Nej ush vad tråkigt Hoppas att om det nu är fler valpar att dom k,ommer ut ordentligt och att dom klarar sig och att hon vill ta hand om sina valpar.

Lycka till och hoppas allt går bättre

grattis till tillökningen och jag hoppas och håller tummarna att den överlever.

Va tråkigt att läsa. Hur har det gått?

Inte så bra. Jag hittade ytterligare 2 valpar döda och Navi visar inte mycket intresse i den som lever. Hon har inte fött några fler, men jag undrar fortfarande om det inte är fler därinne…Jag ska ta och ringa en veterinär nu och se om han har några råd att ge.

#4 ja du kanske får åka in med henne och kolla ultraljud och se om det är några bebisar kvar=(

#4 ska du ändå till vetrinären så kanske det är en idé att köpa nappflaska och mjölkersättning, om du nu känner att du vill nappflaske-fö ungen, eller om naturen ska få ha sin gång, eller om du vill att vetten nattar ungen.

Hemskt när mammorna inte vill ta hand om sina ungar, oavsett djurslag.

Maria ska försöka nappa den lille nu och se om hon kan få i den någon droppe.

Jag har erbjudit Maya som surrogatmamma om det skiter sig fullständigt och Navi inte vill veta av sin avkomma.

Inte säkert att hon accepterar en gökunge, men det skadar inte att testa.

Hoppas verkligen att allt ordnar sig

#7 vad snällt av dig =)

Ingen veterinär i Lund ville ta emot oss. En sa visserligen ja och gav oss en tid 15.50 men ringde sedan och avbokade för receptionisten hade misstolkat veterinären som tydligen inte alls var sugen på att kolla min iller. Receptionisten beklagade sig fruktansvärt för missförståndet, men det hjälper ju inte mig direkt…Andra vi ringde sa att om hon är lugn och inte orolig så har förmodligen alla valpar kommit ut, och att det bara är slöseri med pengar att komma in och ta en bild.

Jag känner mig rätt nere nu… 5 döda valpar och 1 som Navi inte tar någon större notis om. Jag har inte ätit eller druckit något på hela dagen och mitt huvud bultar snart sönder och jag är nära till gråt av all stress och oro över den lilla överlevande valpen med alla bitmärken i sig, och över Navi som fortfarande är stor och knögglig. Är det valpar eller bara livmodern? Suck…

malmö och helsingborg ska det finnas veterinärer som vet vad som är bak och fram på så vitt jag vet…

Det händer ofta när tiken är förstagångs föderska att hon kan bita valparna, både som dom biter ihjäl dom men också bitar av svans och tassar. Detta har hänt ett par av mina tikar när dom har haft valpar första gången.

Gå efter din egen magkänsla och ring runt tills du vet att du får komma in! Det får inte vara så att du förlorar mamman för att du inte åkte till veterinären. Om du tror att det finns valpar kvar så måste du åka in. Hur illa biten är den överlevande valpen?

Att du själv inte äter och plågar dig själv hjälper inte din iller. Kanske är det bästa att ta emot Satmarans erbjudande för det krävs väldigt mkt för att få så små valpar att överleva.

Men Satmaran, har din hona fått sina egna valpar än?

Jag önskar dig lycka till!

#13 Nej Cecilia, slemproppen gick igår morse så nu handlar det om timmar. Tippar att de kommer nu under natten eller senast imorgonbitti. Det är ett fasligt liv i den magen nu. De verkar spela rugby eller nåt :)

Jag har gett rådet till Tzatu att bevaka den lille och hjälpa den till en tutte så ofta det går. Har vi tur så vaknar hennes moderskänslor till slut.

Skulle tro att det går att smussla in en gökunge efter ett par dagar om det inte verkar fungera med Navi och den lille.

Tur att vi bor så pass nära och har möjlighet att ställa upp om det skiter sig. Håller dock tummarna för att Navi ska ta sitt förnuft till fånga.

hur går det? det var ju ett tag sedan du skrev

Valpen är vid liv och diar just nu. Navi har börjat putsa mer och mer på honom(eller henne) men är dålig på att hålla honom varm, så jag har lagt värmda vetekuddar under filtarna för att hjälpa till att hålla temperaturen uppe. Han verkar ha svårt att hitta en plats att dia på, så jag försöker hjälpa till på traven genom att visa var det finns ställen att suga. Det fungerar för det mesta, men ibland vill han inte alls. När han väl tar tag håller han dock kvar för glatta livet, och det ger mig hopp om att han har en chans att överleva. Vissa skador ser rätt djupa ut, men han blöder iallefall inte. Det är en rätt pigg liten rackare :)

Skönt att höra att valpen har en vilja att leva. Att den har kraft att suga sig fast bådar gott. Nu är det bara Navi som ska fatta galoppen alltså.

Kämpa på! Jag finns här hela tiden. Maya håller mig nog vaken ett tag. Hon har precis vearit på lådan flera ggr, men inget kommer ut. Det börjar nog trycka på. Hon bäddar och bäddar om igen. Putsar sig och slickar rent tuttarna.  Snart, snart….

Mina tankár är hos dig Maria.

Håll modet uppe.

Kram

#14 Spännande!!

#16 Är du säker på att hon har mjölk?

#16 vad skönt att höra att det går frammåt=)

#17 åh vad spännande =P

En oxytocin-spruta hade varit ett alternativ här. Det hjälper till att tömma livmodern om där finns foster eller rester kvar, gör så att mjölken rinner till och kick-startar modersinstinkten.

#18 Ja, jag har kontrollerat och det kommer ut ur de flesta nu när jag "mjölkar" henne.

Den senaste halvtimmen har hon dock blivit ganska orolig. Hon går precis som Maya omkring och bäddar, försöker gå på lådan men inget kommer och flyttar runt valpen. Kanske är det nåt kvar som vill ut?

#21 ok? nu låter det ju som hon gör precis som dom flesta djur honor gör innan dom ska föda. kanske finns det mer kvar där inne. hon kan ju bettet sig lika inatt då ni sov

Det är inte ovanligt att de vilar under och efter förlossningen, inte heller att det tar tid. De brukar inte heller dia innan det är klart. Men vid minsta lilla fundering om det fanns kvar valpar efter SÅ HÄR LÅNG tid skulle jag se till att åka till veterinären. Hur långt det än må vara.

Ja…vi får se. Jag håller på att somna där jag sitter, men pojkvännen har sagt att han ska sitta uppe hela natten och ha koll på Navi och valpen. Han tar och väcker mig om det händer något utöver det vanliga. Det är bra med pojkvänner.

#24 alltså absolute inget elakt nu men hade du inte räknat ut vilken dag cirka hon skulle valpa? och sedan kan man ju nog få räkna med tycker jag att få sitta och vaka hellst om det är honans första kull.

Usch, tuff dag Maria! Behöver du hjälp så får du gärna höra av dig om jag kan vara till hjälp (skjuts till veterinären t ex).

Hoppas det löser sig för den lilla och att Navi repar sig och tar sitt förnuft till fånga.

Hittade en nyöppnad veterinärklinik i Tygelsjö. Kolla in deras sida.

www.veterinargruppen.se De har bara öppet dagtid, men de påstår sig kunna illrar :)

Ring dem i morgon bitti och hör om de har några goda råd.

Usch vilken tråkig händelse, hoppas att vappisen som är i farten överlever och blir frisk och kry. Håller tummarna och tankarna på er och vappisen och lyckoönsking att Navi får riktig modersinstinkt snart.

#25

Jodå. Valparna kom några dagar tidigt dock. Klart man får sitta uppe, men man måste väl få sova också? Är man två kan man sova i skift, inte sant? Nu har sambon gått och lagt sig och det är min tur att sitta uppe…

Hur går det? Får den lille i sig något?

#39 jo det är ju bra att ni är två=) det var absolute inget illa ment tolkade det mest som att du aldrig trott det skulle bli såhär jobbigt eller vad man ska säga. hoppas du förstår iaf =)

#30 Nej tyvärr :( Sen jag gick upp vid 4 har han vart helt ointresserad. De få gånger han faktiskt har tagit en bröstvårta är det som om han mest ligger med den i munnen och inte gör något. Det är inte alls samma sug och vilja som innan… Mjölkersättning är han helt ointresserad av.

#31 Jag trodde aldrig att att skaffa valpar skulle vara en dans på rosor, dock så hade jag inte räknat med att alla valpar utom en skulle dö. Hur insatt man än var med riskerna innan så hopps väl alla på så många friska överlevande valpar som möjligt, inte sant? Jag fick en valp, som är skadad och inte vill äta längre och blir slöare för var minut som går. Jag tycker inte att det är fysiskt jobbigt. Jag tycker inte att det är jobbigt att sitta upp och vaka över den, dock är jag glad att jag har min sambo att dela bördan med. Men jag sörjer de 5 valpar som jag aldrig kommer få lära känna och är frustrerad över den sista överlevande som inte vill äta, och över Navi som inte vet hur hon ska ta hand om den.

Stackars dig och stackars liten bebis som nu verkar ha gett upp.

Jag sörjer med dig och beklagar att du drabbats av denna olycka .

Moder natur är grym ibland.

Tänker på er, hela tiden medans jag sitter här och oroligt  bevakar min Maya.

Stora tröstkramar från oss.

#32 förstår att det är mycket psykiskt jobbigt=( men som sagt var det inte alls illa ment. synd att valpen verkar ge upp men kämpa på in i det sista det är det ändå du kan göra. men som satmaran säger så är inte alltid moder natur snäll. men då får man även se efter att honan kanske inte var redo eller valparna inte är friska. det finns så många andledningar tyvärr men ofta finns det en orsak till allt även om man aldrig får reda på den=(

Hur går det nu? känns det som att valpen är nerskyld? du kan pröva att försiktiga massera den så att den piggnar till. Kan det vara så att mamman inte har mjölk nu?

#35 Ja, valpen känns lite kall. Jag har lagt nya vetekuddar och värmeflaskor under filtarna, men Navi gillar inte det och vill bära bort ungen hela tiden. Navi har betydligt mer mjölk idag än igår, så det är inget problem. Valpen blir allt svagare, nu pipar han inte ens längre…

kan inte satmaran ta henne redan nu då? det verkar ju som att maya är på g nu rejält, så det kanske går att sticka dit denna valp så den klarar sig.

#37 Önskar att det skulle funka, men Mayas valpar vill inte lämna sin trygga vrå riktigt än och mjölken har inte runnit till. Den lille skulle nog inte klara resan hit ens. Är den så svag så den inte ens piper, så har den tyvärr gett upp. Mjölk finns ju hos Navi men den vill inte ens suga. Det lär ju då inte bli bättre att fara iväg med den stackaren och lägga den hos en hona som ännu inte har mjölk.  Så oändligt sorgligt när naturen inte vill samarbeta med oss. Navis kull var nog inte ämnad att bli…..

jag har läst, att man genom att ge valpen en droppe glukos, så kan man "få igång" den tillräckligt för att få den att börja snutta.

Någon som har någon erfarenhet om det här?

Argh! Sitter och läser här på jobb och blir helt förtvivlad…. Kom igen nu lillen :'(

Usch, vad jobbigt det måste vara för er, tänker på er allihopa!

Jag tog upp valpen och la på en varm vetekudde i mitt knä och penslade honom och då pep han och började röra sig lite mer. Han till och med bajsade så han måste ha fått i sig någon föda iallefall. Jag tror jag lyckades peta in lite mjölkersätning också och han verkar lite piggare… Dock så har Navi nog tappat det lilla intresse hon hade för honom, för nu går hon iväg från honom och lägger sig på andra ställen. Jag vägrar dock ge upp…

#41 fortsätt så, ge hennom litet mjölkersättning, blanda bara litet åt gången för står det mer än 15-20 minuter så är näringsvärdet inte lika bra (precis som med välling för bebisar, det ska inte stå längre än 15-20min) och försök få den lille att ta nappningen.

värme, mat och kärlek är vad den lille behöver. :)

håller tummarna för er.

=(

#42 Okej? Jag har visserligen använt det så fort jag rätt till det (om det inte behövt svalna först), men i instruktionen står det att man ska ge det inom 1 timme.

#44 kanske bättre hållbarhet nu då :) Bara tacka o ta emot :)

håller tummarna för att det ska gå bra för er. måste vara väldans jobbigt i din situation nu, att inte veta hur det kommer gå.

*massor med styrkekramar*

Om valpen fått i sig mjölk från mamman så bör det vara ljust till färgen, typ senapsfärgat. Är det "beck" dvs den avföring som ligger i tarmarna när den föds är det kladdigt svart eller mkt mörkt iaf.

Har inte valpen fått i sig den viktiga råmjölken så ger jag den tyvärr ingen större chans till överlevnad mer än något dygn. Har den dessutom i perioder varit nerkyld så kan den i värsta fall också ha drabbats av hjärnskador.

Mitt råd är att du åker till Helsingborgs djursjukhus rätt omgående med både mamma och valp INNAN det blir svindyrt att åka akut med alla tillägg som kväll och helg innebär.

//Suss

Hoppas verkligen han klarar sig! Du gör så gott du kan för lillkillen/tjejen hoppas bara att han lägger på sig nu och blir piggare till livet.

#4 Avföringen har vart ljusbrun och ibland nästan åt det röda hållet. De veterinärer jag pratat med har sagt att det inte finns så mycket de kan göra för valpen där som jag inte kan göra hemma.

#46 menade jag..

Ljusbrun/rödaktig avföring låter inte så bra. Det ska ju vara gult. Hoppas att du kan få i lillen lite mer ersättning och se om det sen kommer bajs i rätt färg. Har han hon kissat? Då ser du lätt om det är en hon eller han i alla fall. Kommer kisset en bit uppe på lilla magen är det en pojke.

Kan du bara hålla den lille vid liv ett par dagar, så försöker vi smussla in den här.

De flesta veterinärer är relativt ointresserade av smådjur så dom ger oftast rådet att ej komma in så därför som jag rekommenderade Helsingborg. Där har dom mkt kunnigt folk! OM det nu skulle vara så att honan ej fått ut alla valpar eller om det är moderkaksrester kvar så kommer hon att bli mycket sjuk inom några dagar. har varit med om en katt med liknande syptom och samma sa alla veterinärer till mig också, dvs att dom inte kunde göra så mkt och att katten troligen skulle fixa det själv. Detta resulterade i en veträkning på ca 4000:- (snart 10 år sedan) då jag väntade över en helg innan jag på måndagen ringde regionsdjursjukhuset i Strömsholm. Dom tog in katten omedelbart och den fick spolas och fick antibiotika och dropp. Hade jag åkt genast hade det räckt med en spruta som då skulle ha satt fart på eftervärkarna så att resterna stöttes ut.

Ungen skulle troligen också behöva dropp för att överleva då dom torkar ut enormt snabbt om dom inte får dia hela tiden.

//Suss

men, är ungen inte frisk är det inte konstigt att honan inte vill ha med den att göra, de kväver/ ignorerar sjuka valpar och tar inte hand om dem. Då finns det knappast ngt att göra och lidandet dras bara ut på. Jag har själv slagit ihjäl en valp som blivit illa biten. mamman la sig på den och försökte kväva den och hade aldrig tagit hand om den.

#50 Mjo…det är väl mer åt det gula hållet..Jag kan dock inte förklara de röda inslagen

#51 Jag tycker faktiskt inte att det är lönt att lägga tusentals kronor för att försöka rädda en valp som förmodligen inte är livsduglig. Jag ska göra vad jag kan för att få den att vilja dia igen, men går det inte så går det inte, och då kommer den dö ändå, även om den får en nål med dropp i sig.

Honan kan ju mycket väl ha hinnor och annat kvar i sig eftersom reflexen som sätter igång mjölken när valparna diar också ger reflexer till livmodern att dra ihop sig och om ingen valp diar så sätt inte denna mekanism riktigt igång. Allmäntillståndet försämras sakta och en iller som visar tydlig nedsatt allmäntillstånd är oftast väldigt illa däran vid den tidpunkten. Därför som jag rekommenderade att ni i alla fall tar henne till djursjukhuset. Är hon försäkrad? Då är det ju bara självrisken och ev medicinering som du behöver stå för.

//Suss

#54 Navi äter, dricker, går på lådan och har ingen feber. Hon är som hon brukar, bara lite stressad. Jag skulle inte säga att det är något fel på hennes allmäntillstånd. Och ja, hon är försäkrad

Fick ett sorgligt samtal från Maria. Den siste lille pojken gav upp :(

Gissar att hon inte orkar skriva här inne just nu, så jag tar mig friheten att helt kort upplysa om att det nu är över.

R.I.P alla Navibebisarna.

Mycket sorgligt men tyvärr sådant som kan hända när ett djur får ungar. OM du nu orkar och vågar Maria så para om henne på nästa brunst. Om en hona förlorar sina ungar kan den gå i brunst rätt snart efter födslen.

Förstagångsfödslar kan strula och det är ju väldigt olyckligt för den som drabbas, men som sagt var försök att ta nya tag direkt igen! Se framåt!

//Suss

Beklagar valpförlusterna.

Ledsen för det som hänt.

#57Frågan är om man ska fortsätta para en iller som inte bryr sig om sina valpar. Med hästar ex som är det andra jag håller på med väljer man att ta ston som inte vill veta av sina ungar ur avel.

Förstagångsmammor kan reagera på det här viset, samma med förstagångsfölare.

//Suss

Vad trist! :(

Beklagar sorgen Maria!

Jättetråkigt att det gick såhär illa!

#59 Min mentor tyckte att om det var första kullen så skulle man försöka en gång till i alla fall. Är det däremot inte första kullen så skulle man först kolla efter om yttre faktorer kan ha påverkat utgången och först sen bestämma om honan skulle tas ur avel.

Dimma var ju en urdålig mor till slut. Låter kanske konstigt, men första kullen hade hon visst tagit hand om precis som hon skulle (enligt den uppfödare hon fick den kullen hos), nästa (som hon fick hos oss) tog hon hand om något sånär men inte riktigt så bra som jag hade önskat. Och den tredje kullen lät hon svälta till döds. Då togs hon direkt ur avel och kastrerades. Men hade det varit den första kullen och hon misslyckats med det  så hade nog jag gett henne en chans till.

#62 där håller jag faktiskt med dig pirjo =)

Beklagar så. Det är så trist när det går fel. Men jag håller med om att är det första kullen kan man gärna ge dem en chans till. Det är så mycket som kan spela in som gör att det går så här.

Sänder värmande tankar till dig.

Beklagar verkligen, hoppas att Navi mår bra nu efter omständigheterna och du med för den delen.

Jättetråkigt, beklagar sorgen! hoppas du inte tappat sugen eller orken.

 jätte tråkigt beklagar sorgen … sänder varma kramar

Beklagar sorgen Maria =´(

*skickar massor av styrkekramar till er*

beklagar sorgen =(

Tack för er omtanke! Det börjar kännas lite bättre nu, även om pojkvännen fortfarande är rätt nere.

Navi har adopterat husets andra iller som sin unge och är en riktig pain in the ass på henne. Hon verkar även ha gått i brunst igen så jag får ta och skynda på i mitt beslut hur jag ska göra med henne. Jag hade hoppats att det skulle dröjja så att hon iallefall kunde fått återhämta sig innan hon fick valpar igen, om jag nu bestämde mig för att prova en gång till…

Skulle absolut para om henne på denna brunst! Så har jag alltid gjort med mina ston de få gånger det gått illa vid fölningar och det ska tydligen också vara mest skonsamt för djuret då hormoner mm inte behöver ställa om sig så drastiskt igen.

Eftersom Navi inte fick någon kull som det skulle tas näring till så har hon ju också dessa lagrade "reserver" tillgodo nu.

Lycka till!

//Suss

Beklagar sorgen!

jag håller med#72 hade också gjort ett nytt försök

Det är inte bara Navi det hänger på. Jag hade räknat med att jobba en del i sommar och har även en resa med sambon inplanerad första veckan i juli. Jag känner mig inte bekväm med att lämna valparna ensamma så mycket.

Igår kastrerades Navi. Hon hade fått ett antal komplikationer av dräktigheten och veterinären rekomenderade oss att kastrera henne då en dräktighet nu och i framtiden kunde bli väldigt problematisk. Jag och min sambo gjorde det vi ansåg var bäst för vår iller, så nu kan det tyvärr aldrig bli några valpar efter Navi. Förhoppningsvis så återhämtar hon sig nu och blir frisk och glad igen, det är ju det som är viktigast.

#76 vad var det för komplikatiner saom uppkom? tråkigt att det inte blir valpar men huvudsaken är ju att hon mår bra

Så tråkigt att ni skulle råka så illa ut :(  

Jag tänker på er då och då.  Stackars Navi, hennes beteende var kanske helt förklarligt om hon mådde dåligt av dräktigheten.

Hoppas bara att du vågar ta steget senare någon gång och inte låter dig avskräckas av en tragisk incident.

Jag finns här alltid om du behöver mig.

Lillan

#76: Så ledsen för Navis och er skull att det vart komplikationer. Tyvärr sådant som händer oftare än vad folk tror.
Jag vill bara säga att jag hoppas att hon återhämtar sig, för som du sa. Navis hälsa är det viktigaste.
Kramar om och håller tummarna för att allt går bra.

#77 Hon har både livmodersinfektion och urinvägsinfektion och nu när hon gick i brunst igen var den väldigt kraftig och veterinären sa att hon producerade alldeles för mycket hormoner alldeles för snabbt. Om man väntade längre med att para henne skulle hon nog inte klara sig, och parade man henne innan infektionerna lagt sig så fanns det höjda risker för både valparna och honan. Jag ville inte använda en kastrerad hane för att ta henne ur brunst då jag då skulle bli tvungen att vänta ett tag för att se om hon gått ur brunsten och det var tid hon inte hade. Jag och sambon kände att vi gjorde rätt val.

#78 Nej jag är inte rädd att försöka igen. Skaffar jag en iller som jag känner att jag vill ha valpar på så kanske blir det så. Navi var dock den första av alla djur jag haft i mitt liv som jag velat ha avkomma på…

#79 Tack för din omtanke!