I full gång att klättra och roa sig:)

Sträcker ut

Också lite närbilder på tösen såklart:)

Räcker ut tungan för kameran

Tycker hon vuxit så fort sedan jag fick hem henne i april, har kvar hennes ömsnings skinn och det är stor skillnad på det första och det senaste kan jag lova

Första ömsningen var 57cm och det senaste 80cm

Så fin och klargul på sidorna

Även lite gul fram på nosen, så vacker

Lite känsliga bilder. Matar såklart med dött

Hon har en lite festlig teckning. På mitten ser det precis ut som om man skulle ha dragit ut/stretchat ut henne så hon blivit lite längre

Hon är väldigt matglad av sig och jag behöver inte anstränga mig så mycket för att hon ska vilja hugga musen

En till bild på henne när hon äter

Snart fått ner hela musen

Majs tösen: "Finns det mera?"

Hon har fina färger och verkar vara en riktig tiggis :-)

Vad fin hon är! Skulle gärna vilja ha en orm. Men då kan jag lova att jag inte får in folk i lägenheten. Knappt så att vissa vågar komma när jag har pälsormen lös. (men vad gör det, jag har inte bett dom komma så de behöver heller inte komma. ;))

Vilken tjusig dam. :) Vackra färger.

#14 Haha jag förstår inte denna ormrädsla som många har. Jag är rädd för spindlar men är dom bara inlåsta i terrarium är det ju lugnt.

#15 Nä säger det samma, men som sagt vissa av folk jag har kontakt med tycker inte ens om pälsormen jag har utan går lika fort som dom kom när de ser att jag inte stängt in illern så jag tror knappas att en riktig orm skulle göra saken bättre. ;) Men som sagt vad gör det mej om de inte vågar sej hit, inte mitt problem. Många gånger är det skönt att jag snabbt blir av med folk jag inte har lust att ha i lägenheten. ;P

#13 Tack, ja hon är som tur ett riktigt matvrak så jag har inga problem vid matnings stunderna:)

#14 Ehh, jag har både min mamma och min kille som har ormfobi men dom litar på mig eftersom jag har försäkrat dem att hon inte kan rymma. Sen accepterar jag att dom är rädd så jag påtvingar inte dem ormen när dom är hos mig. Terrariumet jag håller på att göra iordning har till och med lås med nyckel:)

#15 Tack och jag tycker hon blir bara finare och finare vid varje ömsning:)

Jamen precis, dom kan inte göra något då precis… fast killen tycker inte om att jag ska ta upp snokar när vi är ute och fiskar. Jag tar upp dem så jag ska få fota dom fina varelserna:D

#16 Man måste vell få ha friheten att ha vilket djur man än vill ha, är det bra kompisar så accepterar dom det.:)

Fina snöret. Precis som jag vill ha "mina" ormar/snokar - gråbrunaktiga.

Satt och dregglade över bilder på snygga constrictors igår och försökte verkligen förstå exakt VAD folk tycker är så äckligt bara av att kolla på dem. Förstod verkligen inte. Iof är jag löjlig när det kommer till vissa insekter och spindlar, fast det håller jag på att jobba mig förbi. Kan t.o.m. ta äckliga pappa långben i handen trots att jag ryser av obehag.

När det gäller rädda vänner får man väl ta och kompromissa lite. Kanske täcka för terrariet när de är på besök så de iaf slipper riskera att skymta det "farliga" djuret? Eller så får man skippa i att umgås i sitt hem. Det är ju inte som att man struntar i att skaffa sig ett pälsdjur bara för att någon i ens umgänge är allergisk.

Själv har jag rätt så tur med sånt. Har inga ormrädda vänner (vad jag vet, ingen som reagerat när jag pratat orm), men dock är ett par i familjen skeptiska. Tror dock att min far är den enda som kommer gå så långt att han vägrar hälsa på när jag skaffar. Han vägrar ju gå utanför huset om katten dragit dit en död kopparödla.

Haha är det bara jag som verkligen AVSKYR ormar här inne? ^^

Åh, jag vill ha en orm :(

#18 Ja dom är fina:)

hehe tänker samma sak, jag själv kan inte sluta fachineras av dem. Okej, jag är inte direkt rädd för spindlar men tycker inte dom är fin och skulle aldrig skaffa mig en tarantella om jag säger så.

Ja det är ju en bra idé. Har du några bra tips om man har en kille som man inom en snar framtid ska flytta ihop med och har fobi för ormar. Jag vill ju att han ska kunna lita på att ormen inte tar sig ut och att han inte behöver vara rädd.

hehe vilken rolig pappa du har;)

#19 hehe det finns säkert fler men dom kanske undviker tråden;)

Store bror håller i tösen

Närbild

En riktig skönhet du har där! :)

#23 Tack så mycket:)

#17 Haha De jag syftar på är inga bra kompisar direkt så nej de fattar inte sånt. Och de kommer aldeig att fatta sånt heller, hur mycket man än försöker förklara för dom.

#25 Jaha okej, ja man låter inte precis bli att köpa en katt bara för att man har en kompis som är allergisk. Själv kämpar jag med just nu att få behålla min ormtös då killen har ormfobi. Köpt stort terrarium med lås för att killen ska känna sig säker då jag inte vill omplacera henne.

#26 Nä, helt sant. Men jag tror du kan klara det hela med killen. Jag hade en person som verkligen hade råttfobi, men jag hade då råttor (några år sen nu) och det slutade med att hon faktiskt kunde klappa råttorna bara hon fick ta det hela i sin takt och inte blev tvingad på dom. Så det ser jag som ett stort steg. Inget jag tvingade henne att göra eller så, men hade en råtta ute i famnen och denna person kommer fram och frågar om hon får klappa. :) Visst nu är det ändå inte alla som kan komma över sin fobi som hon gjorde men ändå.

#27 Ja det tror och hoppas jag. Oj, det var väldigt modigt av den personen:) Tror nog det kommer lösa sig med ormen, killen hjälpte mig komma med ideér m.m. hur bergsbakgrunden skulle kunna se ut så det känns bra:)

Jag tror faktiskt att alla kan komma över fobier (även om det självklart tar olika mycket engagemang/tid från person till person). Första steget är ju att man faktiskt vill komma över det. Sen får man skynda långsamt i fobikerns takt.

Angående det där med blivande sambon - om det känns tryggare kanske ni kan ha ormen i ett lite undangömt/stängt rum den första tiden så att han själv kan välja när han vill möta rädslan. Eller så kanske han finner det tryggare att ha koll på den, det är ju olika hur man resonerar.

#21 Mjo, lite kul är han allt min far. Dock är det ju så om man är fobisk - irrationell rädsla. Det har dock blivit något bättre med åren. Min mor berättade hur han tidigare kunde vakna upp av kallsvettiga mardrömmar efter att bara ha läst om ormar. Inte lika farligt nu för tiden, men han blundar fortfarande om det skymtas ormar på tv/film.

#29 Ja det tror jag också, bara man själv vill komma över det och får ta sin egen tid.

Fick han bestämma så skulle ormen bo i källaren;P Men något ska man nog kunna komma överens vart hon får bo någonstanns.

haha förlåt om jag skrattar men låter så komiskt samtidigt som jag tycker synd om din far. Men han verkar ha blivit bättre iaf och det ska han ha beröm för:)