Iller iFokus

Iller

Etikettoff-topic
Läst 595 ggr
JossanH
2010-03-25 01:30
0

OT Mina kattproblem...

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det här kommer förmodligen bli långt då jag vill få med så mycket jag kan.

Jag har 2 stora problem runt min katt Nibbler just nu. 1. Min sambo gillar egentligen inte att bo med katten. 2. Nibbler är dryg mot illrarna.

Om vi börjar med det första problemet. Kalle och Nibbler:

Som säkert de flesta vet vid det här laget så tog jag hand om en kattmamma med 4 ungar i somras. Vi bestämde oss för att behålla kattmamman eftersom hon funkade bra med illrarna och var en så lugn och tacksam katt som äntligen fick bo inne hos någon.
Allt blir inte alltid som man tänkt sig, tyvärr så fick Kattmamman avlivas då hon var svårt sjuk och vi bestämde då att alla ungarna skulle säljas. Vi skulle inte behålla någon.
3 ungar var ganska lättplacerade men den sista var lite svårare då han var så väldigt skygg. Efter en annons och flera försök att placera honom hos bekanta så blev han kvar.
Under de här veckorna (kattungarna var ca 8 v när jag tog in dom och flyttade när de var runt 12,5 v) hade vi det väldigt kämpigt. Kalle vantrivdes något så grymt då det var kattungar, avspärrningar till illrarna och det luktade kattbajs mer eller mindre hela tiden. på det hade jag ingen inkomst pga problem med a-kassan och mitt i allt skulle det dras nytt värmesystem i vår lägenhet/hus som självklart drog ut på tiden så det tog nästan 3 veckor tills vårat hem inte var totalt kaos med möbler huller om buller, skygga kattungar och 3 illrar… Kunde inte ens sova hemma under 2 nätter.

Tack vare den pressade situationen som rådde (han ville aldrig ta in katterna från första början, men jag kunde inte blunda för problemet) så faller ibland Kalle tillbaka i den här tiden då vi hade det jäkligt jobbigt, bara genom att Nibbler är jobbig.
Han säger att det inte är något personligt mot just Nibbler bara det att han känner sig stressad av honom och inte känner sig så "hemma" som han skulle vilja i vårat nya hem (flyttade för några veckor sedan).
Nämnas bör väl att när jag och Kalle träffades så försökte Skit skrämma iväg honom genom att bita honom i benen när han sov eller på andra vis smyga sig på och bita. Detta har Kalle aldrig sett som ett problem utan tycker nu att illrar är bland de bästa djur som finns. Trodde han skulle tycka det samma om Nibbler när han lärde känna honom, men det kom aldrig..

Sen hör till saken att Nibbler ÄR en jäkligt jobbig katt… Han är som en iller- men som kan hoppa som en katt! Han gräver i våra blommor, äter på våra blommor, välter glas och vasar, snor smågrejer som han har sönder, hämtar skräp ur vasken, ignorerar när man säger ifrån, gräver i avlopp och handfat, öppnar dörrar och skåp.. Han låter inte mycket vara ifred. Han är väääldigt mycket katt. Har aldrig träffat en katt som är så överallt som Nibbler. Det funkar inte att skälla på honom då han bara lägger sig platt och blir irriterad. Det funkar när Kalle ryter till men det som funkat bäst är att vara tyst och bara spreja till honom med en vattenspruta. Just nu har vi 3 sprutor…
Nibbler är sjukt social. Jag har varit arbetslös under hela tiden och Kalle jobbar varannan vecka på annan ort. Jag har alltid varit hemma med Nibbler. Förut bodde vi på landet och oftast gick Nibbler ut någon gång om dagen. Han var kanske ute mellan 10-30 min per dag. Ibland mer, ibland inte alls.
nu bor vi mitt i stan och jag har börjat vänja honom vid sele. Det går ganska bra och vi går i trappuppgången och ut på ett litet "tak" som är det närmsta vi kommer en innergård. Han tycker det är ganska läskigt att vara utanför lägenheten.
Han har gott om utrymme inne. Bra planlösning och 99kvm att röra sig på.
Jag försöker aktiver honom med lek, spännande mat (BARF då och då), våra selepromenader och med kel och mys.

Sedan har vi problem nr2. Nibbler och illrarna:

Innan vi flyttade så var Nibbler rädd för Skit. Han började tappa mer och mer respekt för Pegasus men aktade sig ändå för de där one on one konflikterna. tyckte tom ganska synd om nibbler som fick fly varje gång Skit fick syn på honom.
Men nu finns det inget som heter respekt mot mina illrar… När jag märkte att illrarna började backa har jag tom försökt få dom att bita Nibbler för att säga ifrån. Men så fort dom får chansen, så viker dom hellre undan!
Dom gör sig lite stora tills dom hamnar i närstrid då är det bara bättre fly än illa fäkta som gäller.
Detta har resluterat i att nibbler har börjat jaga illrarna och brotta ned dom. Han håller tag i dom och sparkar med bakbenen samtidigt som illrarna ser väldigt besvärade ut men försöker knappt ens att bita honom!
Pegasus struntar lite i Nibblers fasoner och rantar runt i lägenheten som vanligt och är mig hack i häl :) Men Skit gör inte det… I vårat "gästrum" har illrarna sina bästa krypin och under sängen där finns ett långt rör dit Skit tar till flykten. När han rör sig ute i lägenheten, vilket inte är speciellt ofta längre på egna initiativ, så kryper han under skåp och soffor och är hela tiden på sin vakt. Blir han rädd för något springer han tillbaka in under sängen.
Jag försöker att uppmuntra honom så mycket jag kan och idag visade han sig faktiskt vid flera tillfällen när vi satt vid TVn. När jag släpper honom lös ute i korridoren utanför så lyser han upp som en sol och skuttar och springer så fort han kan. Jag är dock rädd att någon ska komma med hund där annars skulle vi alltid busa där!
Jag försöker hitta på något med illrarna varje dag. Antingen bus i källaren, i korridoren eller promenad ute.
Det gör mig ont att se illrarna så besvärade. Dom börjar bli gamla. Nu i vår blir Skit 4 och Pegasus blir 6 år. Pez har ju dessutom en tuff sjukdom i sin kropp som kan ge uttryck när som helst. Jag vill att hans sista tid ska vara bra!

Nu slås jag mellan att kämpa vidare eller omplacera Nibbler. Springa runt med blomspruta och härja på min stackars katt eller försöka omplacera honom… Att skaffa en kompis till katten så han skulle kunna få mer utlopp för det han behöver hade jag gärna gjort med Kalle vägrar. Nibbler älskar andra katter, en av få som funkar perfekt som play-date till andra kissar.
Men hur fasen ska det funka… Jag älskar ju Nibbe. När inte Kalle är hemma är han en stor del av mitt liv och min fritid och fyller det tomrummet som blir när jag är ensam. När jag går med honom i sele riktigt känner jag hur vi "bondar". Han är även otroligt smidig att ta med då han är så anpassningsbar. Nya ställen är inga problem för honom och från att ha varit världens mest otrygga har han gått till en otroligt trygg kisse när det gäller situationer som många andra katter hade stressats av.
Jag vill ha min kisse i sängen när jag sover ensam… Jag vill inte omplacera honom till någon jag inte känner. Jag vill att mina föräldrar ska ta honom men det vill inte dom. De har redan ställt upp som satan för mig och har nu hand om 2 kaniner och en katt som jag släpat hem till dom.. De vill inte att deras hjärtebarn, katten Fungi, ska hamna i kläm. De vill inte ha fler djur. Och det kan jag förstå!
MEN, mina illrar går i första hand. Jag vill inte se dom må dåligt… Vilken slitande situation det här är…
Jag vill ha kvar min katt. Men frågan är vad som är bäst för mitt förhållande och framförallt för mina illrar? Och så även för Nibbler… Kanske han skulle må bättre av att bo med en annan  katt och kanske tom kunna få gå ut!? Men jag är otroligt kontrollfreak och har svårt att låta någon annan ta ansvar för mina djur om jag inte litar på personen till 110%.

Några tips, råd, vad som helst???
Hur hade ni gjort?

Sajtvärd på Iller.ifokus

Loveferrets
2010-03-25 01:39
0
#1

Fy tusan vilket dilemma, jag har tyvärr inga konkreta råd men jag hoppas verkligen att det ordnar sig till de bästa och jag är säker på att vad du än bestämmer dig för så är det rätt, lita på din magkänsla kram.

JossanH
2010-03-25 01:39
0
#2

#1 Min magkänsla sliter mig i stycken just nu :/

Sajtvärd på Iller.ifokus

UlrikaD
2010-03-25 01:41
0
#3

Hade du varit själv så hade jag gett rådet att kastrera Nibbler, samt skaffa honom en kattkompis. Han är fortfarande kattunge i sättet och försöker få illrarna att leka på hans vis…med varierande resultat.

Sen lugnar ju många hankatter ner sig vid kastrering också. Jag tror att en kombination av båda skulle kunna fungera. Absolut ingen garanti men..

Däremot så är du ju inte själv utan har Kalle att tänka på så du får nästan utgå från er två som par och göra det som passar er två och er situation bäst. Jag vet inte hur flexibel han är. Och att försöka tjata och övertala någon som egentligen inte vill är ju ingen bra lösning heller, även ifall man kanske vill försöka.

Svår situation måste jag säga.

Loveferrets
2010-03-25 01:46
0
#4

#2,Usch jag lider med dig, kramar om.

JossanH
2010-03-25 01:55
0
#5

#3 Nibbe blev kastrerad så fort han blev 6 mån. Så han har varit kastrat i ca 3,5 mån om jag inte räknar fel nu… Han började iaf lukta betydligt mindre och blev lite lugnare (tro det eller ej, men han är lugnare än han har varit)…

Ingen jätteförändring…

Och Nibbler älskar illrarna egentligen. han vill ju leka med dom och brottas med dom. Jag försöker själv att brottas med Nibbler så har händer och armar som är helt randiga av våra bus. Det uppskattas men räcker inte långt..

Hade jag varit själv hade nog en kompis till Nibbler legat överst på listan men nu när inte jag är ensam så skulle det vara fruktansvärt att sätta sig en sits som till slut kanske kommer innebära omplacering av 2 katter.. och det går bara inte… Jag och kalle är överrens om det mesta, och han vill väldigt gärna att vi skaffar en till iller, men katter funkar helt enkelt inte och jag är inte typen som "tjatar till mig" då man är 2 i ett förhållande och måste ha respekt för varandra… Enda gången jag tjatat lite var när jag tog in katterna, men det handlade ju egentligen inte om mig utan 5 katters öde.. och där gav han ju med sig, just pga katternas överlevnad.

Sajtvärd på Iller.ifokus

UlrikaD
2010-03-25 02:04
0
#6

#5 Då är han väldigt mycket busig katt alltså.

Det är ju alltid så mycket svårare när man är två och man måste ju ändå ta hänsyn till varandra.

Så tar man in en kompis till honom så måste man ju vara säker (som du säger) på att båda för stanna. Annars är det ju nästan bättre för Nibbe att han får ett annat hem där det redan finns kattkompisar.

Ibland är det nästan lättare att vara singel och själv ta alla beslut. Hur fel besluten än är ibland. Satan vad jobbigt!

Har du skrivit inne på katter förresten? Någon måste ju ha varit med om något liknande och ha råd att ge. Mina katt-kunskaper sträckte sig inte särskilt långt här.

Ceciliaolucifer
2010-03-25 02:55
0
#7

Om Nibbler är så mkt katt som du beskriver så kanske han verkligen behöver en likasinnad för att själv vara nöjd och få så mkt bus och lek han vill ha.

Min mamma har ett antal bengaler och dom är precis så som du beskriver nibbler, precis överallt i otid, otid, och otid. Dom lugnar ner sig avsevärt när dom är utomhus (dom går fritt). Men nu på vintern så vill dom inte gå ut och då är det ett rent helvete och ha 6st rivare/röjare hemma. Tyvärr hetsar dom snarare varandra till mer bus än blir trötta på lek.

Om du vill ha kvar nibbler så skulle jag råda dig till att göra avspärrningar så att illrarna kan ta sig in till vissa rum, men att det är omöjligt för Nibbler att ta sig in. Exempelvis en nätdörr med ett rör som ingång.

Sarah
2010-03-25 11:27
0
#8

:( usch vad jobbigt. Måste ju dock säga att mina katter har otrolig glädje av varandra. De busar och sover ihop m.m. Synd med kalle, annars låter det som den bästa iden.

JossanH
2010-03-25 12:51
0
#9

Tack för era svar! Satt och rev mitt hår en aning här igår kväll när Kalle sov :)

#6 Har skrivit på katter iFokus, och ska kolla om jag fått några tips där.

#7 Ja, det vore ju kanske en idé men inget alls som skulle funka i långa loppet. I vår lägenhet har vi inte mindre än 7 dörrhål, plus toadörren och om det finns något som får Kalle att vantrivas mer än Nibbler s är det nog alla avspärrningar.. Och jag håller med. är så glad för att mina illrar är som dom är och kan spatsera hur som helst utan att det blir förödelse. En nätdörr till lilla gästrummet kanske är en idé då illrarna ändå hänger mest där.. Men skulle inte bli förvånad om det en morgon sitter en katt i lilla hålet….

Hoppas nu bara på att Nibbe ska lugna ned sig en smula… hoppet är inte jättestort, men det finns där!

Sajtvärd på Iller.ifokus

JossanH
2010-05-15 01:02
0
#10

Tänkte uppdatera lite:

Läget är ungefär som innan. Nibbler fungerar bättre med sambon dock men är fortfarande jobbig mot illrarna och kräver extremt mycket.

I förrgår åkte vi och lämnade Nibbler hos mina föräldrar.. Tyvärr bara för en vecka då vi vill ge illrarna och Nibbler lite semester.
Nibbler funkade som vanligt bra med deras katt och fick gå lös utomhus för första gången sedan februari. Han stor njöt och var bara en decimeter från att ta en skata som flög lite för lågt. :)
Nibbler tycker väl att det är lite tråkigt att inte vara med mig men mina föräldrar sover i var sitt rum när han är på besök så att katterna slipper tvingas på varandra under natten men ändå får sällskap (världens bästa föräldrar). Det är dock lite läskigt att han både igår och idag har varit ute från 9 på morgonen till halv 11 på kvällen och kommit hem när han varit sjukt hungrig och sovit som en sten hela natten. I morgon har han utegångsförbud då mina föräldrar inte ska vara hemma och är oroliga att han ska försvinna (vilket jag också är!!). Han verkar dock stormtrivas med att vara ute.

Så kommer vi till hur Skit har mått efter Nibbler "flyttat" ut. Han är som en ny iller! Han är sig själv igen. Han är en busig iller som springer runt i hela lägenheten och han tigger av mig på morgonen ute i köket och han ränner runt och busar och flyttar saker. Han är med.
Igår fick jag ta ned honom från sängen 3 gånger då han bara ville upp och busa efter att jag gått och lagt mig.
Det är så härligt att ha min iller tillbaka!… Men det här bevisar ju bara ännu tydligare var i problemet ligger… Och problemet heter Nibbler…

Sajtvärd på Iller.ifokus

Loveferrets
2010-05-15 01:06
0
#11

#10, Kanske har detta kommit upp tidigare men kan inte Nibbler bo kvar hos dina föräldrar ?

Gottfridsson
2010-05-15 02:25
0
#12

#10 Jag tror att det bästa för dig, Kalle, illrarna och Nibbler, skulle vara att Nibbler kunde få stanna hos dina föräldrar.

Dels för att Nibbler så tydligt visar att han inte trivs bättre med att kunna springa fritt och även att han och illrarna visar att dom inte trivs tillsammans. När det gäller relationer mellan människor, så är nog situationen, när man drar åt olika håll under längre tid, en av de som är orsak till de flesta uppbrott.

Väldigt tråkig situation Rynkar på näsan hoppas du finner en lösning som både du och Kalle kan enas om, och samtidigt är bra för alla djuren.

Ammi

Sara
2010-05-15 02:58
0
#13

Jag tycker det låter som om Nibbler behöver flytta. Det låter som om han trivs bra med att få vara ute och dessutom inte verkar ta illa vid sig att behöva flytta någon annanstans.

Skit var ju faktiskt där först.

Sara

JossanH
2010-05-15 09:26
0
#14

Både jag och Kalle är så glada för att fått "tillbaka" vår lille Skit. Han är med överallt. Hänger i benen och vill bara busa. Han har tydligen mycket att ta igen för helt plötsligt är han vaken dygnet runt och busar.. Vi är så lyckliga över att han är sig själv.

Jag hade heller inget hellre velat än att mina föräldrar skulle tagit hand om Nibbler men dom vill inte. Dom hoppas på att en dag komma till det läget då dom slipper skaffa kattvakt.. Och kaninvakt… Och nu är kaninerna runt 4 år och katten 7-8 år.. Så ska jag sänka åldern på deras djur (igen) och ge dom mer att tänka på varje dag.. Dom älskar Nibbler, men alla djur dom har är sådanna som jag släpat hem åt dom. Dom har aldrig riktigt gjort något val utan det har bara blivit så..
I vilket fall som helst så måste Nibbler flytta. Frågan är bara till vem..

Sajtvärd på Iller.ifokus

Gottfridsson
2010-05-15 19:21
0
#15

#14 Det vore inte rätt mot dina föräldrar. Hoppas du kan finna någon annan, som kan ta hand om Nibbler och låta honom leva ett "fritt" strövande liv.