Det låter som att det var en mastcellstumör och dom är till 90% ofarliga dvs godartade. Men visst kliar dom mkt, och ibland spricker dom och blir stora sår, då är det inte kul. Men vi brukar kalla dom för knappar, för det är precis så dom ser ut :)

Pälsen kommer att komma ut igenom och det inte blir för mkt ärrvävnad, så det ska du nog inte oroa dig över!

Ibland kommer dessa tillbaka, ibland precis på samma ställe, om man inte har tagit bort den med marginal. Men de illrar jag har stött på som har haft mastcellstumörer har haft sina på bakkroppen. Det var precis där min Hugo hade en.

Att den var så stor som en tiokrona låter inte kul, men jag vet en iller som hade en betydligt större knapp, mer åt 5kr hållet. Hugos var väldigt liten, så lite tur hade vi för en gångs skull.

Försök att inte klandra dig själv, det är inte lätt att veta precis allt, många skulle precis som du ha tänkt logiskt, att det berodde på kompisarna eftersom dom kivas.

Huvudsaken är att den upptäcktes, är borttagen och skickad på analys :) ni har gjort precis allt ni har kunnat just för tillfället.

Det här kommer att bli bra :)
kram

Tack för ditt svar. Det är en sån lättnad att få höra av någon som har erfarenhet av samma åkomma. Nu vet jag oxå genom ditt svar att jag måste kolla om den kommer tillbaka. 

Dessutom har jag bestämt mig för att jag undersöka alla illrar cm för cm varje vecka. De börjar ju komma upp till åren allihopa. När Honeys sår är läkt ska jag oxå göra en sån där hälsoundersökning som vi pratat om tidigare på allihopa när det är dags för nästa vaccination. (Det var ju en tråd nyligen som pratade om det och det lät så smart att spara klinikavgiften)

Stor kram tillbaka

#2 Jag förstår din oro över dina illrars hälsa. Jag vet precis hur det känns och hur maktlösheten äter upp en innifrån.  Det är viktigt att man lär känna sina illrar, annars vet man inte om något är fel.

En årlig hälsoundersökning på illrar över 3 år är en billig försäkring, och ngt som kan spara mkt lidande om man hittar något i ett tidigt stadium.

Marianne är toppen :)

lycka till!

Jag har ju gått till Roslagstull tidigare hos Gunnel och varit mer än nöjd med både henne och kliniken där. MEN trafiken dit blev för svår. För mig som bor i Upplands Väsby så tog resan dit 30 min men sen fick jag alltid stå i bilkö extra 45 min för att komma till andra sidan gatan för att parkera.

Tänkte nu när Marianne Tornvall flyttat till Mälaröarnas klinik att jag skulle testa eftersom jag hört mycket gott om Marianne oxå. Om man åker rätta vägen så tar det bara 30 minuter att komma dit och ibland kan ju den tids-besparingen vara guld värt om det är något bråttom.

Nu kommer hennes klinik att bli mitt val för hon var helt fantastisk och kliniken hade stora utrymmen. Dessutom kunde Honey bli behandlad på en gång.

Tack än en gång

Jag bor också i Upplandsväsby!
Jag har också varit på Mariannes nya klinik och den ligger fint till och det är lätt att få tider också :) det är ett bra komplement till roslagstull!

#5. Hej, jag har precis skrivit ett meddelande till dig. Hoppas det har kommit fram :-)

#6 Yes :)

#7# Är mäkta imponerad! Veterinären ringde idag och talade om resultatet från provet som skickats till England. Det var en mastosymt………. Typ hudtumör men ofarlig. Precis som du sa så kan den dyka upp igen, enligt vet varsomhelst på kroppen så jag får hålla koll på Honey. Vet sa att hon hade tagit bort den existerande med god marginal men att det kan dyka upp överallt på kroppen tom på svansen! Och kommer det en sån så ska den tas bort.

Honey mår bra, fysiskt och psykiskt, är som vanligt faktiskt. Operationssåret läker fantastiskt bra och jag ser små hårstrån som poppar upp. Jag har ju anmält henne till utställningen i mars "Illerthriller" men är aningen tveksam till att ta med henne. Såret är ju läkt då men hon har varit sjuk och behövt veterinärvård med denna gång, två gånger i sitt liv.

Jag är fundersam till att ta med henne då hon tydligen har benägenhet för sjukdomar. Hon är aningen nervig och alltid på helspänn vilket kanske gör att hon blir mer mottaglig för "baciller".

Tacksam för åsikter och erfarenheter.

Jag tycker att du skall lyssna på ditt hjärta. Det är du som känner din iller bäst. Blir hon stressad av att ställas ut kan du ju ta med henne utan att ställa ut henne. Får hon vara hemme kanske hon blir mer stressad av att vara hemma själv utan sina kompisar än att få följa med och bara vara sällskap åt de andra.