och kolla?

#22 Operation behöver inte nödvändigtvis vara prio ett just nu, hon står ju trots allt under behandling i och med chippet.

Det skulle vara att hitta ett akuthem och ta det därifrån sen :)
Du har pm!

#23 jag skulle kunna hjälpa till med litet bidrag iaf. gjort det tidigare i fall där det hotas med avlivning

#21
Jag har inte bokat någon tid än. Men jag tänkte att det får bli någon efter nästa vecka.
Jag tycker inte det verkar vara en bra idé att operera först, hitta ny ägare sedan. Vad händer om ingen fortfarande ingen vill ha henne? Då är det samma situation men flera personen har slängt sina pengar i sjön. Det är väl bättre att hitta en ny ägare först och se om den personen känner att hon/han vill att Navi ska opereras. Personligen känns det lite onödigt nu när hon är symtomfri.

Sedan vill jag även poängtera att jag inte ger bort henne till vem som helst. Jag vill veta att hon får ett bra liv och blir lycklig. För mig är det betydligt värre att hon får hoppa från hem till hem och fara illa än att låta henne somna in.

#25 men vi här nu kan spara pengar för att hjälpa henne med operation kanske ett bra hem tar henne =) Och bättre att operera nu innan det är för sent

#26 Sådana operationer (på bra kliniker) brukar ligga på runt 7-9000:- och är illern inte försäkrad får man stå för hela summan vilket ärväldigt mycket pengar.

Tycker det låter bra att kanske sponsra för eventuellt akuthem och vidare behandling om nya hemmet inte vill operera i första stadiet.

#27 jo jag vet det men som sagt om vi här skulle betala det med fonden exempel vad finns det då att tveka på?

#28 om alla nummer sponsras kommer beloppet upp till 2500:- minus transportbur om inte den är sponsrad vill säga, så det är ju bara ca en tredjedel av vad en operation kostar..

#29 jo men finns ju kanske dom som sponsrar med en slant utan att köpa lott det vet du ju inte

#30, sant, men känns lite orealistiskt att 5000:- skulle trilla in för att folk ger en slant extra..

Vad jag tycker är underligt är att man vill omplacera en sjuk iller vilket kan vara svårt utan ett kontrakt m vidare betalning. När sedan pengar vill samlas in som en god gärning så kallar man detta att slänga pengar i sjön. Så denna iller är inte värd insamlade pengar att må bra? För mig personligen så finns det inget som heter slänga pengarna i sjön när det kommer till att ett djur kan få några trevliga sista år.

Föratt vara en väldigt svår omplacering så känns det som TS motarbetar eventuella lösningar väldigt mycket vilket är väldigt tråkigt för iller tejen.

#32 håller med dig

dom flesta hem är väl bättre än att avlivas pågrund av ägarens misstag/problem

#32

Ni verkar nästan anstränga er för att misstolka allt jag skriver. Anledningen till att jag frågar om någon vill ha henne är ju att jag skulle önska att hon får några bra år till, eftersom vi inte kan ha kvar henne, och detta beror inte på sjukdomen, men jag har förklarat att Navi har vart/är sjuk eftersom jag vill att personen som får henne vet alla detaljer.

Jag tycker att det är onödigt att operera henne INNAN någon sagt att dom vill ha henne är ju att du skulle hon få genomlidan en operation först och sedan ändå bli avlivad om ingen vill ha henne. Eftersom hon är framgångsrik behandlad för tumören tvivlar jag att någon veterinär skulle rekomendera att operera henne just nu eftersom komplikationer kan uppstå och eftersom hon inte har några märkbara besvär/symtom nu så är det en onödig risk att ta.

Om ni vill samla in pengar till den potentiellt nya ägaren för att bekosta en framtida operation är ju det jättebra.

#34 det är ju innan sjukdomen blir kritisk som en operation gör bäst verkan. Och skulle nog påstå att en illerkunnig veterinär förmodligen skulle rekommendera operation faktiskt. Det känns bara så hemskt att du vill avliva henne i samma andetag som du säger att hon nog kan leva länge..

#35

Båda mina föräldrar är veterinärer (visserligen inte stenkoll på illrar, men jag tror inte det spelar någon roll i den här frågan), och ingen av dem tycker att operation är nödvändigt i dagsläget. Veterinären som behandlade min andra iller för samma sak, han har koll på illrar, och han rekomenderade inte ens operation när hennes problem uppstod, och hon hade ju dessutom en försäkring som täckte det.

Vill och vill avliva… I första hand vill jag ju omplacera henne, annars hade jag ju inte skrivit här, och jag hade inte fortsatt skriva trots att folk har en tendens att inte vara trevliga alla gånger, då hade jag ju struntat i det och avlivat henne ändå. Jag bryr ju mig om henne, jag har haft henne sedan hon var valp, hon är mitt ansvar. Men om jag inte hittar en person som kan ta över det ansvaret, en som kommer behandla henne väl, och inte skicka vidare henne för att hon är jobbig så hon får hoppa mellan hem i flera år eller blir utsläppt i det vilda, då anser att det finns värre öden för ett djur än att fridfullt få somna in.

Jag förstår inte riktigt, av vilken orsak har ni valt detta beslut ? Är det för att er iller är sjuk och ni inte har råd att ha henne kvar ?

#37 Nej, om du läser alla inlägg (vilket jag förstår om du inte gjort) så står det att det inte är av de anledningarna. Men varför vi vill inte kan ha henne kvar vill jag helst inte säga. Jag tycker inte om att fläka ut för mycket om mitt privatliv på nätet.

Man kanske kunde gjort ett avtal ? Om hon till exempel blir sjuk inom det första halvåret hos den nya ägaren så kunde ni kanske hjälpas åt att betala eventuella veterinärkostnader men när tiden gått ut så står det helt på ägarens ansvar, skulle du kunna tänka dig det Tzaru ?

#38, Det var därför jag undrade vad orsaken var och om det hade med beslutet att göra men okei.

#39 Om du hade läst tråden skulle du se att det inte är aktuellt…:)

#41, Jag läste ingenstans om någon bestämd tid/avtal, jag uppfattade det bara som att det inte var aktuellt eftersom det gällde under hela illerns liv.

#39

Det är inget vi kan lova, det beror alldeles på vilka summor som det rör sig om. Har vi möjlighet så ja, då bidrar vi gärna, men det är inget vi kan garantera.

#43, Men då kan det åtminstone diskuteras och man kan ju då komma överens om hur långt ni är beredda med kostnader i avtalet i så fall, det blir upp till dig och den nya ägaren vad ni kommer överens om.

Önskar dig lycka till med att finna illern ett hem.

Finns det ingen som kan tänka sig vara akuthem? Tatzu, illervänner kanske kan tänka sig att hjälpa till som akuthem? Många verkar vilja hjälpa till på ngt sätt.

Det här gnager i mej..

När är avlivning aktuellt? Så vi vet när tiden är ute.

Har Navi gatt med andra illrar tidigare?

Sager som Veronica, det gnager mig att lasa traden… (Ursakta stavningar, ar pa jobbet! Italiensk dator…).

Jag kan stalla upp som akuthem for henne om ingen kan ta henne permanent. Jag bor i Malmo sa det ar inga problem att aka till Lund

Vi har inte bestämt något exakt datum, men någon gång efter nästa vecka. Jag hade tänkt att mina föräldrar kanske kan göra det nästa gång de kommer och hälsar på så hon kan få somna in i lugn och ro här hemma, men jag vet inte riktigt när det blir.

Navi har inte träffat många andra illrar, men de som hon har träffat har hon gått bra ihop med.

#49 Ja som sagt, jag ställer gärna upp som akuthem för henne tills hon hittar rätt hem (annars får hon bo här om ingen annan vill ha henne, inte enklare än så).

Är det bara jag som tycker att 9000 kr för en operation inte är särskilt mycket pengar? Jag har ingen illervana så jag kan tyvärr inte ta hand om henne i alla fall, men skulle mitt husdjur behöva en operation som kostar 9000 skulle jag inte tveka, även om det var ett djur som jag precis skaffat.

#50 Jag skulle också lägga 9000 kronor på mina djur, men jag tycker absolut att det är mycket pengar och förstår om inte alla har den summan.

Nu har jag inte läst hela tråden, så ber om ursäkt om jag missar något. Men angående operation av binjuretumörer så är det numera vanligt i USA att man inte tycker operation är ett särskilt bra alternativ. Man väljer företrädesvis att behandla med suprelorin, och använder bara operation då det finns särskild anledning till detta (t ex om man har en besvärlig eller elakartad tumör). Jag skulle själv inte välja operation som första alternativ om jag hade en binjuresjuk iller (beroende på situationen förstås).

Så vad jag vill säga är alltså att operation är inte alltid det bästa behandlingsalternativet. Ibland kan en kombinationsbehandling (operation + medicin) vara en bra variant.

Hur pass utredd är den här honan för sina binjureproblem? Finns det lite mer detaljer, som vilken sida (eller båda?) som är drabbad, vilken variant, stadium och förlopp hon tycks ha osv?

Det är väl lite i tidigaste laget att utvärdera, men har man sett någon fortsatt ökning av den drabbade binjuren sedan hon fick implantat?

#52
Den är inte noga utredd. Det togs ett blodprov som skickades till USA som konstaterade att det var binjuretumörer som det handlade om, men inga ultraljud eller så.

#50 skulle inte heller ha några problem med att lägga dessa pengar på en iller jag redan äger, men att skaffa en iller och då nästan direkt behöva lägga ut den summan (om man väljer operation) är inget jag skulle göra i dagsläget. Ska operation göras tycker jag ju inte att man ska vänta utan göra det i ett tidigt skede och även behandla med suprelorin. Annars är inte jag heller helt övertygad om att operation är ett måste på binjuresjuka illrar, men förstår om det rekommenderas för att då samtidigt ta en titt i resten av magen. I dagsläget är det väl viktigare att illern får flytta och får fortsatt behandling och kanske leva gott på det ett par år till än att illern avlivas i nuvarande hemmet. Jag tycker att sponsringen i sådana fall går till tex ett chipp till när detta slutar verka. #49 så himla bra att du kan ta henne så länge!! :D

#53 med den ynkliga utredningen kan du ju inte sitta och säga att det inte är någon fara och hon kommer leva många år till utan symtom =(

#45, Eftersom det inte är någon nybörjariller så är jag väldigt osäker och illern slipper ju avlivas om jag gör det men tror inte jag vågar mig på det :-(

#48, Tzatu, Har du kontaktat illervänner som Cecilila skrev om ?

#56 om du läser inläggen lite högre upp så ser du att annajosefine i inlägg 49 har erbjudit sig att hjälpa denna illern. För övrigt stor eloge till henne.

#55 vänd på det istället- den här illern har iaf fått en check hos en veterinär och fått diagnosen binjuresjukdom vilket är betydligt mer än vad många andra äldre illrar får innan de omplaceras. Binjuresjukdom är för övrigt inte ett akut sjukdomstillstånd och med operation och/eller behandling så kan illern leva ett par år till utan vidare symptom.

Tusen tack för "lovorden"! Jag kan bara inte stå och "se på" när sådant här händer och illern kan vid behandling leva gott i flera år med rätt behandling.

Har PMat med TS och då blir det att Navi isf flyttar hit nästa vecka igen (de hade förhinder under kommande vecka).

Planen är att hjälpa dem hitta ett nytt hem till henne och om det inte går så får hon stanna här helt enkelt =). Tzatu kommer såklart få träffa dem som vill ta hand om Navi innan, Navi kommer ju alltid vara deras Lilla Navi, så de får vara med hela vägen och är alltid välkomna hit och hälsa på henne här =)

#55
Jag har bara återberättat vad veterinärerna jag gått till har sagt till mig. De har sagt att operation nästan aldrig behövs eftersom binjuretumörer på illrar i stort sätt alltid är godartade. Om man kontinuerligt behandlar med chip finns det ingen anledning till att de inte skulle kunna leva ett gott liv flera år till. Det är vad de sagt till mig. Är du av en annan åsikt får du väl skälla ut veterinärerna för att ha gett mig falsk info.

Nya hemmet har inte fungerat, så Navi kommer komma tillbaka till mig igen. Finns det någon annan som är intresserad av att ta hand om henne?

Nej vad tråkigt! Hur mår navi? Berodde det på övriga illrar eller att det inte funkade med ägaren? Tänker mest på vad nästa hem har att förvänta sig om där redan finns illrar. Hoppas någon kan ta henne!

#62

Tyvärr gick Navi inte alls ihop med grabbarna hos mig. Hon skriker och gör på sig (på alla dess vis) bara de kommer för nära. Navi mår inte bra av den stressen och det börjar märkas hos mina grabbar med genom helt knäppa protester, trotser och en allmän deppighet/tjurighet.

Min känsla om Navi är att hon måste hamna med rätt iller/illrar om hon ska bo hos någon med illrar. Jag och Navi har kommit jättebraöverens från dag 1 så det var inga problem. Eller att hon hamnar med någon som har henne själv men kan lägga mycket tid och kärlek på henne för att väga upp för att hon inte har en illerkompis.

Synd att det inte fungerade för hon är en otroligt charmig dam!

Hoppsan! Det kom med två gånger visst!

Tyvärr så har Navi blivit livrädd för vår andra iller också nu. Hon har blivit som en helt annan iller, mycket räddare och mer försiktig än tidigare. Kanske är det bästa om hon får komma till någon som inte har några illrar alls?

När vi var på Husdjursmässan nu i helgen fick vi en förfrågan kring en önskan om att ta sig an en omplacering, det handlade om ett hem utan illrar. Jag tipsade om denna iller här på forumet. Jag hoppas att den personen går in och ser detta och kan tänka sig att ta Navi.

#65

Nej men usch vilken vändning :/ Hur mår hon annars? Det är väldigt tomt här om nätterna när hon inte sussar brevid en :( Hoppas att rätt hem dyker upp snart!!

Det är så tråkigt när det inte fungerar :(

#67
Hon har verkat rätt deppig, men i går började hon leka och poppa igen. Hon har gått tillbaka till att busa i sängen och bita mig på benen under täcket. Hon är ju därimot sjukt dålig på att gå på lådan numera. Hon bor i armbetsrummet som inte är jättestort, men hon har bajsat i alla hörn, utom den där lådan står.

#69 jag har aldrig haft illrarna instänga i ett rum med bar 1 låda. Ställ dit några fler så kanske det går bättre.

#70 Jaså? Vi har tidigare klarat oss med lådor på två ställen i lägenheten på 90 kvadrat.

när miilo bode ensam med mig i lägnheten på 65 kvadrat använde han enbart 1 låda och det var den som stod på dass så det är inget omöjligt men ovanligt =)

om jag stängde in mina illrar i ett rum skulle dom bajsa överallt bara för att dom var instängde. Hoppas att den som var intresserad av en omplacering kommer in här.

#71 av den enkla anledningen att det inte ska finnas någon anledning att missa. Jag har just nu 3 lådor i vardera rum som jag har 2 illrar just nu. Anledningen är enkel- det blir mycket bajs och jag vill inte att de ska behöva sitta i lådor som är fulla med bajs i onödan och för att ingen iller ska få för sig att börja slarva. Med fler lådor finns det ingen anledning till det. Så har jag alltid gjort och det har resulterat i duktiga illrar! :) Så vill du att hon ska börja gå på lådan igen så ställ dit fler lådor så löser det sig säkert. Hjälper det så är det ju världens lättaste sätt avhjälpa problemet.

#74: Är det inte bättre att byta ofta än att låta lådorna bli så fulla att man måste utöka antalet? Så klart att chansen är större att man får duktiga illrar om man har tre lådor i vardera rum men jag tycker nästan att illrar med EN låda i varje rum är duktigare…

Det har ju inte med att lådorna blir fulla som man ska öka antalet. Det har med att göra att illern ska ha tillräckligt nära till en låda för att orka lyfta rumpan och gå på den. Om det så krävs 8 lådor i ett rum från början. Sen minskar man ner en efter en och ser vilka/vilken låda illern föredrar.

Det är klart att en iller med en låda i rummet är duktig. Men om det inte funkar så måste man ju försöka på något annat sätt för att sen så småningom komma ner till en låda.

Illrar är inte som katter…de har helt andra åsikter och idéer om att gå på lådan:)

Hoppas att lilltjejen får ett hem snart!

Ang lådor tycker jag så här:
Ju fler lådor destå fler ställen att gå utanför på.
Jag har en låda i min lägenhet och det fungerar super. Jag har torkat 1 gång på en månad och det var Mink som tog tillfället i akt när jag ställde ner toahustaket på golvet för att tömma lådan. :)

När jag bodde i en tvåa hade vi två lådor på 6st illrar.

Tatzu, tror du att hon kan uppskatta andra illrar eller känns det helt kört?

Såklart att man får tänka om ifall det inte fungerar, tänkte mer på att det lät på Tzatu som något tillfälligt/ovanligt efter att Navi kom tillbaka till dem och då kanske det är något annat underliggande än enbart en lat rumpa . Kan ju vara bra att öka lådorna för att sedan minska precis som du säger men reagerade på att det lät på JossanH som att det är fel att ha enbart en låda per rum och att ökning av lådor är enda utvägen. Men nu ska jag inte gräva ner mig mer i denna diskussion då tråden inte syftar handla om antalet bajslådor. Jag hoppas att Navi hittar ett hem.

#75 min plan är inte att ställa klockan mitt i natten för att rensa lådor ;) det gör jag bara inte. Och som det är nu så är det under natten mina 2 pojkar går på lådan inne då de är utomhus under dagen. För mig har fler lådor alltid varit bästa lösningen och många gånger har bajsa bredvid-problemet slutat om man ställt 2 lådor bredvid varandra. Jag kan ju inte säga att det är "fel" att göra på något annat sätt, men då navi slutat att gå på lådan kanske man ska satsa på fler lådor istället för att låta det vara som det är…? Jag säger bara vad som funkat bäst för mig och att det är en så enkel sak att testa.

#77
Jag vet faktiskt inte. Hon har kommit bra överens med andra illrar tidigare. Just nu skriker hon när min andra iller Tequila kommer nära, men det händer att det är hon som söker upp henne och då börjar skrika. Jag förstår mig inte riktigt på henne, men jag har å andra sidan inte särskilt stor erfarenhet av att föra samman illrar. Jag är orolig för att prova att ge henne till någon med andra illrar. Navi har mått (och mår fortfarande) dåligt, och vart en helt annan iller än den jag haft i 4,5. Jag vet inte om jag vill utsätta henne för mer misär.

Snubblade över en gammal tråd och undrade lite hur det gick för Navi? Någon som vet?

#81 Navi var hos mig i dryga sju veckor. Hon avskydde grabbarna här hemma trots att de lät henne vara ifred. Till slut blev Caspian trött på hennes skrikande att han började gå på henne. Vissa duster skall låtas ridas ut men hon var så liten jämfört med honom och jag såg på Caspian att han tänkte ha ihjäl henne om jag inte särade på dem. Till slut kom vi fram till att Navi mådde bara dåligt av att vantrivas med pojkarna. När hon var med mig var det inga problem. Hon sov hos mig om nätterna, skulle ligga i knät och ville vara med. Men så fort grabbarna dök upp började hon skrika, skunka och kissa på sig. Navi hade ju vad som antogs vara godartade binjuretumörer. Dock började jag hitta vita "skum"-pölar på golvet. Jag trodde först att det kunde vara gallan som konstrade om det var hennes avföring som såg ut sådär. På julafton så hittar jag henne hulkandes i köket. Detta hade hänt tidigare hos Tzatu med. Navi flyttade hem till dem igen men tolererade inte deras gamla iller alls längre utan "bar sig likadant åt" mot denne som mot mina grabbar. Efter ca 2 veckor valde de att låta Navi somna in istället.

Skumkräks är ganska vanligt förekommande hos illrar med insulinom. När blodsockret sjunker mår de illa och tuggar skum/hulkar. Det skulle också kunna förklara varför hon kanske hade svårt för sina gamla vänner helt plötsligt.

#83 Ja, jag sökte upp det här på iFokus när det hände och kopplade snabbt till insulinom. Ägarna trodde att det var för att hon ätit något konstigt. Hon hade en vana att sätta sig konstiga grejer ibland. Min misstanke var att de "godartade" binjuretumörerna var inte godartade utan spridit sig till bukspottkörteln… Samt att som du säger förklarar det hennes beteende mot den gamla illern.

Binjuresjukdom brukar också ge ett förändrat beteende. Hormonerna fungerar inte som dom ska och illern kan bete sig som om den vore okastrerad. Synd om dom inte kollade upp det. Med behandling mot binjuresjukdom och insulinom hade hon säkert kunna leva gott i 1-2 år till beroende på hur långt gånget och hur illa det varit..

#85 Mig veterligen så kollade de aldrig upp det. Hon sov också fruktansvärt mycket och var inte helt alert (förutom panikstadiet när grabbarna var i närheten). Jättetråkigt att det inte fungerade här, tror mycket rotar sig i det faktum att hon var sjuk och att Caspian även kände av det (på det viset att han gav sig på henne till slut). Hon var en riktig liten gospropp som älskade mys i såväl tvsoffan och sängen :(

#86 Min iller Nalle blev helt plötsligt en annan illers hackkyckling för något år sedan. Då hade han binjuretumörer och fick implantat. Sen var de vänner igen. De känner väldigt mycket på sig det där.
Så mycket att man blir ju jätteorolig om någon tittar snett på någon annan här hemma. Tror direkt att det är något galet.
Men det var ju tråkigt att det inte var något lyckligt slut på historien.

Hon kräktes då och då i hela sitt liv, och veterinärerna vi pratat med sa bara åt oss att ta undan mat, kolla allmäntillståndet, hålla uppsikt, kolla så att det kommer avföring osv, och om inget annat var fel, så var det ingen fara. Och som sagt, hon var väldigt duktig på att sätta i sig mat som ramlat på golvet och damm, så kräkningarna var inget vi direkt kopplade till tumörer, och vi såg ingen ökat frekvens av kräkningar i och med att diagnosen ställts. De enda symptomen vi såg på Navi var en svullen vulva och en kalnande svans, båda försvann i och med chippningen. Däremot tycktes det som att efter att vi fått tillbaka Navi hit så kräktes hon oftare, vilket då kan ha berott på stress. Vi fick tillbaka en helt annan iller än den vi lämnade bort, hon var inte sig själv alls, och vi tror inte att flytten var bra för henne. Vi ville inte utsätta henne för det igen.