Hej,
Var det inte er vi köpte Betty/Belle Ami ifrån som ni omplacerade 2008 (om jag kommer ihåg rätt)? Jag blir förvånad att ni har iller nu eftersom jag trodde ni omplacerade henne för det inte funkade med illrar på grund av sonens allergi. Jag kanske kommer ihåg fel. Vi är i alla fall glad att vi fick den underbara tanten, tyvärr så levde hon bara 1.5 år hos oss.  Vi har dock kvar hennes son fortfarande

Lycka till med omplaceringen om ni känner att det är det rätta att göra!

Hallå!! Men gud, som vi tänkt på henne! Hon har verkligen varit saknad! Fy så tråkigt att höra :(..

Och jag har varit in här och rotat för att se om jag kunde hitta nått då och då, men lyckades aldrig.

Vad hände? Åldern? sjukdom?

Jo det stämmer, sonen hade mycket problem med astma. Vilket läkaren sa att våra illrar försämrade (päls alltså). Denna astma har han vuxit ifrån. Och jag kände mig inte klar med illrar :) Och eftersom han mådde bättre och möjlighet fanns så dök Timon upp. :)

Men mycket hann hända under ett år, och det blir som sagt inte alltid som man tänkt sig. Så efter många om och men, så var man tvungen att ta tag i saken. Det är det bästa vi kan göra för oss alla. Killen behöver så mycket mer tid än vad vi har möljlighet att ge.

Va tråkigt att tiden inte räcker till nu när sonens astma är borta/bättre:(

Men lycka till och hoppas att ni hittar ett super hem till sötnosen!

Jättefin pojke! Hoppas att ni hittar ett bra hem till honom.

Tråkigt att höra att ni har sökt men inte hittat oss :( Ni hade ju våra kontaktuppgifter men det är ju lätt att tappa bort. Vi tänkte att det kanske var för smärtsamt att tänka för mycket på henne, hon var ju så snäll, så det måste ha varit väldigt tomt efter att hon flyttade. Hon trivdes väldigt bra med våra andra två äldre damer. Hon gick tyvärr bort av tumörer i levern, det kom väldigt snabbt och fast vi var in till veterinären fanns det inget vi kunde göra :( Vi tyckte väldigt mycket om henne och vi saknar henne också. Om ni vill kan ni kolla på vår hemsida, hon finns med där på ett par ställen. Vi kallade henne Akira.

Direkt vi fick hem henne förstod vi varifrån Liot hade fått både sitt utseende och sätt. Väldigt mycket i hur de uppförde sig, både med oss, andra illrar, så var de så lika varandra. Så på ett sätt känns det som att hon finns kvar.

Kram och lycka till!

Vilken fin kille! Var kommer han ifrån? Ingen uppfödare som vill ha tillbaka honom? Såg väldigt kramgo ut!

Hoppas ni hittar ett bra hem!

Hej! Har han fått nå nytt hem??

Nej han är fortfarande kvar. Har fått kontakt med några st, men de är sedan inte intresserade. Vi har bestämt att ge det lite tid till, annars får vi låta honom somna in. Det är ohållbart :(

ska ni låta honoom somna in bara för att ni inte hittar ett hem!! SJUKT!!!

Synd på en sån vacker iller. Själv har vi övertagit en hund för ca. 1 vecka sedan då ägaren inte vill ha kvar honom.

Samma hundras jag hade i nästan 11år. En bedlingtonterrier.

Ville ha 3000:-  men det var vi inte villig att ge så ägaren skänkte honom till oss då avlivning skulle gå på 5000:- och ett nytt hem som var lika bra skulle vara svårt att hitta.

Om han inte finner något hem snabbt så låt han få komma till ett akuthem, bättre än att han ska få somna in. Han är ju bara 1år, precis börjat sitt liv

Snälla ta kontakt med en illerförening som kan ordna akut hem. Jag har själv varit akut hem och de båda illrarna kom till 2 mycker bra hem efter nån månad varav ena hemmet var mitt hem, en fick stanna för han passade så bra in här hemma med mina andra illrar. Timon är värd det, det vore otroligt tragiskt att avliva en sån ung fin iller.

Jag är ingen stor anhängare av att låta illrar flytta runt. MEN om avlivning är enda alternativet så väljer jag ju hellre ett akuthem, omplaceringshem under tiden.

Det är ju även stor chans att akuthemmet förälskar sig i honom och behåller honom.

Fick aldrig något svar på vilken uppfödare han kom ifrån. Tror hellre uppfödaren tar tillbaka honom än riskerar att han får somna in.

Det finns ingen anledning att låta en fullt frisk 1-åring sluta sina dagar när Sverige är fullt av illermänniskor som är villiga att hjälpa till.

Tycker också du ska kontakta föreningar som kan ta honom akut istället för att avliva en så ung kille :-(

Jag säger som de övriga här, ta kontakt med en illerförening så att han kan få komma till ett akuthem, mycket hellre än att han avlivas. Bäst är förstås om ni lyckas hitta ett nytt permanent hem.

Jag förstår mig inte på själva tankegången.. Köper man ett djur så har man ansvar för detta, kan/vill man inte ha kvar det, så kan man inte bara sopa problemet under mattan och helt kallt låta avliva djuret.
Är han inte mer värd än en leksak?
Det finns alltid folk som kan ta emot illrar i akuthem! Där illrarna har det bra tills det att dom hittat nya hem eller får stanna resten av livet.
Med tanke på att ni redan märkt av beteendeförändringar kanske det vore på tiden att på allvar börja leta akuthem eller höra av sig till en förening. Ni säger ju själva att han inte mår bra hos er, varför får han då inte chansen att må bättre i ett akuthem där någon kan lägga mer tid på honom redan nu?

Vore det inte för att jag just nu har lägenheten uppdelad i 2 läger med nyinflyttad valp så hade jag kunnat ta emot honom här så länge men tyvärr går det inte nu.
Kontakta en förening med det samma!!!

Forumet är sig likt måste jag säga! Folk som hoppar på och på engång dömmer. Jag har ju lagt ut honom här för att just ge honom en chans, men det har inte gått nå vidare. Jag har bestämt att han måste få komma till någon med illervana, för att det är jobb med honom. Så jag ber alla med ikke illervana sluta att kontakta! Dels har det ju också gått så långt att man är rädd för honom, och när man då väl försöker blir det oftast skit för det också. Och jag måste ju vara fullständigt ärlig när jag har kontakt med folk. Och faktiskt så kan jag förstå om folk blir rädd och orolig. Jag har haft 5 st illrar tidigare, alla med olika personligheter, egenskaper, och briser. Men aldrig tidigare har jag sett denna osäkra, och försvars "personligheten" ( och detta beteende har alltså funnit sedan dag ett mer eller mindre ) och ok, han är väldigt ung, men detta blir bara värre och värre, och visst våran tid och rädsla har blivit värre också, så det hänger väl ihop. Men HAN mår inte bra! VI mår inte bra. Har läst timmar och timmar, för att få tips och ideer för att få ordning på beteendet. Och vi har nu provat det mesta. Vissa dagar är det som att han mår "bättre" då behöver det inte vara några problem. Inga problem att att bära, klappa osv. Men i nästa sekund så är han som livrädd, och hugger efter en så fort man närmar sig. Min son och katt får inte vara med honom längre då han känns fullständigt opålitlig. Och som redan nämt när främlingar vart här så har han bitit dem blodig. Vilket är en heeel del. Och jag kan då inte med samvete skicka honom vart som helst. För alla parters skull. Det är ju synd att ni inte kan förstå tankesättet, men för våran del så anser vi att det inte är så konstigt. Timon mår verkligen inte bra, vi VILL ge honom chansen, och vi har verkligen försökt att få ihop detta! Men det funkar inte, han mår sämre och sämre ju längre tiden går. Folk har varit här och varit intresserade tills han bitit (vilket dom varit informerade om att han gör) men de har åkt här ifrån utan honom, det gör ju också att man tappar en del, för jag vill verkligen inte skicka honom nånstans där det skulle kunna bli samma sak. Om det tex skulle ha varit en hund som bitits och är opålitlig då hade det inte varit nå snack om saken att låta den somna.? Vart/när har en iller gått över gränsen? Jag tror och hoppas på att timon kan må bättre och känna sig trygg, med MYCKET jobb. Men det kan jag ju inte garantera. ibland kan jag också känna mig lite osäker när man studerar honom! (alla föds inte med rätt pyske, och då menar jag oavsätt vad man är) Och jag anser också att detta är mitt ansvar, att inte bara lägga över "problemet" på någon annan, men i det här fallet så har vi ont om tid tillsammans med honom och då är det ju absolut värt att prova om tid och tålamod kan hjälpa. Men man måste också vara medveten om att han som sagt varit så här mer eller mindre från start, och då hade jag all tid i världen (var arbetslös) han var då upp i oss i stort sätt jämt (förutom när vi sov) han har sitt lyxiga hus, massor med leksaker, rätt mat. Massa bus och lek, massa uppfostran. Provat oss fram. Vi skaffade en kompis åt han för att han skulle kunna leka av sig ordentligt. Vi hittade en liten liten tjej som levde i misär, så det var inge snack om saken, hon bara skulle med! Vi räddade henne. Vi kastrerade honom och hoppades på att det skulle bli bättre (och det tycker vi det vart under en period) Det var ju också enklare att hantera honom när han var mindre, kunde inte bita lika hårt osv. När jag sökt på akuthem så har jag ej lyckats nå vidare med detta heller. Hittar mängd info om folk som ber om akuthem bara, så då kan väl någon vara så vänlig att ge mig fullständiga kontaktuppgifter, länkar vad som helst så jag kan få kontakt med dessa hem!? Så nu hoppas jag att ni kanske förstår lite bättre,Vi mår redan otroligt dålig över hela situationen och lever med skuld för att det blivit som det blivit, det är ju inte så att vi tycker det är jätte kul direkt! och om ni inte gör det så är det som det är, men det är vi som lever och är upp i timon och det är jag och min familjs beslut, så om det inte är så att ni kan agera akuthem eller har tips om sådanna så behöver ni inte skriva något! Jag trodde att jag lättast skulle hitta den villiga lillervännen här, men vart är dem då? Alla backar ju när jag berättar om honom eller när de får reda på vart han kommer ifrån eller så finns inte platsen vilket är konstigt? Varför hör man då ens av sig från första början? Och just ja, uppfödaren han kommer ifrån har nån frågat. Jag hade gjort ett inlägg om detta tidigare från min iphone men nått hände så det registrerades inte. Vi hämtade honom i Tierp hos en tjej som hette Elisabeth. En tidigare intressent här på forumet verkade känna till henne och avstod då när hon fick reda på det, ansågs som oseriös. Vilket jag inte tänker säga emot. Jag skulle få stammtavla mailat av henne då hon inte gjort detta klart (vi hämtade honom ca 2 dagar innan den beräknade tiden) men det kom aldrig något. Försökte senare få kontakt med henne för att fråga något, men lyckades inte. Tillslut fick jag kontakt, hon bad om ursäkt ang stammtavlan och att hon skulle ordna det. Men har ännu inte sett till nått :( Möjligtvis någon som kanske har ett syskon till timon? Som hos uppfödaren hade namnet marduk? Född i juli förra året, var en kull om 8 om inte jag minns fel, 7 överlevde. Nån ? Skulle vara intressant att höra vad de har för pyske.

På Svenska illervänners hemsida hittade jag detta

Hur gör man? Ta kontakt med vår omplaceringsansvarig Julia, antingen per mail omplacering@illervanner.se eller per telefon 0735-29 78 19 (visa hänsyn, ring el sms:a inte efter 21.00)  så hjälper hon dig

Självklart behandlas alla uppgifter du lämnar fullständigt konfidentiellt  och du väljer själv hur vi ska hantera omplaceringen av din iller.

Elisabeth har väl Granite White Star ferrets eller någonting liknande. Har du sådana problem så tycker man ju att hon borde ta tillbaka honom.

Hoppas att du får den hjälp du behöver. Brukar erbjuda mig själv i sådana här lägen, men har 10 illrar själv där alla är omplaceringar utom en.

Så det känns dumt att inte kunna erbjuda sig som vanligt, men det skulle aldrig funka.

Jag tackar så hemskt mycket! Det ska jag på engång kolla upp och ta kontakt så får vi hålla tummarna att allt blir bra. Vi ger inte upp i första taget kan jag säga! Jag förstår! Som sagt är det ju viktigt att han kommer till någon som verkligen har tiden, annars är ju risken att det ändå inte blir någon förbättring. Och tio små de måste kräva en del tid det ;) Du är ju grym som funnits där för de nio iaf!! :)

Hej

Jag kan oxå tycka hade vatt synd med avlivning men jag förstår dig lite tess. Jag älskar djur och e oftast emot avlivning om det fins något annat sätt att hantera problmet på. Men som jag själv visste inte att det fanns akut hem för illrar, trodde bara det fanns omplaserings hem… Så vad hade ni andra valt ifall ni inte visste? Att låta han må dåligt för att man inte har tid med han eller låta han somna in och avsluta att han mår dåligt? Hade jag stått i den sitsen och jag hade försökt med allt och inget funka, så ja… det e sorligt men hellere att han får somna in. Jag dömmer ingen och som jag har sakt så tycker jag inte om att låta fina djur somna in. Tänkte bara hur man kan se på det ur en annan synvinkel. Och som jag sa, detta e bara jag som försöker att se på det från en annan vinkel. Om det har vatt någon som tycker detta e sjukt det tess sa om avlivning så hoppas jag att jag har gett er ett annat sätt att se på det. Det kan ju åsså va att hon behöver att han åker till ett annat hem snarast om det e så att hennes son inte kan va i närheten av den.

Mvh// Zerena

Jag har en hona från Granite White Star ferrets från förra året född den 25:e juli. Uppfödarnamn Klara (numera Alba). Fick henne som omplacering när hon var ca 7 månader. Hon var tydligen väldigt aggressiv den första tiden hos förra ägaren och anföll i princip när de kom in i rummet. Hon blev dock mycket bättre och var helt ok när vi kom och hälsade på. Sen kom hon till oss någon månad efter det när stygnen läkt efter kastrationen. Nu är det världens gulligaste iller som knappt ens biter för hårt vid lek. Modig och kaxig som bara den. Vet inte om hon hade fler kullar förra året eller om de är syskon?

Hur har det gått för Timon?

skulle den kunnas transporteras till umeå ?

#24 Nu vill jag inte lägga mig i en säljestråd, men om det gäller en iller som har för vana att bitas och testa nya människor så är det nog extra viktigt att ni träffar illern först. Vad händer om ni får hem honom och det inte funkar?

Jag tycker det är viktigt att man alltid träffar en omplacering först innan man bestämmer sig, men här tycker jag väl att det är extra viktigt.

Har illern fått något hem? :)

Hur har det gått för Timon?

Det gör så otroligt ont i hjärtat att läsa sånna här annonser. Lillkillen är inte gammal och hotas redan med avlivning för att ni inte har hittat ett hem på 2 månader?

Är du den Tess som hade Freja? och som svarade på Thea & Novas annons för några år sedan?