Jag har ingen erfarenhet av barn tillsammans med iller, men kan tänka mig att det mycket väl skulle kunna gå (beroende på hur man bor, förståss), bara man ser till att barnet och illern bara får träffas under uppsikt. Man kan ju se till att illern inte får vistas i barnets rum, och att illern får ha ett eget rum den kan vara i ifall barnet leker i ett annat rum än barnrummet och man inte kan ha full uppsikt, t.ex. när man lagar mat.

Det fungerar ju inte i alla lägenheter, speciellt inte mindre sådana, men har man möjlighet att hålla illern på ett mindre område när man inte kan ha full kontroll på ifall illern biter barnet eller om barnet stryper illern, och man kan stänga ute illern från barnet i barnrummet på nätterna och så, så antar jag att det går bra.

Har ingen erfarenhet av barn och iller heller. Men jag vet att illrar äter barns leksaker. Så det är viktigt att det inte ligger småsaker på golven som det så gärna gör i barnfamiljer. Gummisaker är ju speciellt svårt att motstå.

Jag har ingen erfarenhet av att leva barn och iller. Dock funkar det bra med den 1½åriga systersonen och illern. De umgås dock endast övervakat, och har gjort det sedan han var stor nog att krypa - sen är det ju självklart en enorm skillnad mellan att träffas någon gång i veckan och leva med varandra. Han har (liksom de flesta i familjen) fått sig ett litet nyp i foten, fast jag vet inte om han märkte det.

Sen är det ju också viktigt som sagt att se till att man kan ha det illersäkrat trots småbarn. Kanske även möjlighet att kunna spärra av ett eller ett par rum den första tiden medan man lär barnet umgås/hantera illern.

En kompis till mig brukar vara här och hälsa på med sin 2 åring och det går hur bra som helst. man får bara passa så inte barnet tar för hårt. Har hört att illrar kan uppfatta barnens "klumpighet" som antingen lek eller trigga till jakt. Det kan ju ställa till problem, men jag har aldrig sett det. Tror det beror helt på illern faktiskt.

Man måste nog också vara väldigt noga med vad för iller man väljer. Kanske man ska köpa en av den lugnare och mer varsamma typen som inte tar sig över minsta avspärrning, för kan tänka mig att det kan vara skönt att ha dom åtskilda emellanåt.

Tack för allas svar :).. då vet jag lite så sett . Så får man tänka på det lite till :D..

Vet inte om någon har skrivit det. Men man måste tänka på att alla illrar är långt ifrån likadana. Jag har 2 illar som är varandras motsatser. Honan är lugn och liten och jag hade nog inte haft några problem att låta barn vara med henne men min hanne skulle jag ALDRIG låta barn komma i närheten av eftersom han kan bli väldigt glad och uppspelt och då hoppar han gärna och bitts lite för hårt.

Så ska ni skaffa en skulle jag fundera länge och leta länge innan ni bestämmer er. Och kan nog tänka mig att omplacering är bäst i erat fall så att ni vet att illern funkar ihop med erat barn vilket kan va svårt med en valp då man inte vet hur dom blir som äldre.

Sen vet man ju inte med barn heller dom kan ju vara lite hårhänta fast dom inte menar det, det är ju barn lixom ;) så jag skulle ALDRIG våga lämna en iller ensam med ett barn både för illern och barnets skull :)

Fan nu avskräcker jag er säkert men skulle ju va tråkigt om ni skaffade en och sen måste omplacera den direkt :/

Men bett får man ju räkna med från illrar tyvärr…

Juste. Lycka till föresten ^^