Z

Kan det vara förhudskatarr tror du? Det är ganska vanligt på hanhund men på iller vet jag inte. Låter dock troligt om det kommer och går, eller ja, blir bättre och sämre å försvann på antibiotika.

Hoppas Marianne har koll :)

JossanH har ju triton med ungefär samma problem?

#2 Det är absolut en möjlighet, inget jag kan utesluta iaf.

#3 Jo lukten har de gemensamt iaf, därför jag ville visa det för henne igår också.

Det som är de kluriga är ju ifall det har med hormoner att göra, körtlar som strular, något som trycker på insidan osv.
Lukten kan ha den enkla förklaringen att det samlas sektret i hudfickor som blir illaluktande, som vid en piercing tex, det varar ju inte och vad jag märkt vätskar det inte.
Ja om det synliga är ett fel i sej eller om det är ett symptom på något annat.
Kom precis på att jag har John H. Lewington's Ferret Husbandry, Medicine and Surgery som jag kan bläddra lite i.

Jag får klämma och känna utan att han rör en min kan väl tilläggas, området runt ser ut och känns precis som det ska.

Ta honom till den veterinären som JossanH var hos så kanske han/hon ska spinna vindare på den teorin? iom att hon inte fick ngn vidare hjälp av andra veterinärer?

Stackars kille och stackars snopp.

Jag har lyckligtvis ingen erfarenhet av sånt här alls.

Lycka till :)

Det finns ju flera mer eller mindre ofarliga saker som detta skulle kunna vara, men det kan också vara inledningen till preputialt adenokarcinom, cancer som utgår från körtlarna i förhuden. Det drabbar inte helt ovanligt illrar och är tyvärr en elakartad form av cancer som kan vara svår att rå på. Diagnosen ställs med en biopsi.

Behandlingen består av att man avlägsnar tumörerna kirurgiskt med stor marginal. Det är dock inte ovanligt att tumörerna spridits och kommer tillbaka. I vissa fall gör man en mer radikal form av kirurgi, där man avlägsnar hela förhuden och andra drabbade områden och gör en ny kiss-öppning (uretrostomi).

Min iller Novian drabbades av detta.

Men.. det är förstås inte alls säkert att det är cancer. Kan vara värt att kolla dock.

Några ord för den som vill googla:

preputial (adeno)carcinoma

(perineal) urethrostomy

PU surgery

#6 Ja, enda tänkbara för mej är att åka till Marianne - flera "vanliga" veterinärer har ju redan kikat och det enda jag fått med mej därifrån är att det endast skulle vara aktuellt med mer djupgående undersökningar om tillståndet förändras. Vilket det iofs inte gjort men blev helt enkelt lite uppskrämd igår, vilket är bra IFALL det är något farligt.

#7 Jag är tacksam för alla idéer om vad det kan vara, även de mindre roliga - känns bra att veta vilka undersökningar som är aktuella och jag personligen börjar heller i den tråkiga änden och utesluter en efter en.
Tack för sökorden, fanns en hel del i James G. Fox's _Biology and Diseases of the Ferret.
_Jag har så svårt att orientera mej i den andra.
Har även kollat endel på nätet, på ett tidigt stadium överrenstämmer det men har ännu inte lyckats få fram tidsramen - hos Zebben har det pågått minst ett år.

Min första tanke när jag såg det var att det ser ut som en tumör. Men om det kommer och går känns det väldigt otroligt.
Jag skulle dock inte rekommendera att gå till samma vet som gav mig idén om vad det skulle kunna vara för han var inte illerkunnig, han bara tog något ur luften.

Hoppas du hittar anledningen så du får rätsida på det hela!

För Novian var det inledande skedet väldigt långt, flera månader när det inte hände så mycket, men inte så länge som ett år. Ett år känns långt i sammanhanget. En annan möjlighet (bland många) är att det kan vara ett adenom. Det är en godartad tumör som dock kan bli ett elakartat karcinom i längden.

Båda de här tumörerna kan karakteriseras av såväl solida vävnadsklumpar som cystor (ofta med blod/var). Cystorna kommer och går (och varbildningar kan reagera på antibiotika) vilket kan ge intrycket att åkomman alltså kommer och går. En del karcinom växer inte nämnvärt på ytan utan mera invärtes.

I början såg Novians kacrinom ut precis så där som på din bild. Det som skiljer en aning är att jag tycker det är mera svullnad kring själva öppningen vilket för tankarna till kanske något mer inflammatoriskt. Det finns ju många möjligheter, t ex bara vanliga cystor.

Ja nu har jag iaf beställt tid fast det blev inte förrens den 27 så det är hela tre veckor men jag har ju redan låtit han gå med det här så länge så tre veckor är väl egentligen ingen tid…
Tyvärr fick jag bara prata med hennes sköterska och hon var inte särskild intresserad av att diskutera mina funderingar och lät mest som att allt var lätt som en plätt..
Aja, får väl försöka få tag i Marianne själv före jag åker dit och prata lite mer om mina funderingar och vilken planering det ska vara på själva besöket..
Ju mer jag läser om allt det skulle kunna vara desto mer förbannad blir jag dessutom på mej själv, jag har ju liksom varit med förr och vet bättre än att lyssna på veterinärer men ändå har jag tagit förklaringen om att vissa helt enkelt är känsligare än andra.

#10 Vad rekommenderar du för undersökningar?
Läser som en galning, de går ju inte så snabbt men tror jag börjar få en liten helhetsbild, den ser ju tyvärr inte ljus ut - det som ger mej lite hopp är att den varit oförändrad under en såpass lång tid (ja enligt det man kan se) samt att han i övrigt inte visar ett sympton på att något är fel. Han har ju tyvärr haft risig päls och vart mager sen han var ett år så det är ju lite svårt att läsa av förändringar där.

#11 Prova mejla Marianne om du inte redan gjort det. Jag brukar annars ringa och säga att dom ska be henne ringa upp mej så det kan ju oxå vara ett alternativ.

#12 Ja mail är ju ingen dum idé! Tänkte läsa på lite mer så jag kan vara mer tydlig med vad jag menar (förhoppningsvis), kanske kan vara smart att bifoga en bild, då kanske hon är lite mer förberedd.
Eftersom det är en bit att åka vill jag ju också få in så mycket som möjligt under besöket, är inte så roligt för Zebben att få åka en massa i onödan.. Vill även vara tillräckligt påläst för att kunna ta olika beslut direkt på plats.

Någon form av biopsi för att ta reda på vad det är skulle nog vara lämpligt. Finns lite olika sätt att göra det på och veterinären bedömer vilken variant som blir bäst med avseende på att få ett bra provsvar vs. det känsliga läget vid förhuden, hur klumpen är belägen och dess beskaffenhet, ev spridningsrisk osv. Man kan göra alltifrån att ta bort hela klumpen och skicka in, till att bara ta ett mindre, konservativt prov.

Det ser ut att finnas flera olika strukturer i klumpen. De blåaktiga kulorna i nederkanten om öppningen ser ut som typiska cystor. Många gånger är dessa apokrina cystor. När de förekommer ensamt är de normalt helt ofarliga, men eftersom det är lite mer på Zebben så är det ju bäst att kolla upp. Där finns också vad som ser ut som solida strukturer och en generell förstoring runt om.

Apokrina körtlar är doftkörtlarna som finns i riklig mängd kring bland annat förhuden. Hanar kan som sagt få både ofarliga apokrina cystor och godartade tumörer (adenom) i den här regionen såväl som apokrina maligna tumörer (adenokarcinom).

Dr. Williams om apokrina tumörer (scrolla ner en bit:

http://www.smallanimalchannel.com/ferrets/ferret-health/ferret-tumors.aspx

Foton på hur det kan se ut vid kirurgiskt avlägsnande av en tumör:

http://web.mac.com/exoticdvm/mammal_archives_2007/Preputial.html#grid

Finns en hel del om detta på FHL. Här är ett par, om du inte redan sett dem:

http://ferrethealth.org/archive/YG133

http://ferrethealth.org/archive/SG1902

#14 Nu har jag läst ännu lite mer, personligen vill jag att de tar bort hela, jag kommer inte låta dom göra en någon form av biopsi utan att han blir sövd och baserat på kunskapen jag skaffat nu och min egna bedömning så är det bästa alternativet att ta bort hela direkt.
Sen är jag ju inte veterinär så vad Marianne säger är ju självklart det som gäller.

Nu när jag vet mer ingående vad som finns i förhuden och lärt mej genitialernas anatomi förstår jag vad lukten beror på och varför den är mer eller mindre framträdande.
Nu utgår jag från att det är en tumör och tror då att den är benign eller pre-malign, förhoppningsvis det första alternativet eller att den inte utvecklats än.
Den är rörlig och känns delvis vätskefylld, det jag kan känna runt och under känns som det ska, penis ligger som den ska och det är ingen förträngning.

Tack för länkarna, hade missat den första på FHL, använde prepuce som sökord.

Opererade du Novian? Isåfall hur fungerade läkningen?

Det låter ju ändå rätt positivt, att klumpen är rörlig och inte sitter fast (inte växer invasivt) och att det gått så lång tid utan synlig markant förändring eller allmänpåverkan.

Ja, vi opererade Novian till slut (det här var 96-97 så det var ett tag sen). Hade nog varit bättre om vi gjort det tidigare. Han hade alltså en förstoring som kom och gick lite under några månader, men när den klart satte igång att växa så tog vi bort hela tumören och skickade då in den för analys (adenocarcinom).

Trots ett relativt stort sår så läkte han kanonfint och snabbt. Vi var ju medvetna om risken att den skulle komma tillbaka, och det gjorde den med besked. Kommer inte riktigt ihåg hur lång tid det gick innan den dök upp igen (ett par månader?), men när den kom igen så växte den mycket aggressivt och invasivt och spred sig över buken. Han fick cystor och varbildningar och öppna sår och spridning inne i buken. Det var då ingen direkt mening med att försöka någon mer radikal kirurgi, utan vi hade en fin sista tid tills tumörerna tog överhanden och han fick somna in. Han hade aldrig ont eller besvär vad vi kunde se.

Kan tillägga att Novians tumör var nästan dubbelt så stor när han opererades så utgångsläget kan mycket väl ha varit betydligt sämre än för Zebben.

Kan även nämna att jag har en annan iller, Saijin, som fick en stor skada på förhuden i en olycka (han fastnade och blev hängades på en krok). Trots att det inte gick att sy ihop mer än hjälpligt och att delar av förhuden gick förlorade så läkte även han jättefint och han har aldrig haft några men av det.

#18 Har letat runt efter information om återhämtning efter den här sortens operation men lyckas bara komma in på skräckhistorier som dessutom gällt katter där det varit väldigt långdraget och smärtsamt, vilket inte alls känns lockande.
Däremot har jag läst en del information riktat till veterinärer och där låter det som en operation som inte medför några större risker - utöver sövning eller återväxt.
Fick Novian eller Saijin komma hem samma dag eller fick de ligga kvar?

Vilken operation är det du tänker på? Jag menar alltså bara att man tar bort tumören runt förhuden, inte en full PU. (Och i Saijins fall en liknande situation där man fick sy ihop en söndersliten förhud).

Jag har för mig att jag läst om några framgångsrika PU-operationer på iller på olika ställen på nätet (i USA), och att det brukar tolereras väl av iller. Men minns inte riktigt, kanske tar jag fel. Kan vara värt att kolla FHL och andra illerforum. Kan ju också vara intressant att ta kontakt med någon av de som gjort detta på sin iller (eller skriva inlägg på FHL) och kanske någon veterinär med erfarenhet av ingreppet som kan berätta fördelar och nackdelar.

Komplikationer med den mindre operationen skulle kunna vara t ex infekterat sår, kraftig svullnad och dylikt. Då kan man ju få problem med läkningen vilket säkert kan bli besvärligt.

Den klinik jag gick till hade inte inläggning, men både Novian och Saijin var i mycket gott skick så det var inga problem att gå hem samma dag. Ingen av dem behövde smärtmedicinering heller men båda fick antibiotika och man får vara noga att såret är rent och att de inte kan revirmarkera och släpa magen över kanter och dylikt, tills såret läkt.

Det är få namn på operationer jag förstår hela innebörden av men tänker ju iaf på en operation där rubb och stubb av vad detta nu är tas bort, tyvärr vet jag ju inte vad som blir kvar så har försökt läsa så brett som möjligt. Har inte riktigt förstått vad som avgör om något behöver återuppbyggas… Har läst att iller inte är beroende av heltäckande förhud utan att slemhinnorna vänjer sej, sen beror det väl självklart på hur mycket det handlar om.
Så jag hoppas att en PU inte blir nödvändig.
Efter att titta på flertalet bilder där de opererat bort liknande förändringar så kändes det som att öppningen var ganska stor och då kom funderingarna på hur det skulle påverka urineringen, om huden räckte till, hur mycket det brukar svullna och om det då skulle bli för trångt, hur smärtan skulle skulle påverka viljan att urinera osv.

En PU är något man gör som en sista utväg. Jag skulle tro att det inte kommer att bli frågan om det nu på en gång med Zebben (om alls). Den operationen görs när man måste ta bort så mycket av penis och/eller omkringliggande strukturer att man måste skapa en ny öppning för den nedkortade kvarvarande delen av urinröret. Den placeras ofta "bak", därav namnet perineal. Det finns definitivt både nackdelar och komplikationer som du säkerligen läst, som får vägas mot ev fördelar.

Jag förstår att du vill läsa på brett. Om vet. efter en första bedömning tror att det kommer att krävas ett stort ingrepp så lär det knappast bli gjort samma dag, så då får du tid att fundera och ta ställning. Eftersom klumpen är rörlig och du kan känna klart definierade gränser (?) så gissar jag att ni helt enkelt kommer att avlägsna klumpen vilket förmodligen blir en relativt enkel och ytlig operation som inte går in i bukhålan. Man får försöka vara noga och minimera spridningsrisken vid avlägsnandet. Exakt vad som görs i detalj kanske inte kan avgöras förrän under operationen då vet. ser hur landet ligger. Sedan får ni se vad provsvaret blir på klumpen.

På bilden ser det ut som om Zebben kommer att ha bra mycket mer hud tillgodo än mina två hanar. Och mina två hade inga problem alls med detta. Novian levde ju nu inte så länge efter op., men Saijin som blev av med i princip hela sin förhud har nu levt utan problem i 8 år med detta (och kunde också para utan problem). Men självklart är det inga garantier. Du och vet. får diskutera det tekniska och praktiska.

Ett litet förtydligande…  Ni kommer alltså sannolikt aldrig att behöva skära i urinröret/penis alls. Jag skulle tro att klumpen inte involverar penis (det brukar det inte göra, och särskilt inte om han inte har några problem). Provsvaret visar sedan vad ni har att göra med och om ni tycks ha fått ut allt med rena marginaler. Kommer det tillbaka får man ta ställning då.

Ring sent på torsdagskvällar, M jobbar sent då och brukar alltid svara i tlf då. Ring och sätt upp dig på tlftid och diskutera ärendet. För M brukar sätta upp extra långa besökstider då det ev kan röra sig om ev op eller dylikt. Så att det finns avsatt tid för det om det skulle behövas. Så att man inte behöver boka en ny tid för op.

Ja, ring marianne och svarar sköterskan så be henne skriva upp dig på mairannes lista! Tycker också sköterskan kan vara lite "kort" vädligt svårt att diskutera fram ett bra beslut med henne. Kom precis hem från marianne med mina korvar nu. Puh vilken resa från hultsfred! Men hon är bäst! Hoppas verkligen att det löser sig för er.

Uuh börjat nytt jobb men har fått lite specialare denna månad innan jag flyttat så jag får bra timmar under helger då jobbet är 10 mil bort och jag har djuren att tänka på så har varken haft ork eller tid att komma in.

Tack för alla svar, är verkligen jätteskönt att bolla tankar med andra när det gäller iller.

Ska ringa Marianne imorgon och hoppas att hon svarar annars får sköterskan sätta upp mej på telefontid!

Ja en liten uppdatering..

Hade tid den 27/10 först men är ju mitt i en flytt och det blev så att jag flyttade den 27 istället och flyttade tiden till den 1/11, var inte heller så genomtänkt att operera ett djur några dagar före flytt.
På söndagen (30/1) hittade jag spyor och Zebben var slö, delade upp dom för att kunna hålla bättre koll men åkte ganska snart till veterinär och gjorde de vanliga underökningarna men de visade abolut ingenting, vätskade upp för att han var uttorkad.
Han piggnade på sej men åt minimalt, avbokade op tiden pga han mående.
Vätskade upp två dagar till då jag fick anta att han bara hade någon vanlig sjuka då han höll sej på normal aktivitetsnivå, just ja han fick parafinolja direkt när jag såg att han var dålig ifall något hade fastnat.
Det har varit någon stor utbildning så var helvetiskt svårt att få tag på veterinär, hela annalysen var stängd mån till ons.
På fredagen började han bli slöare så fick akuttid på Annalysen där de tog nya prover om visade något för låga glukosvärden samt skyhöga njurvärden - vätskades upp och fick med mej k/d mat hem vilket verkar fungerat och ska ta nya prover i nästa vecka för att se vad dom kan visa. Ja han fick inte ut Prednisolon för att njurvärden var alldeles för höga och då är cortison för riskabelt.
Ja om han inte blir sämre igen före det, spydde dock lite igår igen men har ätit på bra under natten.
Förhoppninsvis är det något tillfälligt men annars blir det att undersöka problemen med njurarna.