Det hoppas jag! Bilder vill ses!

Åhhh ja! Just nu har hon sån fart att hon inte fastnar på bild:)

Åååh, grattis! så kul med första illern :)

Grattis grattis, vill oxå se bilder..

Här kommer en bild på henne o buren hon suttit i sedan kl 5 imorse :(

Hur kommer det sig hon suttit så länge i den lilla buren?

inga bra för den lilla tjejen att sitta i en sån trång och liten bur i så många timmar :(

sötnöt!!! :D

#6 #7

Ägaren transporterade ner henne i den:(

Grattis! Otroligt söt tjej ju!

Fler bilder vill vi se. Poppetipopp säger Molly här bredvid, tror det betyder att hon håller med.

#9 Bodde hon så långt ifrån dig?

mjaa.. det hade tagit 4 timmar med tåg. Men hennes man hade med henne då han skulle iväg och jobba i närheten. Jag trodde att han skulle komma innan jobbet, men så var inte fallet:( men nu har hon iaf fått komma ut och busa av sig:D

Somnade som en stock under nattduksbordet nu:) Har legat där i snart 20 min o bara sooovit :D

#12 Så mannen åkte iväg, jobbade en hel dag och kom och lämnade efter arbetsdagen, allt medan lilla plutten setat i en hamsterbur och glott..?

Hmmmmmmmmmm……………………………………………………………

precis:(

#14 Hade hon tillgång till mat, vatten eller bajslåda då?! Bajslåda kan ju iofs inte få plats.. nä nu förstår jag inte hur han resonerade!

hon hade fått mat.. o vatten, fast hon hade varit utan det de 2 sista timmarna.. ingen låda:(

Huvudsaken är att hon har kommit hem till dig och med lite lek och bus så har hon nog glömt burentrippen :)

Jätte söt tjej! Lycka till nu!

Men hua! När jag åker tåg hem till mig tar det nästan två h, och då har jag oftast rastat honom precis innan jag hoppar på tåget. Ändå brukar han tömma blåsan väldigt fort efter att vi har hoppat av tåget och han får komma utomhus.

Så lilla Mumin har suttit 13 h i en liten hamsterbur och våndats, och dessutom fått sitta i sin egen avföring?

Är det lagligt på någon grad överhuvudtaget?!

Under transport får man ha illrarna i väldigt små burar. Bajslåda vet jag inte om lagen säger något om men dom ska väl ha fri tillgång till vatten i alla fall.

Hmmm låter inte som optimala förhållanden iaf….

Men som Cecilia säger, huvudsaken är att hon har kommit fram hel och hållen till Likeabug!

#18. Inte en aning.. men det kommer hon ändå aldrig att göra igen!

#21 Det låter bra det :)

#22 KLART :D den lilla grisen har sovit i 50 min nu:) helt slut

Grattis till den söta illern!

#24 tack :D

Grattis till den lilla sötnöten! :)

#26 tack:D

Detta är vad som står i föreskrifterna om transport för iller:

Mink och iller. Behållare för transport av mink eller iller ska ha en bolåda eller liknande.
Bolådan ska ha täta väggar med undantag för ingången. Vattenkopp ska finnas i behållaren. Utfodring ska ske med högst 24 timmars intervall.Mink och iller ska transporteras individuellt i behållare som minst har följande
mått:
Längd 0,55 m,
Bredd 0,18 m,
Höjd 0,18 m.

"sanitetslåda" är en rekomendation för räv om de ska transporteras över 6 timmar. Nämns inte för iller. Bara en parantes.

Btw, grattis till tillskottet :)

#5, Naw så söt, vill se fler bilder

usch.. hon är nästan omöjlig:(

springer iväg o vill inte alls komma fram o hälsa..

#30 Det kan ta ett litet tag tills hon känner sig hemma i nya hemmet. Det du kan göra är att göra hennes yta lite mindre. Så att hon tex bara har ett rum att röra sig i och bli hemmastadd. Sitt där inne mycket och prata med henne och locka med godsaker så som äggula, gurka, vetegroddolja eller laxolja.

#30 Tänk på gårdagens resa och försök att tålamod. Hon måste få känna sig bekväm hos dig innan man kan kräva saker av henne. Hon känner ju inte dig ännu!

Tänk på att hon har kommit till ett främmande hem, med nya dofter överallt. Hon måste få bli lite trygg!

Tid, sätt dig på golvet och läs eller något. Du kan läsa högt om du vill vänja henne vid din röst. Det kommer ge sig så småningom=)

Grattis, hon ser ut till och vara en riktigt busig en, jättefin päls och 'form'.
Lycka till med henne!

jag behöver all lycka till jag kan få.. hon attackerade min hund, så han är livrädd nu och vågar knappt komma fram till mig längre…

#35 Men ta det lungt!

Varför måste hon träffa hunden just nu? idag?

#36. dom stötte ihop helt enkelt..

Så fort en iller känner sig osäker eller som i ditt fall när hon är både ny och osäker på sin omgivning så kommer hon antingen fly eller försöka göra sig stor och kaxig

Jag har Skit som är en väldigt osäker iller. Han ger sig på katten varje gång han får tillfälle just för att göra sig stor inte automatiskt hamna längst ned i rangordningen i hemmet.
Kan du inte sätta något galler eller liknande så att dom kan se varandra, lukta på varandra utan att behöva vara rädda för att möta varandra och försvara sig mot varandra.

Ta det lugnt med hunden. Se till att den fortfarande kan känna sig trygg hemma. Låna filtarna som Mumin sover i och lägg där hunden brukar sova och tvärt om. om du har möjlighet att spärra av- gör det! Tvinga inte på denna nykomling på din vovve utan låt det gå ett par, 3 veckor innan dom får mötas igen.

För varje grej som går "fel" så blir det lätt ett steg tillbaka om inte illern är säker i sig själv och vill ta kontakt. Allt måste tas i små, små ministeg i detta läge. Blir hon skrämd över något kan det vara svårt att reparera och ta ännu längre tid tills hon blir trygg igen.

Lycka till!

hunden är redan jätte skärrad och vågar sig inte ner på nedervåningen igen.. hela dagen har han hukat sig, svansen mellan benen och kollar knappt på mig.. vill bara gråta när jag ser honom..

#39 Jag förstår det :(
Så nu måste du bygga upp både illerns och hundens självförtroende igen.

#28 En i princip illerformad transportbur..

Ja det borde inte vara särskilt svårt att hålla kraven då iaf.

Först måste iller lära känna dig innan den kan ta in ex vis en hund om den inte är van med andra djur sedan tidigare. Inte ens säkert att det funkar på en gång även om illern träffat andra hundar heller..

Du och illern måste lära känna varandra, illern måste känna sig hemma i den nya miljön, kanske till och med på en avgränsad yta att börja med. Köket kanske? Gränsa av med en skiva för dörren.

När du och iller är bekväma med varandra kan nya saker sakta en och en introduceras.

Vår första iller hade köket + en stor sovbur där hon bodde på natten i början. Denna period var nog över en månad har jag för mig. Då kände hon oss i familjen bra och fick då vara med i hela lägenheten dagtid när vi var hemma/vakna. Annars var det köket och buren fast med öppen lucka som hon fick vistas i. Det blev enkelt med rumrenhet, vana med miljö och sedan att hon kunde vistas i hela lägeheten.

Iller nr 2 introducerades på samma vis fast med kortare "köksisolering" Dock kom de bägge illrarna inte alls överens så en period på ett år tog det för oss att få dom att acceptera varandra så pass mycket att vi vågade ha dom på samma område av lägenheten även nattetid och då vi ej är hemma eftersom dom slogs förfärligt, blodvite och småskador uppstod för jämnan men skam den som ger sig, ett år tog det nästan! Fortafarande ryker dom i hop, men inte alls på samma vis.

Så mitt tips är att du får agera lugn och sansad och skynda oerhört långsamt med att få illern att acceptera dig som ny matte och att sedan också acceptera att hunden också hör till hennes nya familj. Skilj också djuren från varandra tills illern skapat ett bra förtroende för dig.

Mitt tips, givetvis finns det andra råd och metoder också med det här är vad jag kan dela med mig av.

//Suss

#42 låter jätte bra, roligt att det gick bra för er. Jag har gränsat av, men så fort hon är vaken springer hon till dörren och gräver.. gräver och pressar, ja, hon gör allt för att komma dit hon hör o luktar att hunden är..

Hon är säkert stressad i sin nya miljö. Försök att avleda, kanske med en grävlåda? Se artikel här på iller.ifokus

Våra illrar försökte också att ta sig över, under, förbi avspärrningen på alla möjliga vis. Bäst var att avleda med något mycket gott i matskålen.

Du får nog räkna med en hel del "småstrul" och en del "storstrul" i början. Iller är inget helt lätt djur och är det ett vuxet djur kanske det tar lite längre tid än med ett yngre, olika givetvis men äldre djur har sina invanda platser och beteenden och det är svårt och ofta stressigt att byta miljö och ägare.

Lycka till och räkna med några veckors "blod, svett och tårar" Se det som en bonus om det går fortare och ge framför allt inte upp. Lovar att det är värt allt slit i slutänden :)

//Suss

Fick du henne såld till slut? :) Hoppas hon hitta ett bra hem där hon fick leva hela sitt liv hos! Tänk på det nästa gång att du frågar ifall denne iller kan bo tsm med en hund för vissa illrar kan tyvär inte göra det och det sa dennes förra ägare oxå.

#45 ??

#46 Ja hon kunde inte ha den kvar hos sig så då hennes hund inte kunde bo tsm med illern då illern ej gick ihop med hundar då sålde hon den igen.

#46 Ja hon kunde inte ha den kvar hos sig

Kan någon ta bort dom upprepande inläggen?

#47, vad menar du??? Jag kan inte se att den förra ägaren ens varit aktiv i denna tråd???

Menar du att ts, Likeabug sålt illern som kom hem till henne i förrgår? Hur vet du det? Hon måste väl ändå ha gett det mer än två dagar?

#51 Jag har snackat med både Förra ägaren som hade mumin först och sen ägaren Likeabug och Likeabug har omplacerat sin iller igen då

Förra ägaren som hade mumin  aldrig fick reda på att likeabug hade hund då mumin aldrig gick ihop med hundar så då omplacera hon illern igen.

#52 Likeabug maila mig igår då jag hade en annons ute ifall jag kunde ta mumin då detta var akut så då fick hon mitt nr och då fick jag samtidigt ett smsa av förra ägaren och idag fick jag ett till sms ifrån förra ägaren och då skrev hon att Likeabug att omplacera sin iller.

#53,om det är så tycker jag oerhört synd om illern som behövt flytta runt..

# 55 Ja illern har blivit omplacerad, Aa verkligen synd och så är förra ägaren sur nu då hon ville att jag skulle ta hand om illern och nu fick hon aldrig veta vem som tog hand om mumin.

Jag måste nog säga att jag ärligt talat inte förstår någonting i hela historien.

Likeabug har ju svarat på massor av omplaceringstrådar tills hon slutligen fick napp på den här illern.

Verkar ju jättekonstigt att man "ger upp" efter två dagar bara och låter illern flytta vidare igen.

Hoppas hon kommer in själv och skriver i tråden.

#57 Aa men hon kommer nog att skriva själv att hon har sålt sin iller.

Jag försökte övertala likeabug att låta det gå miiiinst en vecka innan hon bestämmde sig att omplacera, men hon beslutade att göra det efter en dag. Och då blev jag arg.
Man måste ge det en chans, det är ett djur det handlar om inte en pryl.  menmen, hon ville att jag skulle ta hand om mumin sålänge tills hon hittade ett nytt hem.
Men jag har ingen erfarenhet av att ha iller, (ska få min första iller i maj, en valp) och så kan jag inte bara ta ett djur sådär hafs slafs utan att ens få en chans att träffa det först, sen har jag ju 4 hundar och 2 marsvin, och så tycker ja inte det är bra för mumin att komma till ytterligare ett hem.
Jag fick höra av en kompis att mumin nu är såld, men till vem vet jag inte.

Denna lades in igår, är hon såld så snabbt?

http://www.blocket.se/blekinge/Illertjej_26076275.htm?ca=23_9&w=3

(jag antar att det är mumin)

Sådanna som inte har tålamod för ens två dagar ska inte ha ett enda djur….

Detta är ju helt galet! :O

Snacka om att mumin får vara med om mycket. För det första åka mellan flera hem sådär. Plus att hon fick vara i den lilla hamsterburen i en hel dag! Bara för att sedan bli ivägskickad igen :(

Stackars iller, mumin hade ju redan varit med om så mycket, hur fasen kan man bara ge upp så fort, inte kan hon ha nått hjärta i kroppen i alla fall ! Håller med ferretcrow. Hoppas verkligen den nya ägaren kan komma in o berätta hur det är med honom nu.

den nya ägaren är nog tyvärr en kompis till henne eller hennes pojkvän, som antagligen inte heller har någon illervana..

#65, Varför tror du inte att dom skulle ha nån illervana ? (bara undrar).

#66  tror helt enkelt inte det bara. vad jag förstod på henne så kände hon inte ngn som har haft iller innan.

#67, Okej, hopas verkligen hon slipper flytta igen åtminstone.

#68  hoppas jag också.

Tänk att det här var precis det jag trodde skulle hända..

den nya ägaren kommer inte att vara aktiv här på några vis alls. Situationen här hemma var ohållbar helt enkelt. Ingen här inne kan någonsin säga att jag skulle försökt bättre. INGEN här inne såg hur dåligt min hund mådde av detta. DÄRFÖR fick hon flytta.

JO nya ägaren HAR illervana.
#56 fd. ägaren sa att hon gått bra med små hundar? :S

Skitsamma nu. JA, jag är ledsen för att hon vart tvungen att flytta runt såhär. Men nu är hon där hon är, och allt är bra.

redigerat av Sara

Nu kan vi lugna ner oss, det viktigaste är att illern har det bra nu och kan hoppas att hon slipper flytta igen.

#73 Ja men det är både fegt och dålig stil som hon har betet sig på..

strawberry???

Jag har pratat med fd. ägaren?

Och nej, jag kände inte att jag hade möjlighet att sätta mig på ett tåg och åka fram och tillbaka, vilket skulle tagit 12 timmar?:S

Såsom illern färdades hem till dig i den lilla buren…

Illern fick inte vara kvar,,,

En tågresa på 12 timmar är väll det minsta du kunde gjort kan jag tycka.

det var väll bättre att hon fick en bilresa på mindre än 30 min till ett hem som jag vet hon kommer få det bra i? + jag är välkommen dit när jag vill och kolla osv?

12 timmar är mkt när man har fler djur som skall skötas osv.

Och jag tycker också synd om mumin som varit tvungen att flytta så mkt…

Och #65 vadå tyvärr en kompis till mig? :S det är absolut inget fel på mina kompisar:S

#72 Jo jag förstår hur du känner, jag själv har haft stort tålamod med att illrar ska göra sig hemmastadda, en iller var deprimerad och vågade inte ens komma fram första månaderna + hunden som ej gick tillsammans med en av illrarna.. trots det tycker jag att ditt inlägg var lite väl burdust, rent av onödigt , om hennes hund mådde så dåligt så hon inte såg en utväg med att ge detta tålamod så har hon sin rätt för ingen annan känner ens familjemedlemmar som ägaren. Ja hon kunde ha väntat och kollat läget men kanske det var bättre att det hände snabbt så illern INTE fäste sig vid henne.

jag vill bara meddela att jag länge velat ha en iller. Jag har förberett mig, läst på, studerat dom osv.. Jag skulle VERKLIGEN vilja ha en iller.. Nästan mer än något annat. MEN inte om det skall vara på bekostnad av min hund. Ingen här inne känner min hund, ingen såg hur dålig han var av detta. DÄRFÖR fick Mumin flytta. Mumin är jättefin och go, jag hade INGA problem med henne.

Men att välja mellan att omplacera/avliva min hund eller omplacera mumin, kände jag faktiskt att mumin var tvungen att gå.

Strawberry: Och jag vet att jag visst borde ha djur. Och det är något du inte vet ett skit om! Du har aldrig sett mina djur, eller sett hur dom har det? Så detta behöver du inte alls kommentera, då du inte har mer fakta, än just detta, om Mumin. Och "Mumin-historian" har jag ju försökt att förklara på ett så "vettigt" sett jag kan. Jag mår dåligt över mumin's fläng runt. Men jag vet att hon har det bra nu, därför kan jag släppa detta.. Jag kommer hälsa på henne, osv.

That's it…

Det var ungefär som jag misstänkte, djuren som bor där först kommer faktiskt först och så ska det vara tycker jag med som sagt, ingen känner hennes hund som hon själv.

Nu fick hon säga sitt och nu tycker jag i alla fall att Likeabug kan lämnas i fred, det gick ej med hunden, otur men inget ovanligt och jag tyckte hon agerade så att hunden och illern fick det bästa, dvs oegoistiskt och satte djuren i första hand.

Min åsikt i ämnet. Har man djur hemma som man vill få ihop med ett nytt djur bör man göra besök hos det nya djuret (med det man redan har) man ska ta hem och försöka få ett hum om det finns någon chans att få dom att trivas ihop.

För visso HannaM och detta lärde hon sig nog det på, säger inte emot er för jag själv har agerat annorludna, men gjort är gjort (riktar mig mer åt Strawberry01, än någon av er andra)

Vad är det för person Mumin bor hos nu då?

en som kommer ta bra hand om henne, har tillgång till många vänner som har MKT illervana osv.

Ingen solskenshistoria det här inte. Jättetråkigt..helt enkelt.

Ja, väldigt tråkigt och ännu ett lysande exempel på Att skaffa iller och sedan också kunna ta hand om den och hantera den inte är det lättaste.

Jag hade en liten tanke om att ta en kull på min illerhona men efter att ha läst och sett hur många omplaceringar och hur vissa illrar sköts och hanteras och även flyttas runt hos ägare efter ägare gång på gång så insåg jag att jag aldrig skulle klara att sälja annat än till personer som jag personligen själv kände och visste klarade av en iller.

Är glad att jag kastrerade utan att ta någon kull och någon bebisiller blir det nog aldrig om fler illrar kommer att få flytta in utan då blir det någon omplacering som jag vet att jag garanterat kan ge ett livslångt hem.

Alla är vi olika och jag vill inte döma någon men jag känner absolut att just denna iller inte gavs någon chans alls att komma in i sin nya familj.

#86 jag håller verkligen med! Man måste ha mer koll på vem man säljer till!

Jag tror också att man ska tänka sig för ordentligt innan man avlar på sin hona också.

Illeravel i sig är inte något man ska exprimentera med och det är inte helt lätt i Sverige med den begränsade avelsbas som i dag finns och man ska vara väl insatt i blodslinjer, ev defekter osv.

Att få en "söt kull" med valpar är ren egoism enligt mig i många fall.