Jag tänker inte "vad hade han velat", jag tänker på det vi hade som någt vi hade inte något vi har. Jag drömmer fortfarande om mina första illrar som lämnade mig för 1 och 2 år sedan. De har liksom sin plats och mina nya har en annan plats.

Jag gör helt enkelt vad som är bäst för mig. När de levde gjorde jag det bästa jag kunde för dom!

hon kommer för alltid ha en plats hos mig, hennes tomrum är svårt och fylla, klart man gör vad som är bäst när dom finns hos oss men dom gör inte det för evigt. Vill gärna tänka tillbaka på alla våra minnen men det är svårt och fatta att hon aldrig mer kommer tillbaks.

#3 Om du känner att du saknar att ha en iller omkring dig, så tycker jag du ska skaffa en ny vän.

Man saknar alltid de som lämnat en och de minnen de lämnat hos oss, ger dom en alldeles egen plats, som ingen annan kan ta ifrån dom. De nya illrar/djur man skaffar finner sina egen plats inom oss, vi har oändligt med plats inom oss för våra kära djur :-)

Jag saknar fortfarande min första iller (som somnade in för ca 10 år sedan), men alla minnen hon och andra som somnat in lämnade efter sig, ger mig glädje och tillsammans med allt roligt mina nuvarnade illrar ger, så gör saknaden inte ont.

Ammi

Jag kände också så tidigare innan jag fick hem lillkillen, man lär känna varandra och skapar nya minnen, det underlättar sorgen, jag tror hon vill förmedla att det är okei att skaffa en ny vän för hon vill att du ska må bra igen, låt inte sorgen ta över ditt liv längre.

Jo det kanske finns plats för en annan och nog är det så att sorgen tagit över mitt liv, önskar bara att man kunde vara glad för det vi haft istället för att bli fylld med tårar trodde därför jag inte var redo trots att det gått ett helt år nu men visst skulle det vara trevligt med en ny fyrbent att älska och tillbringa tid med, får försöka se det positivt i mitt sökande och tänka på allt roligt vi ska ha tillsammans och hoppas det kan hjälpa mig komma över den tunga bördan.

#6 Till och från kommer ännu tårarna av saknad även för mig :-( men jag känner ändå att det varit lättare att hantera sorgen och saknaden, när jag haft andra illrar som "hjälpt" mig tänka på de roliga minnena. Lycka till att finna en ny liten vän!

#6 Det kunde ha varit jag som skrev det du nyss skrev.

Min stora sorg i livet är mina illrar som har gått vidare. Jag tänker ofta på dom och skäms nästan för att jag gråter så mkt när jag tänker på dom. Det absolut finaste jag någonsin har haft i livet har även blivit min stora sorg. Och det känns så fel när det har blivit så.

Det tog mig över 2år innan jag kunde prata om Lucifer utan att tårarna rann. Än i dag har jag svårt att titta på gamla bilder och filmer på honom. Men det jag har märkt är att ju mer jag pratar om honom ju lättare blir det. Jag kan mer och mer glädjas åt den tid vi fick tillsammans istället.

Jag har lärt mig att man måste våga gå vidare. En ny iller innebär inte att man sviker den man hade. Det betyder inte att man har glömt och förträngt.

Förstår hur du känner, och vi är många som känner samma sak.

Kram

Var och tittade på en kille i söndags, vi fick bra kontakt, han visade t.o.m. hur man fjäskade till mys och på torsdag kommer han hit och hälsar på, vill jag då ha honom får han stanna men ni tycker inte jag sviker henne om jag behåller honom ?

Självklart inte, hon finns inte mer men det gör du. Försök att minnas alla fina stunder ni hade och tänk att om hon hade kunnat önska hade hon helst sett att du glädjs av en annan iller :-)

Nu är jag med iller igen  han har många olika personligheter och är inte lik min tjej på något sätt, jag trodde inte det var så stor skillnad men det känns bra och det är viktigast. Era råd värmde, kan glädjas åt min dåvarande tjej för första gången utan att känna stor sorg, tack ska ni ha, nu ska vi kasta boll

#11, Jag tror inte man kan jämföra, har bara haft 2 men dom var inte alls lika på något vis. Grattis till din nya vän.