Hur hårt bits dom igentligen i vanliga fall? eller är det beroende på individ?

Illrar luktar ofta på en ;) Ibland kan min ena lukta och sedan bita, men det behöver absolut inte betyda att den kommer bita bara för att den luktar.

Den behöver inte heller bita för att du luktar av dina djur, men det är väl individuellt, men det kan vara därför som illern luktar mycket på dig, ny spännande lukt helt enkelt.

Är du rädd för att bli biten i ansiktet så ha inte illern i ansiktet ;) Min ena är helt bitsäker, men hon kan inte motstå att noppa en i ögonbrynet eller näsan om hon får chansen.

Sen, hur hårt? Jo, det är väldigt individuellt, och beror även såklart på hur mycket illern tar i. Samma iller kan nafsa, bitas löst, bitas så man får en liten reva, och bita ruskigt hårt.

Tips jag kan ge är att det inte är så farligt att bli biten. Försök lita på honom, för osäkerhet och rädsla smittar av sig. Biter den så tillrättavisa den på det sätt som din bror gör. Då ser den att även du kan sätta gränser och att den inte kan köra med dig. Ofta testar mina en ny person, men det behövs inte mycket alls för att de ska fatta att den personen inte tolererar det =)

Umgås mycket så lär du även känna iller, och kan förstå dig på den mer, vilket kan hjälpa er båda =)

Nyinskaffad, Brunstig hane, kan knappt bli värre :P  Har en här hemma, och när han bits så bits han hårt.

Det är givetvis olika från individ till individ, men om man är rädd för dom känns det nästan som om det blir värre. Handlar mycket om uppfostran oxå, illrar bis när de leker, det är naturligt för dem så de vet inte att de gör fel

Det blir bättre, umgås med illern så ska du se att ni lär känna varandra och du behöver inte vara rädd mer :) Sen kanske det är dumt att ha honom i ansiktet det första man gör…

Nosar den så är den oftast bara nyfiken på dig precis som en hund. Är illern någorlunda fostrad så hugger den inte bara men den kan testa dig genom att ge dig ett litet nyp.

Då gäller det inte att backa och bli rädd utan ge ett skarpt argt NEJ och putta bort illern. Är den envis och kommer tillbaka fler gånger, så samtidigt som du säger dit arga NEJ så greppa den runt halsen alldeles bakom huvudet, inte så hårt att du stryper den, bara så hårt att den inte kan slita sig och ta den andra handen under rumpan på den så du kan lyfta upp den och blåsa den på nosen och sen stirra den stint i ögonen tills den försöker vika undan blicken. Du bestämmer när du tycker illern har vikt sig.

Ett mjukt sätt att dominera en iller är att simulera illermamman som slickar sina ungar över öronen för att visa att hon står över i rang men även att hon tar hand om dem. Så efter din bestraffning kan du stryka illern över öronen för att visa att du bryr dig om den men är över den i rang.

Detta har funkat kanon på Bogey. Riktig liten ansiktssäker mysgubbe har han blivit även om vi nu vid 7månaders ålder fått lite tonårstrots (blivit könsmogen och börjar gå i brunst) som krävt lite tillrättavisning.

Men visst, en rädd och osäker iller eller en hane i brunst kan bita ordentligt, men då gäller det verkligen att inte ge med sig utan vara bestämd och inte visa sig rädd.

Man kan alltid börja med att ha skor på sig om man inte litar på illern.

______
Uffe

Okey, tack för alla svar :D

Får väl lära känna brorsans ille lite mer ;D

Har ju haft en tanke länge Att skaffa iller i framtiden och nu har jag ju möjlighet att prova hur det är att ha iller, se och hör om förödelsen dom kan ställa till med och få gosa kel osv. Och ev vara iller vakt kanske (a)

Har ju över ett år velat skaffa iller men aldrig haft möjligheten att hälsa på en och så, men nu ska jag bekanta mig med brorsan iller och efter det lilla jag fick ut av sista mötet är dom helt underbara, måste bara lära mig lite på dom :)

Så i framtiden lär jag väl ta över en ung omplacering (såna verkar det finna gott om) eller ta å skaffa en liten "bebis" ^^,

#1 & #3

Vill bara medela att ni känner varann mer än ni verkar tro

Rafflarn är Min syster Jenny (Som är rädd för min lilla iller )

Allegori är min pojkvän Björn

När tråden ändå handlar om nybörjare och förtroende,måste jag skriva omnågot inte helt irrelevant:P

I september blev jag vän med en tjej som aldrig träffaten iller tidigare. Hästtjej och allmän djurvänn visserligen, så hon visste iafhur man handskades med djur. Innan hon fick träffa mina odjur förberedde jag henne på hur de var,samt konstaterade attjag har ett par som faktiskt kan bita dem de inte känner. sagt och gjort kom hon på besök, lite nervös såklart, men nyfiken på djuren. Detförsta hon gjorde var att sätta sig ner på marken och studera dem, när de närmade sig, så visade hon ingen som helst rädsla,utan lät dem sniffa in henne grundligt, och ta egna initiativ. vilket gjorde att det inte tog många minuterinnan hon hade en iller bänkad i knäet. och en stund senare en på varje axel. Hon blev biten utav en utav dem (skumt nog han som aldrig har bitit någon), och han bet rätt hårt (det gick iaf lite hål), honblev välmest förvånad och jag erbjöd migatt ta bort honom. Men det fick jag inte, utan hon plockade direkt upp honom för attgosa med honom. Och på den vägen har det varit. Hon är helt avslappnad med djuren, och de formligen älskar enne, egftersom hon inte  tränger sig på, utan låter dem ta initiativen, hon har lärt sig läsa av dem helt själv, och vet precis hur hon ska hantera varje individ.När hon kommer innanför dörren så rusar de fram för att hälsa, har aldrig sett dem betee sigså med någon annan egentligen. Hon har helt enkelt gett dem tid, studerat dem och ja, helt enkelt visat dem respekt, och på såvis fått respekt tillbaka. Nuförtiden kommer hon hit nästan dagligen, mest för att träffa illrarna misstänker jag ;) Senast idag klippte honklor och rensade öronen på dem själv,minst lika bra sommigsom haft dryga 6 års övning;) visst, hon har fått sig ett par bett, men inte visat någon rädsla gentemot illern, så det har alltid slutat med attillern som bet lagt sig tillrätta i hennes knä istället.

Så ta din tid, studera illern, lär dig förstå kroppspråket för att kunna läsa av den. Känner du digmer bekväm med att sitta på en stol,utom räckhåll för illern, så gör det tills du kännner dig säker nog att kunna hantera de situationer somkan komma att uppstå. Många människor har tyvärr råkat ut för en dålig start med illrar när de träffat dem för första gången, och bildat sig en negativ uppfattning om djuret direkt. antagligen en av anledningarna till att de finns så mycket fördommar om just illrar. Egentligen bits de inte ett dugg mer än andra djur, själv är jag betydligt mer rädd för alla sorts gnagare :P Men det är som sagt viktigtatt förstå sig på dem, de blir ofta provocerade utav folk som öppet visar rädsla eller sjåpighet.

Jag tycker också att det är skillnad på om illern "biter" eller om den regelrätt "hugger". Våran hona småbiter lite lätt oftast om man kliar henne eller om hon leker med folks fötter, inga hårda tag alls utan lekfullt. Men för de/den som är ovana med iller så blir det oftast ett gällt utrop! -den bet mig!!? Nejdå, svara jag oftast, den bara smakade lite :)

Har bara blivit "huggen" en gång av våran iller och det var när den var helt nyinflyttad och vi köpte den från en farm så hon var knappt handtam och inte så van alls med att folkt tog upp henne, hon satt i sin transportbur och jag sträckte in handen för att lyfta ut henne och då högg hon rejält, i rent försvar. Annars så är det ju som jag menar inte hugg och elaka nafserier utan lekfullt eller nyfiket bitande, visst ont ibland för dom har ju små sylvassa knappnårständer ;) Givetvis begriper jag att brunstiga hanar och kanske honor som har ungar kan hugga till rejält men annars tycker jag i stort att det är överdrivet och en fördom att illrar "hugger"

//Suss

Mina illrar bits bara när de är busiga.
Epona har bitit mig 3 ggr när hon har varit busig, och jag har haft henne i 1,5 år.
Melwin har bitit min kusin en gång och min syrra en gång, och jag har haft honom i 2,5 år…

Denver har aldrig bitit någon när jag har haft honom.

Och nu räknar jag bitit som att AJ, HAN BET MIG!!! Sätter de tänderna emot vid lek så de bara nuddar räknas inte. Det är ju jättemysigt när Melwin ligger inne i en tunnel och leker haj och man stoppar in handen så han får attackera lite =) Det vågar jag inte göra med Epona när hon är i en tunnel… bara när hon är fritt ute på golvet.

De illrar jag tidigare haft samt nuvarande får absolut INTE bita mig på "AJ" vis när vi leker, då avslutar jag leken omedelbart och ignorerar illern helt, kommer den och vill leka mer så puttar jag bryskt iväg den. Väntar sedan en stund och tar upp leken med illern igen, biter den på "AJ" vis igen så upprepar jag. Att smiska eller slå till en iller som bits späder enbart på försvarsinstinkten och den kommer endera att bli rädd alt försvara och hugga dig rejält istället för att förstå att det var en bestraffning.

//Suss

#7 rädd och rädd, är bara tveksam på honom XD

Men efter alla råd här får jag väl flytta in på din soffa och bekanta mig mer med din lilla boll ;D

Biten i tårna blir nog alla någon gång ;)

Det roliga är att de flesta av mina har bititi nea ;)

Hehe, nu har jag bokstavligen blivit iller "biten" XD

Jag skulle gå hem och Wasp (illern) ville följa med så lyfte upp honom och bar in han i vardagsrummet och satte honom på mattan och då blev han skit sur och vände sig och bet (snarare nafsade) mig i tummen. Som reflex röck jag undan handen sen slog hund människan automatiskt in och sa "Nej Wasp, fy!"

Hur ska man säga ifrån igentilgen när han biter?

Nu vet jag iaf hur det känns när han varnar och det gjorde inte ett dugg ont :D

#15 Det var väl ett bra sätt som du gjorde. Man kan lägga till att stirra dem i ögonen också. Illar kan ha riktiga "stare downs" när de skall etablera rang så stirra ner illern när den betett sig illa så den viker undan blicken är sätt att dominera.

Läs även mitt inlägg #4 samt de andra tipsen i tråden om hur du skall tilrättavisa honom.

Passa dig för att rycka undan bara för ibland får de tag och håller fast. Kan visserligen kännas ordentligt men det går sällan hål om man inte rycker, för när man rycker kommer man att rispa upp huden mot deras vassa tänder. Därför kan det vara bättre med tillrättavisning så den släpper taget sjävmant.

#15 Det som funkar som bitträning på en iller funkar inte alla gånger på en annan. Jag skulle nog välja att tillrättavisa på samma sätt som ägaren gjör om jag har möjligheten. Dels för att det antagline funkar för just den illern, och för att man då säger ifrån på samma sätt, dvs ett sätt den förstår från början. Men rösten är bra att använda, de lyssnar mer än man tror. Här väser jag bara, eller ill-skriker om det gör riktigt ont. Nackskinn triggas mina av, samma sak med fasthållning.

#15 "Tvångsgosa" honom, det är det värsta han vet näst efter "Bitar i sås" (kattmat) ;)