Well, de flesta illerägare rekommenderar nog sina små älsklingar Under förustättning att man vet vad man ger sig in i, då många tycks vänta sig en katt i annan skepnad. Vilket det inte är.

Ett tips är att besöka någon som har iller, så att du blir bekant med djuret och hur det är att leva med dessa odågor.

P spruta rekomenderas inte att ges till iller, då det förekommit många fall utav cancer i livmodern bland annat (ev kan man ge receptal, används flitigt i norge, och jag har inte hört om många biverkningar där ännu). Men rekommendationen på iller brukr vara att kastrera helt enkelt. Själv sätter jag numera in suprelorin implantat på mina illrar, då ag är emot kastrering, särsklit i tidig ålder.

Läs alla artiklar och många trådar här inne, det kan ge en bra uppfattning. Jag rekomenderar illrar - till folk som vet vad de ger sig in på. Det kan gå katastrofalt fel anars, och många som säger sig ha läst på har inte heller insett vidden av iller som husdjur.

De är envisa, alla blir inte lådrena, de kan bitas, de välter saker och gräver ur blomkrukor, man måste möblera om hemmet och ständigt se till att inget farligt finns framme eller saker som de kan råka äta som sätter stopp i tarmen etc.

Rekomenderar verkligen att man hälsar på illerägare före, det ger så mycket och de allra flesta tar emot hembesök. Jag finns i Skara om det är lämpligt för dig.

Ang. kastration. Hanar kan man hålla okastrerade beroende på hur de klarar av hormonruset. Honor däremot måste man ha en "plan" för. P-spruta har många trista biverkningar, så då är kastration (inte sterilisation) att föredra. Nu kan man även genom ett implantat (suprelorin) kemiskt kastrera illrar, honor som hanar vilket är en fördel då det finns samband mellan binjureproblem och tidig kastration.

En kastration varierar i pris mellan olika veterinärer, men oftast ligger det på 500-1000kr och det är ju permanent.

Som sagt så är det en bra idé att hälsa på någon illerägare först. Dels för att få ett hum om hur de är, och för att få lite mer kött på benen. Det brukar inte vara alltför svårt att hitta någon, vem vill inte få en anledning att visa upp sina ögonstenar och få prata iller med någon som är intresserad, hehe. Och hur mycket man än läser innan så ger det väldigt mycket att träffa en IRL.

Anledningen till att jag tycker om illrar är just för att de känns lite vilda. Inte ohanterliga och jobbiga (nåväl, bara ibland ), men egensinniga. Mitt bästa tips är helt enkelt att vara envisare än dessa envisa rackare.

Jag är helt fäst i dessa pälsar, har ett gäng här hemma =). Jag är kär i detta djur. Men även som andra sa rekommenderar jag att hälsa på någon som har iller. Och sedan att man bör veta att det är mer jobb än vad man tror. Men de är underbara djur med en massa charm och attityd =).Och de är enormt envisa hehehe. Vilket är iof kul, då jag är ännu envisare så vi har våra kamper här i hemmet =)

Vart bor du? det är ju en hel del illerträff till och från, där du kan träffa massor av sötnosar och få en inblick av djuret =).

Jag har varit illerägare i 2½-3 månader nu och jag kan säga som så, jag TRODDE jag visste vad jag gav mig in på. Det har varit trots, brunst, bit-terror och allmänt besvärligt och jobbigt för mig och resten av familjen (gubben, hunden o katten) i perioder.

MEN jag trodde jag var påläst, jag hade träffat två olika sorters illrar tidigare en som var bitig och inte rumsren och sen en so mvart hyfsat rumsren och mest busig. Så jag trodde jag hade mitt på det torra.

Men icke då, tror inte någon som aldrig haft iller förut är helt förberedd på hur det kommer bli. Men jag är glad att jag har tjejerna de ger mig mycket glädje och huvudbry ^^

Så mitt tips är, läs mer och framförallt träffa folk som ägs av illrar och illrarna med förståss! :D

Och illerfolk är inte de som är de, vi tar gärna emot gäster som får kela och gosa med våra pälsar. :D

Tack för alla svar och råd! Fortsätt skicka om ni kommer på något mer!

Jag har sen tidigare vart ägare av chinchilla,katt,hund,häst, ödla,kanin + ungar,hamster. Kan man se någon likhet mellan iller och någon av dessa djur?:P

#7 jag har också haft massa husdjur. Häst, katt, hund, råttor, möss, hamstrar, höns, kaniner osv osv.

Men litet sådär generaliserande

En iller har en hamsters purkenhet, en råtta och hunds intelligens för att lära sig saker och lösa problem, en katts egensinnighet och vassa tänder. Kaninens klor och förmåga till tokryck då och då. Hästens styrka i miniformat, envisa som synden som en shettis. Skators tjuvaktighet hos vissa illrar och ekorrens samlarmani ^^

#8 super beskrivning!

och trotsiga som tonåringar!

#7 Man brukar skämtsamt säga att iller består av

33% Hund

33% Katt

33% Clown

1% ?

Även om det är väldigt individuellt mellan olika illrar så brukar de vara mer sociala än katter generellt, alltså mer som en hund, men ändå ganska egensinniga som en katt. Man kommer när det passar.

De kräver nog lite mer engagemang av sin ägare än både hund och katt för att de ska bli riktigt trevliga husdjur, och de kan vara påhittiga så de kan driva sin/sina ägare till vansinne.

#10 1% orm kanske? Det var vad min farbror kallade Maja för iaf. Sedan har de ju en förmåga att ta sig in lite varstanns.

citat En iller har en hamsters purkenhet, en råtta och hunds intelligens för att lära sig saker och lösa problem, en katts egensinnighet och vassa tänder. Kaninens klor och förmåga till tokryck då och då. Hästens styrka i miniformat, envisa som synden som en shettis. Skators tjuvaktighet hos vissa illrar och ekorrens samlarmani ^^

haha detta ska jag spara