En iller som äter råttgift eller djur som dött av råttgift dör i princip alltid.

Dock vet jag inte om giftet finns utanför behållaren, om det kan dras med av djuren som ätit av det osv men jag skulle nog inte låta mitt djur gå i närheten.

Av råttgift dog en av mina allra första valpar, Cassie. Cassie var min Ronjas första och enda kull som hon fick sommaren 02. Cassie var en sådan illrer som gillade att vara ute i skog och mark alldeles själv, hon var borta ett par timmar sen kom hon in genom kattlucka och gick och la sig att sova. En dag när hon var ute kom hon inte tillbaka efter sina 2-3 timmar, så familjen som köpte henne gick ut och letade efter henne överallt där hon brukade vara (för trots att hon var ute själv så viste dom exakt var hon var någonstans, ca 300m in i skogen där hon höll på att gräva en jätte grop under en stor gran). Till sist så gick dom ner mot garnngården för att kolla efter henne där, hon brukade sitta vid deras hönshus och titta på alla hönsen och kycklingar som var innanför kycklingnätet (som hade för små maskor för att hon skulle kunna ta sig in där). När dom gick in i grisstallet hittade dom henne liggandes på golvet i en tom box, då andades hon väldigt tungt så dom körde den långa vägen in till Helsingborgs djursjukhus bara för att få konstaterat hon hade ätit råttgift. Hon dom på sjukhuset 2 timmar senare, hon var knappa 2 år gamal. Så är jag ute med mina i lantmiljö så kollar jag alltid väldigt noga att dom inte plockar upp något som dom börjar tugga på, för man vet aldrig vad det kan vara dom tuggar på.

Det är Cassiopeia/Cassie som sitte på min sambos axel och tittar runt, hon satt ofta så sa dom när dom var ute och gick alla 5 i skogen.

Fy så hemskt. Men att de vågade låta henne gå själv

Men det är bara om de äter det som det är skadligt? Maja brukar ju aldrig få gå utom synhåll, och hon har aldrig (än) tuggat/ätit på något. Jag funderade mer på om man är ute och får syn på en råttgiftsskylt, om man behöver oroa sig trots att man tar upp krypet och letar upp en råttgiftfri zon.

Hon brukade inte röra något hon hittade, oavsett vad det var. Men av någon anledning så luktade väl detta så gott att hon bara var tvungen att testa vad det var för något, dom vet inte varför då hon bara åt av sin mat och inget annat, det var bara lite ost och pålägg och sådant när dom åt frukost.

Och dom hade lärt henne redan från början att gå utan koppel, och hon kom alltid när dom kallade hennes namn eller pep i en pipis. Hon hade alltid på sig ett halsband med en plinga i dels för att skrämma iväg andra djur, men också för att dom skulle kunna höra henne när hon var i skogen.

Låter underbart för en iller att få ha det så, men jag skulle inte våga… Råttgift är ett otyg som borde förbjudas! Folk borde anlita illrar som råttjägare istället! Irma ska åka på sitt första sorkuppdrag efter midsommar! Hon har redan dödat två här hemma när hon hjälpt mig i trädgårdslandet. Mattes duktiga kicka!