Ta inte i nackskinnet, bygg upp ett förtroende för dig hos illern så han kan lita på dig.

Det kommer krävas mycket tålamod med denna grabb! Lycka till!

Vad exakt menar du med "helt jävla galen" ?

Alltså han bits som en galning, jag kan ju inte hålla i honom eller ens ha handen  närheten för han hugger ju. Då känns det lite ledsamt at man inte kan utan att få sig några bett.

som #1 säger. Bygg upp förtroendet o jaga han inte. Han kommer fram när han litar på dig o känner sig trygg… Kan ta ett tag, med det e lätt värt det i slut ändan. Hur har hans gamla ägare haft han ? I bur , eller ?

Nae dom har han i ett rum, med en transportbur han kan krypa in i. Fast, dom går ju in med hockeyutrustning, nästan, när dom ska kela lite för han är så aggresiv. Så han är inte sådär jättetam.

Kommer du själv att ha skor och handskar? Biter han hål?

Försök att inte lyfta han i nacken utan lyft han som om det vore en katt är mitt förslag men det behöver ju inte vara det bästa rådet som jag kommer med. Men mitt sunda förnuft säger mig att det kan göra han lugnare vid lyft. Jag har ingen erfarenhet av iller mer än 2 veckor…lol men av många andra djur har jag nästan 50 års erfarenhet. Ta en nypa sunt förnuft och rör ihop det med lite snällhet och låt jäsa några veckor / månader tills lite tillförlit för dig har bildats, då tror jag nog att det går bättre. Handmata lite så han ser att du inte är "farlig". Lek inte så mycket nu i början förrän han "litar" på dig. Tror att det kan bli stressigt för han. Var konsekvent och snäll, det är nästan det viktigaste. Ja, fler råd har inte jag på lager just nu.

Lycka till och hoppas att det ska gå bra för er.

Nej nej, jag har varken eller. Och han bet hål på tummen, men han är inte rädd. Han kommer upp i knät när man sitter på golvet, men man törs ju inte ta i honom för att han bits.

Det kommer o ta ett tag innan han blir lugn. Bara ni inte tvingar er till hans "vänskap". Utan låt han komma fram när han känner sig redo.

Visa att du ger han uppmärksamhet och väs till han om han håller på…

Sen när han bits mindre då e det bara att bitträna han på det normala sättet.

Dom flesta illrar går det att få bukt på. Speciellt om dom är valpar. Men det kan ta ett tag ;)

Hehe… såg att ni andra hannt före medan jag skrev så det blev nästan samma svar som er…tack för att vi tänker nästan likandant

:)

Om han nu är i ett enskillt rum så kan du ju börja med att vänja honom vid din närvaro igenom att bara vara i rummet, sitta och läsa eller något, och inte ge honom så mycket uppmärkssamhet, så att han får kika på dig ordentligt och söka uppmärkssamhet själv.

Jag tycker du ska börja med att ha handskar på dig så du vågar ta i illern.

Håll honom korta stunder och släpp INTE ner honom när han biter. Fya med rösten istället. Släpper du ner honom lär han sig att det fungerar att bitas om han vill ner. Klappa och prata snällt med honom.

Biter han inte så belöna med godis. Vägen till illerns hjärta går genom magen.

Är han i brunst? Isåfall så rekomenderar jag en kastration som antagligen gör att han lugnar ner sig om ett tag.

Kolla tråden KT Bitträning (?)tror den heter så..

Vet att den hjälpte mig när jag tränade min lille vilde när jag fått hem honom.

Låter hur som helst som att du har en utmaning framför dig :)

Är detta personen som byter namn & blir avstängd hela tiden??

Lät lite oseriöst i uttrycket "helt jävla galen"

Använd handskarna och sätt honom sele och koppel och promenera lite med honom, även bara in i hemmet om du inte orkar gå utomhus. Ta bort efteråt selen och kopplet och efter ett tag gör om det: minst två gånger om dagen. Efter en vecka skulle han bli mycket mera tam. Hoppas jag! Jag gjorde det med två helt vilda unga illrar och de lugnade ner sig så småningom inom en vecka.

#14 Nej. Jag hittade den här sidan igår.

Och ja, han är i princip galen. Fick några tips av en medlem igår, och jag tackar för edra tips. Ska prova när jag hälsar på honom idag. :)

När jag fick hem Smulan för 1,5 år sedan så var det lite så som du beskriver. Så fort man tog upp henne så bet hon rejält.

Jag gjorde så att jag tog ett grep med ena handen över skuldrorna (fingrarna på var sin sida och bakom/framför frambena). Sedan vände jag henne med ryggen nedåt och höll i bakkroppen med den andra handen. Ju mer hon kämpade och försökte bita ju hårdare höll jag och ropade NEJ högt. Ju mer hon slappnade av desto mer släppte jag på greppet. Det tog någon vecka sedan blev hon lugnare och slutade i princip bitas helt.

#16 Hur har det gått idag?

jag har själv en liten illerhane på 6½ månadan som bits så det går hål.. Han blir dock bättre och bättre för var dag som går.. Men mycket jobb är det. Jag har bokat tid för kastrering nu också så man får hoppas det hjälper en aning =)

Jag var och hälsade på med en killkompis, och Belsebub är otroligt ilsk mot killar, måste vara något med revir. Han nosade på min hand snabbt två gånger, sen högg han i handleden (som vanligt). Provade med clementin, men han åt upp den >_<

Jag funderar på att ta hem han på fredag, håll tummarna för mig. :)

Mycket beröm när han kan nosa utan att bita dig.

Nu gäller det att bygga upp ett förtroende och sedan plocka ned honom som ledare i flocken. Just nu kan han styra och ställa för allt som händer runt honom är på hans villkor.

Fya varje gång han biter (kanske endast med rösten i början) och är han svår att handskas med så kan du stänga in honom i en transportbur några minuter eller tills han slutat skaka galler. Medans han skakar galler ska du inte bry dig om honom.

Allt som sker hädanefter, som han kräver, ska vara på dina villkor. DU bestämmer när han ska få gå ner från ditt knä, du bestämmer när han får komma ut ur buren om han varit "galen", Samtidigt måste du uppmuntra alla försök han gör till positiva beteenden. Tar han kontakt med dig utan att bitas se till att ha ett gosedjur i närheten som du kan ta fram så han biter i denna istället och så ni 2 kan leka tillsammans- ge beröm och ev godis.

Är han okastrerad så kan det hjälpa mycket med en kastrering. Då lugnar dom i regel ned sig en hel del.

Jo jag blev helt spak när han nosade på handen och inte bet direkt. Och jag ska få tag i veterinär så han kan kastreras, för kulorna har trillat ner. Jag tackar och bockar för alla tips, har ju funkat till viss mån :)

#21, ytterligare ett tips kan vara att använda sig av förindränkta tops, citronsyra, och stoppa in i munnen på honom när han biter, glöm inte bort att använda rösten

illrar tycker i regel inte om smaken av surt, och det kan lära honom att förknippa bitandet med en dålig smak om inte annat

Nu jeflar, Tisdag 13.15 ryker kulorna!

#24 Hoppas det hjälper lite. Det kommer nog inte ta bort hela problemet men det kanske ger er en möjlighet att komma närmare målet tillsammans.

Tänk på att det kan ta någon månad innan alla hormoner har lagt sig efter en kastrering men ofta märker man skillnad på bara några dagar :)

#1 Glöm inte bort att han är en valp! Min Love bet väldigt hårt i början, men med valpar får man räkna med att de gör så. Lek mycket, aktivera honom, gå ut och gå långa promenader- det brukar stärka band! Var alltid noga med att ha tydliga regler som gäller oavsett var ni än befinner er. Säg nej på skarpen när det behövs- det är inte alla illrar som nackgreppet fungerar på- din iller kanske behöver en annan markering. Love kröp också upp i mitt knä och då klappade jag honom inte-för då bet han oftast- ibland kanske man inte ska fokusera just på att de behöver klappas- din iller kanske bara sätter sig i knät för att han vill kolla på dig. Allt behöver inte komma på en gång. Jag lekte med Love och aktiverade honom med trick och promenader det hjälpte honom att förstå att jag bestämmer. Idag är han jättemysig, vill bara gosa och är 99% bitfri.

Att han väser behöver inte vara något aggressivt- ibland väser illrar när de leker också! Lycka till!

Tack för tips, men jag klappar honom inte ens. Om man sitter stilla med händerna i knät så hugger han som en galning. Har köpt en citron som jag ska prova på honom, hoppas bara inte att han äter den med. >_>

ta bara jätte lite citron… Fått för mig att det inte e bra med citron, heheh. Men det e jag det :)

# 28 var försiktig med citron- Love älskade det..! så det är inte alltid som citron funkar.. Det låter som om du har fått en liten kille som verkligen provar var skåpet ska stå! Prova med att bestämt fösa bort honom och säga Nej! samtidigt när han biter, springer han fram igen- upprepa proceduren. Var beredd att göra detta 40 gånger på raken- var envis- det fungerade för mig med min lilla Alice

Ett litet trick kan vara att ha en skarp bestämd röst när du är arg och en nästan "bebisjoller"röst när du är glad- då förstärker du dina sinnesstämningar och det blir lättare att höra för honom att nu är husse arg! och tveka inte- när Love var i sin värsta testperiod så lät det mycket här- jag fick ta i för kung och fosterland- stampa och vråla vissa dagar för att få honom att sluta med vad han testade, ibland behöver man ta i så att man blir hes- en del illrar testar beteenden och saker till 400% innan de inser att de inte får som de egentligen vill..

Det är jätteviktigt att ni hanterar honom mycket även om han biter. Därför råder jag er att ha handskar i början så ni verkligen vågar, det gör ont att bli biten så där.

Jo men det är svårt med handskar, han vill ta av den och leka med handsken. Dessutom så letar han upp handleden och hugger där, så fort lite hud visas hugger han till.

Håll honom med ena handen eller i knät och fös bort huvudet när han letar handled.

Ha exempelvis en flaska med vetegroddsoja i ena handen och illern sittandes i knät. Låt illern slicka på flasköppningen (brukar alltid samlas lite olja där) och klappa honom med andra handen. Gör detta flera gånger om dagen och när ni känner er modigare ta lite olja på fingret och låt honom slicka av det. Prata gulligull med honom hela tiden han inte biter.

Det har sagts, men det tål att sägas igen. Tid och tålamod. Det låter som om det redan har gjorts framsteg, och det kommer nog fortsätta med. Kastrationen kan hjälpa lite, men med tid, tålamod och kärlek (och antagligen en del bett till) så fixar du nog det där =)

Är inte det där en vild iller då?

#35 en vanlig missuppfattning om vildillrar : att de bitts och är aggressiva. Det är de inte. en vildiller "slåss" bara om de absolut måste, och undviker helst konflikter så mycket de bara kan. Det kostar dem för mcyket att slåss. Tamillrar, särskilt ohanterade tamillrar, har inga sådana spärrar och är betydligt mer benägna att bita än en vildiller.

Illern är antagligen helt ohanterad, plus att den har utsatts för felaktiga "uppfostringsförsök", särkerligen dominans av olika slag. Vilket ha gjort illern osäker och framförallt rädd för männsikor. Alltså biter den.

Jag tror inte det är en vild iller, jag tror det är en otrygg iller som behöver tid, förståelse och kärlek. Visst finns det en del illrar som inte är mentalt stabila men dom är inte många.

Ursprungligen kom han från en djurpark, men den bets inte när uppfödarna hade honom. Sen när han kom till den andra familjen bets han som en djävul, bet på alla kroppsdelar han bara kunde få tag i

Kan säga att min grabb Nemo var det underbaraste man kunde ha tills han vart brunstig. Då sökte han upp alla han kunde hitta för att hugga dem. Och han högg hårt och djupt. Så fort han fick en chans eller kunde hitta en chans högg han. Efter kastreringen så tog det bara några veckor så fick vi tillbaka den snälla och goa Nemo igen. Så vissa illrar blir så otroligt stressade av att vara i brunst att de totalt förändras.

Visar en bild på en kastrerad Nemo som var med på husdjursmässan i Kista i fyra dagar utan att ens tänka tanken använda tänderna.

#36 Okej tack för infon!:)

#39 Snyggingen!=D

Tänkte att ni kanske ville se galningen. :)

Du får passa dig så han inte lär sig klättra på lådhandtagen.

#42 Vilken sötnos!! Han kan få komma och bita mig om han vill.

Efter en lite dos citron, vid ett bett, blev han jättesur och gick och lade sig i transportburen. Brukar era göra så? Allså gå iväg och sura?

#41: Han är långt ifrån en snygging efter kastreringen. Men han är söt på sitt eget sätt :-)

#42: Stilig herre.

#45: Jadå jag har individer här hemma som verkligen kan gå iväg och sura ordentligt.

Haha, ja min förra iller Chade surade riktigt när jag tillrättavisade honom. Då ville han inte ens ta emot furotone från mig, han vände bara bort huvudet, men det gick att ta från sambon som inte hade väst ifrån ;) Så nog kan de sura ;)

#46 Tycker han är snygg iaf fast han saknar ett par kulor hihi

Bra och värdefulla tips här!

Jag har alltid sagt att raska promenader är bra för arga människor, och det verkar även fungera för att få en iller lugnare. Aktivitet är bra!

Tillit, ett fint ord men det krävs nästan att man själv litar på illern också.

Och varför skulle de inte vara fina utan kulor? Jag tycker han ser fin ut

(hoppas ingen tar illa upp för att jag väcker en gammal tråd)