En okastrerad hane är oftast tuffare än en kastrerad hane när det gäller rang. MEN det beror mycket på hur illern är i temperamentet hur det går.

Ja, du kan kastrera en iller även i hög ålder eller sätta ett hormonchip = kemisk kastrering. Illern blir lugnare även om man kastrerar i hög ålder, 4 år är inte så hög ålder egentligen.

Angående juckningar m.m.m så ja, de återkommer i brunst men när de inte brunstar så lugnar de ner sig men de luktar mer än en kastrerad.

När jag hittade Salami, var mitt mål att jag skulle klara att hålla honom okastrerad i ett år. Jag förväntade mig att det skulle bli ett rent helvete, men det blev inte alls så hemskt som jag trodde.

Visst revirpinkar han hela året, men han har den goda smaken att hålla sig på vinylgolvet i köket. Aldrig att han skulle göra något på parketten och det gör ju saken lättare ;)

Jag vill bara säga att, det behöver inte bli så illa alls. Salami luktar bara mums större delen av året.

Jag märker av hans brunst från slutet av december till slutet av april, sen märks han inte mer än vilken kastrerad hane som helst.

Salami har aldrig juckat mot någon eller något, dvs om det inte är en illerflicka i brunst ;)

Jah tror inte att du ska behöva kastrera denna äldre herre, hormonnivån sjunker med åldern, så ge honom en chans att vara som han brukar, innan ni avgör hans öde!

Jag har en okastrerad hane här hemma och han luktar inte starkt alls under brunst men blir då istället mer kelsjuk. och rivir pinkar gör han inte heller. peppar peppar =)

Tack för svaren! Jag ska som sagt högst antagligen inte ta hem denna herre, jag har nog med revirstrider som det är. Men om jag ser att omplaceringsbehovet är akut ska jag försöka hjälpa att hitta ett nytt hem, då behöver jag veta sånt som ni har informerat om ovan.

Jag har nu varit och hälsat på den goe grabben . Det var en mycket snäll och lugn iller var mitt intryck. Han klättrade nyfiket runt i min famn och han försökte inte bitas alls. Orsaken till att han ska omplaceras är att han inte går ihop med en av ägarens hundar. Illern får därför bo för det mesta avspärrad i ett rum, vilket hon tycker är synd då den är van att få gå lös i hela lägenheten. På sommrarna har den en stor utehage som den bor i. Det är alltså inte panik-akut-bråttom att få den omplacerad som jag trodde, vilket känns skönt! Oavsett skulle jag varmt rekommendera denne grabb. Tydligen var det inga problem med revirmarkering och juckning heller, trots att han är okastrerad, så det går säkert hur bra som helst att låta honom vara så. Själv tyckte jag att han luktade ganska starkt, eftersom jag bara är van med kastrerade illrar, men det vänjer man sig säkert med. Om hon inte hittar något hem till den kanske jag funderar på saken framöver, men än så länge har jag fullt sjå med mina bråkande två…

vart finns denna hane?

På Åland. Så om det är aktuellt och man ber mig snällt kanske jag hjälper till och skjutsar honom över havet .

#7 ok jag är inte intresserad men jag har två vänner jag hjälper att söka iller =)