ÅHHH!!!

Länkade även detta på min facebook och en person skrev: inte direkt lämpliga djur att ha när man har barn kanske :p

Jag blev som tokig. och svarade detta ;)

Går utmärkt
jag har 2 stycken illrar, vet flera som har ca 6-8 illrar och har barn.
ett exempel snabbt bara http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hund-attackerade-barn_453703.svd 

 http://studentreportrarna.sh.se/jms3/hund7/article7380.ece denna var bäst jämnförelse… dessa raser dom skriver om kan vara hur underbara som hellst… Det dom skriver om på ilskna djur där detta inträffar är helt upp till varje individ inte ras eller djur art….

Fast det var väl egentligen inte så mycket smutskastning. Det var en redogörelse om vad som hade hänt bara.

Fast det är ju ändå jäkligt hemskt :/ eftersom det var illern som gjorde det….Dock tragist att familjen inte separerat iller & bebis när dom själva inte har uppsyn!?

# 3 Precis, föräldrarna gjorde fel som inte såg till att barnet är säkert.

4# för att vara ärlig så skulle jag själv aldrig låta min bebis vara själv med illern utan uppsyn.. Dessutom har vi aldrig dörren öppen till sovrummet, varken dag eller natt.. :P

Man kan ju också tänka på att detta var i usa och deras illrar är både annorlunda än våra i många fall. Dessutom har man dem inte alls på samma sätt. De bor oftast i bur och hålls som gnagare.

Jo men jag tycker ändå dom har skrivigt det fel att man inte skall få ha detta djur om man har barn med mera…. säger som jag alltid sagt i grund och botten ligger felet alltid hos människan ;) haha det hettar till på min FB vill jag lova. folk påstår att illrar inte har personlighet som andra normala svenska husdjur =(

Detta är så typiskt, att det hettar till är för att dom inte begriper bättre, tyvärr. Dom borde skaffa sig bättre kunskap innan dom öppnar munnen.

Håller med dig FerretCrow

Detta var sjukaste kommentaren: skillnad på hundar och vilddjur som illern. hundar får ta bra mkt stryk av barn. nej oansvariga föräldrar är det värsta jag vet

Våran Shaco är bra mycket roligare, sötare och underbarare än en katt/hund!! :)

#10 Tycker samma, har haft både hund och katt och har just nu 2 katter som jag älskar otroligt.

Men när illrarna Zeke och Kingen poppade in i mitt liv blev jag frällst. Jag är en tjej som vill ha djur omkring mig och känns som att bara jag har en iller är jag nöjd med mitt liv  då den ger mig så mycket =)

 Andledningen till att det uppmärksammas med illrar mer än med hundar är för att tam iller är ett så pass ovanligt djur i sverige så media tar den lilla chans dom får för att skriva något som folk reagerar på. folk som inget vet om illrar ;)

http://edition.cnn.com/2011/CRIME/01/11/missouri.ferret.fingers/index.html?iref=allsearch

Orginal artikeln dom hänvisar åt och ja man förstår lite mer av att läsa den. som sagt svenska tidningar måste förvrida saker.*suck*

Ja den Amerikanska artikeln var betydligt mer välbalanserad, till skillnad mot den svenska där man tagit bort väsentliga delar som har gjort att den tippat över lite väl mycket mot "galet vilddjur" även om de inte skriver ut det direkt.

Jag tyckte det lät ganska otroligt att illern skulle ha hunnit tugga av OCH även äta 7 fingrar innan föräldrarna ens vaknade. Vet inte med er men här hemma tar det minst 20 sekunder för mina att äta en "fingerbitstor" bit rent muskelkött… Det är alltså 140 sekunder = 2 minuter och 20 sekunder av vrålande barn innan föräldrarna vaknade… Gnäll på dåliga föräldrar istället!

Somliga föräldrar ska inte ha djur, eller barn.. man måste förstå att dom inte ska lämnas utan uppsikt. Idioter.

 Vad fruktansvärt och tragiskt. Känner igen artikeln från en viss sorts hundraser där man beskyller hunden och inte okunskapen hos ägaren när hunden hamnar i slagsmål/går till attack..

Jag tror att om man uppfostrar sin iller att leva tillsammans med familjen i hela huset så kan man känna sig ganska trygg. Men det är ju inte helt riskfritt att lita på något djur till 100%.

#15 word..

Kan man inte ha iller ska man inte, och speciellt inte ihop med spädbarn om man inte är helt 100, rätt enkel matte egentligen….

Ägarnas fel och inte illerns….

word

Jag ser ingen smutskastning av illrar som husdjur? Inte heller att man inte ska ha iller om man har barn, däremot så står det att man ska tänka på om det djur man har fungerar med barn..
Jag tror ju knappast att mina nuvarande illrar är speciellt lämpade för en barnfamilj med mycket små barn därför får man se till att om man får barn så är dom inte tillsammans utan uppsikt om ens i en sekund!

#1 Dina illrar bor väl inte ens inne i erat hus?

jag undrar hur länge de dröjde innan dom gick in till bebisen när han skrek, eftersom  illern han att äta upp 7 fingrar på ungen…..dålig koll på djuret och inget ansvar för bebisen..!!!

Den smutskastning jag ser är väl isf privatpersoner som yttrar sig på FB, och det sker ju oavsett om en iller äter barnfingrar, om en häst knäcker ryggen på en elvaåring eller om någon lämnar luddfiltret igensatt i tvättstugan..

Jag skulle inte ha mina illrar (eller några djur öht) ihop med barn oövervakat av den enkla anledningen att olyckor händer. Det behöver inte ens vara "illvilja" från någons sida för att det ska bli fel.  Shit do happen.

Jag tycker oxå det är skumt hur den hann "äta" så många fingrar innan dom reagerade, ett barn reagerar oftast direkt på smärta med att skriva. iaf i den åldern.

Och ja orginal artikeln var mer informationsrik.

#19 Nej för 1 år sedan flyttade dom till ett eget hus för att få en rastgård och kunna gå ut och in som dom vill och ha det mer naturligt men dom var med min sin dygnet runt i 2 års tid och dom nosade på honom med mera redan när vi kom hem från bb.

MEN…jag lämnade dom aldrig ensamma, lämnade inte ens katten ensam med honom då han var spädbarn.

Pojken är även med mig med illrarna nu och inga problem alls där.

#22 Men då kan dom ju omöjligt ha varit med din son dygnet runt om du inte höll dig vaken under hela dygnet och aldrig lämnade dom utan uppsikt..

Saken var väl just den att man inte lämnar barn och djur utan uppsikt när barnen är små.

Jag själv blev hundbiten i kinden av en stor schäfer när jag var runt 3 år.. Vi var flera stycken på besök hemma hos min pappas kompis och hunden "var ju så snäll".. Men det räckte med att jag stog och klappa den tillsammans med 1-2 andra ungar så tände det till och den bet mig.. Blev cirka 40 stygn på akuten och idag får jag leva med ett ärr (som dock läkt jäkligt bra)…

Det ägarna kunde göra var att avliva hunden, men icke… För det var ju bara en "engångshändelse"… Dom hälsade inte ens på mig på sjukhuset utan dom sket helt enkelt i att höra av sig alls till varken mina föräldrar eller mig..

Så jo, shit do happends… Oavsett vilket djur det handlar om..

Måste tillägga att de vuxna hade uppsikt på oss ungar och så fort det hände så flög min pappa och en annan man emellan hunden & mig för att ta in mig i huset och påbörja omplåstring av blödandet..

#24 Visst var det verkligen hemskt att du blev biten, dock tycker jag det är hemskt att man avlivar djur efter en händelse som hade kunnat undvikas om bara hundägarna hade varit mer uppmärksamma på sin hunds egna sfär och låtit barnen ha respekt för hunden och kanske inte klappat alla på samma gång. Det är så sjukt att avlivning ligger så nära till hands om en hund biter någon medan det är en helt annan sak om en iller gör det eller om en katt flyger på någon eller om en häst biter eller sparkar någon..
Man har ju som ägare skyldighet att se till att sådanna saker inte händer när barn är i närheten. Olyckor kan hända så lätt.
Min mamma var dagmamma i många år. Vi hade en katt som var högst opålitlig. För oss fanns inte avlivning i våran världsbild utan vi lärde barnen att inte klappa, jaga eller hetsa katten.
Missförstå mig inte nu, hundägarna hade minst sagt kunnat besöka dig på sjukhuset men jag tycker att många tar till avlivning direkt när inte djurs beteenden är så avslipade att dom ska kunna stå ut med vad som helst och inte få reagera när dom har ont eller blir skrämda..

Jag håller stadigt fast vid min åsikt att i de allra flesta olycksfall så är det aldrig djurets fel. Det är ägarens.

Sen finns det naturligtvis fall där djuren faktiskt är psykiskt dåliga och bits därför, men det brukar också i de allra flesta fall kunna spåras tillbaka till ägaren.

Ferret Crow vad heter du på facebook så jag kan gå in och kommentera :D

#22

*Är det inte tillåtet med fler arter av iller än vår vanliga tamiller i USA? Jag menar det är väl till och med tillåtet med minkar om jag inte fått det om bakfoten? Den på Aftonbladets bild är ju antagligen inte illern i texten?

Tänkte om det finns en någon form av iller som äter mer aggressivt och snabbare? Får nämligen inte heller ihop hur man kan tugga av och äta upp sju fingrar…

#28 Beror på var i USA du bor. I Californien är det totalförbud för iller.

Ja just det, det där med delstaternas egna lagar ja :)

#31 Ja, mina vänner i Los Angeles fattar fortfarande inte att jag bor ihop med 8 stycken illrar. Och att de är lösa i lägenheten.

Jag hade lika gärna kunnat säga att jag hade älgar i vardagsrummet.

#25 jo det förstås :P men dom brydde sig inte ett dugg om mig och vad deras hund åstadkommit.. Dom ville inte ens veta hur operationen hade gått osv… Det är ju helt klart ägarna det var fel på..

Haha! Det hade varit något!

#33 Antingen så är det fel i huvudet på ägarna eller så skämdes de så mycket att de inte klarade av att höra av sig.

Skönt att det läkte bra iaf. :)

#23 ursäkta då, 6 timmar om natten sov jag och sonen i sovrummet med dörren stängd…

#26 Håller helt med dig ulrika. i grund och botten leder det alltid tillbaka till ägaren =)

#27 jag heter Erika Lillan Johansson

Haha hade inte väntat mig att du skulle svara :P Men nu så, facebook nästa

Jag tycker hela historien är märklig, det är inte ovanligt att unga Illrar attackerar spädbarn, det är ett faktum att risken finns där. det förekommer många rapporter som stärker detta.

Jag är själv Iller ägare och trivs utmärkt med det, men jag låter inte min lille krabat komma inärheten av ett spädbarn. Vi vet väl alla att Illrar gärna provar, testar, leker samt att de använder tänderna till att nafsa med är en del av deras natur när dom busar eller tycker om någon. Men det märkliga med denna historien är en hel del;

En illers mage är stor som en Valnöt, en 6 månaders Iller mindre än så.. får 7 fingrar plats?..

I min bok skulle Illern sprungit iväg och gömt fingret inte stanna kvar och gnaga av fler, bara bakre tänderna kan gnaga av något så hårt som ett finger och jag tvivlar på att 7 fingrar får plats bak i munnen så att de kan bitas av i ett hugg, dessutom innebär det fingrar från 2 händer.

Skriker ett barn.. så springer en Iller.. otvivelaktigt.

Debatten i USA, Ligger nu på ägarna som skyldiga, inget har sagts ännu om vad dom hittat i magen på Illern, men Illern hade attackerat barnet vid 2 tillfällen 2 veckor bak i tiden, då den bitit sig fast men inte orsakat någon allvarlig skada, dessutom har föräldrar paret en historia bakom sig av hund misskötsel.

det har gjorts en del undersökningar rörande barn attackerade av Illrar, mycket tyder på att kosten är fel, en hel del kattmat är gjord på produkter från växtriket och fyller inte Illerns näringsbehov, barnoljan som många smörjer in barnen med är "godis" för djuret.

Barnet kommer troligtvis bli av med ett par tår som opereras in på fingrarnas plats.. tragiskt, men helt enkelt föräldrarnas fel, oavsett så är det inte Illern som ska ha skulden.

#38 Vart har du hittat all denna info ?

Det jag tycker är mest konstigt är att dom har en fyra månaders bebis och en 6 månaders gammal iller.. Och jag antar att illern var ca 8 - 10 veckor när dom skaffade den.. Förstår inte varför man skaffar sig en illervalp när man är höggravid.. Då är det ju verkligen föräldrarnas fel..

Det skulle väl göras en utredning om rabies också? Vilket inte förändrar att det är svårt att gnaga av sju fingrar men kan förklara varför den inte sprang när ungen skrek, om det slagit riktigt slint u huvudet alltså?

#41 ja men varför skrek då barnet inte tidigare?

#43 Vad menar du? Barnet skrek från början men illern blev kanske inte rädd för skriken om den ev hade rabies..

Jag har haft känslan av att det kunnat handla om misskötsel från första stund. En riktigt utsvulten iller skulle också kunna agera på ett sådant vis att den äter på en människa (eller vad som helst egentligen).

Sedan tror jag att barnskrik kan verka triggande på vissa illrar istället för skrämmande. Man har ju sett hur illrar reagerar på olika ljud.

#43 Ja men det vi undrar är ju hur den hann bita/äta så mycket innan barnet skrek så att föräldrarna hörde det.

#44 japp ett barnaskrik eller skratt jag trigga en iller då det kan bli ett ljud som iller tycker är obehagligt och ser som ett hot.

#45 finns ju människor som sover enormt tungt också och kanske inte hör skriken direkt… Det kan ju ha vart flera nätter när barnet bara vaknat och skrikt och sedan somnat om? och föräldrarna tog detta för "en sådan gång":.. Visst låter kanske inte långsynt men vissa kanske väntar med att gå in till ungen för att se om den kanske somnar om lika fort?

Den här artikeln visade jag FerretCrow då två av mina "kompisar" la upp varsin artikel på min profil. En av dem hade skrivit: Akta så ni inte vaknar upp utan fingrar. Ifråga satte båda två vad dom ville ha sagt med att lägga in artikeln som dom gjorde. Ena svarade och det blev en het diskution. Han ville bara uppmärksamma mig om att jag har farliga djur. Tillrätta visade honom efter noter och att hans Malamute hund lätt skulle kunna slå slint för också. (Hans hund är riktigt under stimulerad, vet inte ens sj vad han ger hunden för mat). Till slut sa han att han trodde inte jag skulle ta så illa upp, då börjar man undra hur det står till där uppe. Slutade med att han tog bort artikeln från min profil (så kan inte berätta allt som sagts) och även tog bort mig som vän på facebook, känns ju moget istället för att stå för sina handlingar.

Skrämmande att folk kan vara så okunnig att dom beter sig som dom vet exakt hur illrar är, måste ju vara som alla rykten säger

#46 det är samtidigt en stor skillnad på små gråt när dom vaknar och gråt och panik skrik vid smärta.

#45 Vem säger att inte ungen gallskrek från början? Självklart måste den ha gjort det- illern åt ju på dens fingrar- så frågan är ju egentligen inte varför inte barnet skrek från början för det måste den ju ha gjort, frågan är varför inte föräldrarna vaknade/brydde sig.

#49 jo det är så jag oxå tänker men dom hade ju aldrig hört barnet påstår dom

#50 Det är väl smått pinsamt att erkänna för media att man sonika struntade i sitt barn?
Hur hårt man än sover så måste man ju vakna om ungen skriker som besatt..

#51 ja visst måste det vara det, men måste väl vara enklare att säga: vi trodde barnet bara drömde en mardröm och ville vänta och se om hon/han somnade om igen innan vi gick in…

än att kanske i detta fall skylla på att man sover så hårt att man inte vaknar.

Och automatiskt iaf i moderns natur vaknar man nästan för minsta lilla barnet låter och ett panik artat skrik vaknar man verkligen för.

Jag säger samma sak som i den andra tråden med samma ämne.
Som vuxen har man ansvar för bådet djurets och barnets säkerhet.

Nu i samband med omplaceringen av Chili fick jag en hel bunt med minst sagt oroväckande svar.
Tex, en ensamstående mamma med sin tre-åriga dotter undrade om Chili (14 veckor) var barnsäker då hennes dotter minsann fick göra vad hon ville med deras fyra-åriga golden.
Det kommer ALLTID finns ansvarslösa djurägare och föräldrar som inte ens anstränger sej för kunskap och inte heller är kapabla till att se konsekvenserna av deras handlande.

Reaktionerna från min närhet var att det var föräldrarnas fel utan tvekan, min faster sa ungefär att katter lägger sej på barn och kväver dom för ofta med men det är hemskt tragiskt att människor har inställning aldrig jag, aldrig mitt barn, aldrig mitt djur och sällan tar lärdom av dessa händelser.

För den intresserade så kan ni här få lite vatten på er kvarn att hundar minsan är farligare än iller . I Varje fall nått mer att peka på nästa gång nån påstår att illrar är blodtörstiga odjur.

Schäfer attackerar kvinna i Havdem på Gotland.

http://helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6694249

Det finns så många sånna, har fått höra att man inte kan ha amstaffar med småhundar eller andra hundar och de hatar barn m.m.

min amstaffs bästa vovvar är små jrt och våran schabrador, hon hatar inte andra hundar utan hälsar fint på dom. är så försiktig med styvsyrrans dvärgpinscher när hon fick hälsa på den.

att hon hatar barn e också bullshit hon går bredvid dom och pussar de.

tja, alla djur formar vi dom så som vi vill ha dom.
vill vi ha de aggressiva så kan vi träna de till att bli aggressiva, vill vi ha famlije djur så blir de fina familjedjur. visst finns de undantag att vissa blir aggressiva utan något men det är väldigt sällan.

Det finns så många sånna, har fått höra att man inte kan ha amstaffar med småhundar eller andra hundar och de hatar barn m.m.

min amstaffs bästa vovvar är små jrt och våran schabrador, hon hatar inte andra hundar utan hälsar fint på dom. är så försiktig med styvsyrrans dvärgpinscher när hon fick hälsa på den.

att hon hatar barn e också bullshit hon går bredvid dom och pussar de.

tja, alla djur formar vi dom så som vi vill ha dom.
vill vi ha de aggressiva så kan vi träna de till att bli aggressiva, vill vi ha famlije djur så blir de fina familjedjur. visst finns de undantag att vissa blir aggressiva utan något men det är väldigt sällan.

#55 Visst är det så att det är ägaren som formar sitt djur. Utöver ren vanvård så är det tyvärr  alltför många ägare som omedvetet förstör sina husdjur i all välmening då de inte vet bättre och inte heller bryr sig om att lära sig hur deras husdjur fungerar och interagerar.

Det gäller ju alla husdjur och högst troligt i fallet med illern ovan.
Att det sen blir ett sånt rabalder här inne på iller beror just på att så fort en olycka händer med iller så är det en massa förstå-sig-påare som hävdar att iller inte är ett husdjur utan ett blodtörstigt vilt djur, och att samma personer inte alls reflekterar på det sättett om det är en hund som attackerar trots att det ändå är en förädlad varg det handlar om. Må vara att hunden är domesticerad betydligt längre än illern men ändå.

Tycker ändå att diskussionen har hållit sig på fin nivå i denna tråd. Och det ska ni ha heder för.

Jag tänker inte lägga mig i diskussionen speciellt mycket mer än att säga att jag inte är rädd för att ha djur ihop med mina barn oavsett om vi talr om iller, katt. hund eller häst eller möss. Det gäller att ta sitt ansvar som förälder så går det bra.

Förlåt att jag inte svarat innan, det har gått förbi mig. Informationen fick jag genom att följa reporterns källor och följa nyheten i USA.