Sitter med tårar som rinner längs kinderna och tänker på min lilla Vella. Ingen var som hon, så underbar! Jag känner att jag äntligen hade funnit min själsfrände. Äntligen hade jag funnit någon som var lika envis som jag och tappade humöret lika snabbt som blixten slog ned. Sötare pälsboll och lika modig som du kan ingen vara. Du tog min stora buffliga hund med storm. Hon älskar och saknar dig också, vet du. Hon var med på din begravning. Hon satt tålmodigt och vänta tills jag var klar med att bädda ned dig där vart jag ständigt står och sörjer förlutsten över dig. Jag känner att jag inte kan gå vidare. Jag står på samma plats och stampar. Vart är du?

Min enda sanna kärlek. Min ögonsten. Mtt allt.