Jag läste en intressant artikel igår som hör lite till ämnet ang kemisk eller kirurgisk kastrering :) The effects of surgical and chemical castration on intermale aggression, sexual behaviour and play behaviour in the male ferret (Mustela putorius furo) Studien gick ut på att man jämnförde okastrerade, kirurgisk kastrerade och implanterade hanar avseende lekbeteende, sexuellt beteende och "aggressivt beteende" (som dom uttrycker sig) i närvo av okastrerade honor samt kastrerade honor. Slutsatsen till studien var följande: "In conclusion: the present study showed that chemical castration with the GnRH agonist deslorelin was more effective in decreasing aggressive behaviour in male ferrets than surgical castration. In comparison to the placebo-treated group both the surgically and chemically castrated group showed more play behaviour and less sexual behaviour. This shows that a reduction of testosterone levels is in itself not enough to reduce aggression in ferrets, but it might affect sexually motivated behaviour and play behaviour. Especially the increase of play behaviour might be an indicator of improved welfare. Taken together, deslorelin chemical castration is a suitable alternative for surgical castration, and may be preferred due to the serious medical problems associated with surgical castration in ferrets." Lite intressant var det iallfall :) (http://www.sciencedirect.com.proxy.kib.ki.se/science/article/pii/S016815910800141X#) vet inte vilken info ni kommer åt då det krävs inloggning. Är någon väldigt intresserad av artikeln kan jag maila den :) Besök gärna tamillerbloggen! ❤

Så bra! :) Har vi möjligtvis några som vill dela med sig om negativa och positiva erfarenheter gällande de olika kastreringsmetoderna? Själv är kemisk kastrering ett självklart val för mig. Har haft 3 kirurgiskt kastrerade hanar och alla 3 har fått binjuresjukdom och tappat mycket i vikt och muskler. Sedan tycker jag att det är så mycket mindre risker för komplikationer vid själva ingreppet då man slipper söva och man slipper riskerna med stora operationssår (när det kommer till honorna iaf). Vet ett antal kirurgiskt kastrerade illrar som dött under narkos eller efter ingreppet och flera illrar där säkert kastreringen bidragit till tidiga problem med binjurarna. Vad har ni för negativa erfarenheter av implantatet?

Jag har bara töser som är chip-kastrerade, tre stycken. Det är ett ganska självklart val för mig som förlorade min Nolita efter en kirurgisk kastrering. Så aldrig någonsin igen där.

Mina pojkar är omplaceringar som varit kirurgiskt kastrerade när de kom. Tre av de som är döda nu fick binjuretumörer. Det känns som om att ska jag kastrera någon hane någon gång så blir det chip även där. Då kan jag ju själv jämföra skillnaden om inte annat.

Fridolf har implantat och Dande är kirurgiskt kastrerad. Vi har fått de implantatet som ska hålla i 4 år ska vi se om det gör de.

Fördelar med implantat är ju som många här säger minskad risk för binjure sjukdom. Jag har även en personlig uppfattning att fridolf är mycket piggare och busigare medans Dande som är kirurgiskt kastrerad sover mer och har inte lika lekfullt beteende han får mer ryck nån gång i veckan.

Nackdelar den enda nackdel som jag har haft på Fridolf är såret efter sprutan. Sprutan är gigantisk har man en liten iller kan man få ett ganska elakt sår. Jag var tvungen att sköta om Fridolfs sår i nacken så att de inte skulle bli infekterat. Mindre sår än vid operation men ändå ett sår att sköta om och risker med bakterier i sår specielt när man har två illrar och såret sitter precis i brottningsområdet.

Tar ju några veckor innnan chippet verkar så har man två illrar så tyker man otroligt synd om den andra som blir humpad dag som natt:P
Ingreppet behöver göras om under illerns livstid.

Nu tycker jag att fördelarna helt klart väger upp nackdelarna ville bara ändå lägga in lite nackdelar för chppet såatt man får en mer hel bild utav det=)

Har haft flera kirurgiskt kastrerade grabbar som fått binjuretumör. Willa är chippad, andra ggn i slutet av förra året, hon fyller 3 nu. Jag ser helt klart en stor fördel med att chippa, särskilt när ingreppet på honor är större. Dock har det ju varit prat om att man bör kastrera honor kirurgiskt efter några år för att undvika (livmoderinflammation? eller var det något annat?)

#4 tog mig friheten att ändra namnet från Misool till Nolita :) Var faktiskt och chippkastrerade Marcello idag igen och som vanligt sa han inte ett pip när han fick "skinkstickan" tryckt genom skinnet ;)

#7 Men hoppsan, hur tänkte jag där. Börjar bli som min mamma som alltid måste rabbla igenom alla namnen på syskonen innan hon hamnar rätt.🤐

Ännu en fråga: Hur många här har erfarenhet av chippet som ska hålla 4år? Är det samma substanser som det vanliga?

#9 det är inte ett chipp som vanligen används på iller här i Sverige, men misstag kan hända ;)

Jag vill jätte gärna ta del av negativa aspekter ang implantatet. Jag själv har bara positiva erfarenheter ifrån det. Har chippat 5st illrar. 3st av dem har fått förnyat implantat efter 2.5år. En av dessa tre har precis fått sitt tredje. De som uppger att de stött på negativa effekter vill sällan ta upp det verkar det som. Men jag vill jätte gärna ta del av detta! :)

#10 Kan man få tag i det då? Eller finns det mer fakta om innehåll osv? Är det samma ämnen som i 2års varianten? Vet någon?

#12 Samma chip bara en annan styrka

#12 ja, man kan få tag i det. Själv så föredrar jag den kortare varianten så ser man att kroppen funkar som den ska mellan varven :) Jag är också mycket nyfiken på negativa erfarenheter gällande chippet då mina erfarenheter också bara varit positiva. Har 4 med chipp nu, varav en omchippad och en som fick det som behandling mot binjuresjukdom.

Ja, just det. Jag chippade ju Nalle mot binjurarna också. Det räknade jag ju inte med här. Det funkade över all förväntan i ett år. Sen var det andra saker som gjorde att han inte klarade sig, binjurarna höll sig faktiskt i schack fortfarande.

Jag har ju mina tre töser vars chip kommer att gå ut nån gång nu, de har haft de i 2 år. Då kommer de att chippas om alla tre.

#9 Min kille är chippad med 4 års chippet. Marianne Thornvall som är ledande inom iller i sverige ska snart börja använda 4 års chippet som standard då flera vetenskapliga artiklar har resultat att det är som 2 års chippet fast med längre hållbarhet på chippet och i övriga europa är detta redan standard.

Jag vet inte om Amon fick 4-års chippet av misstag för det tog 4 år för honom att komma i brunst igen, vilket jag inte var helt nöjd med eftersom jag ville ha honom i avel efter 2-3 år. 

Sen fick jag en mer eller mindre oönskad kull efter Celadon då det tog ca 6 veckor för honom att gå ur brunst och jag inte lyckades hålla honom instängd. 

Men, de sakerna är småsaker och generellt är jag jättenöjd med chip. 

Haft flera som varit kirurgiskt kastrerade och iaf hannarna har blivit dåliga då de blev runt 5 6 år.