Just nu så går jag inte många timmar i skolan, läser på universitet så det är mycket hemstudier för min del, så jag snittar väl 4 timmar från hemmet nu.

När jag jobbade var det ju mer, men sambon jobbar skift, så de var sällan ensamma länge, och var det så så brukade min pappa kunna ha dem (han älskar dem som om de vore hans egna) så jag har haft en väldigt bra möjlighet att kunna spendera tid med dem.

När det gäller djur så måste man ju se till djuret, och jag tycker att det är bra att du funderar över det.

En ensam iller kräver mer socialt umgänge än två, om man har tur, det kan ju vara så att de inte vill leka med varandra och bara tyr sig till dig, men de flesta har nöje i att vara två eller fler om de passar ihop.

Jobbar man fulltid, och sedan har kvällarna späckade med fritidsaktiviteter och/eller plugg så har man kanske inte så mycket tid över för ett djur, och då kanske man ska avvakta ett tag, eller fundera ut en lösning för det.

Jag vill inte ge några råd som "såhär är det" men det är ju en del att tänka på. Skolan tar ju slut den med, både för dig och för mig, och det bör man ju ta med i beräkningen.

Jag vet att när jag jobbar sen, så kommer jag lägga i princip all ledig tid på mina djur, så som jag gör nu. Jag har dem som mitt största intresse, blandat med böcker och andra aktiviteter som jag har i hemmet så jag är ju tillgänglig för dem. Visst, jag umgås med kompisar osv, och är på någon fest kanske en gång i månaden, men det är inte mycket tid jag lägger på det.

Tack för ditt svar, mitt hopp är ute. Det enda val jag har är att börja på naturbruksgymnasium internat, det ville jag gå på fram tills att jag slutade med hästar, nu vill jag gå bygg men jag vet inte varför igentligen.

Suck, jag får vänta tills jag blir 19 ser det ut som. Min pappa är fortfarande ganska skeptiskt när det gäller illrar, men nu när jag och min syster har hela övervåningen för oss själva, mitt rum och ett "gömmt rum" som ligger i mitt rum perfekt för att en iller ska dra sig undan när h*n känner för det, typiskt.

Jag hatar att vara liten.

Haha, att vara "liten" suger i många avseenden ;) Men när det gäller att ha iller så är det ganska viktigt att alla i hemmet är med på det. Det krävs ju en del. Du har hela livet på dig, och du hinner, jag lovar dig det ;) Vet själv hur det var när jag var ung *hrrm* (är bara 21 nu)

Ang gymnasieval. Gör det du känner för, det går alltid att ombilda sig senare om man råkade välja "fel". Ett ex på extremt fall av detta är tjejen i min klass, hon är 42, med två barn på 5 och 3, har en civilingenjörsexamen på väg och vatten men ombildar sig nu, samtidigt osm hon jobbar 75% och pendlar 3 tim varje gång hon ska till skolan, men hon fixar det, det går alltid om man vill ;)

Men vänta i stället och gå klart skolan..

Inte är det ju någon brådska Att skaffa iller.

""Dom tar ju inte precis slut"" XD

Min åsikt/och mitt förslag är att du väntar..

För en iller behöver mycket tid.. Om den är valp behöver den ännu mer tid.

För är den en nykomling hos dej, så behöver den dej mycket.

Så jag tycker vänta och läs klart allt skaffa iller efter skolan. För en iller kostar ju också att ha veterinärs kostnader och mycket annat..

Så ett jobb är ju bra om man har innan man skaffar iller,

Själv är jag personlig assistent

Det är ju bra om man har pengar när man skaffar iller. en iller kostar och sakerna  kostar  och maten och mycket annat som veterinär med mera..

//Linda

Jo tack för alla svar, som jag skrev tidigare så ger jag upp..

Ge inte upp ;) Jag menar, försök se det positivt. Du hatr då en del tid att ta reda på massor, och träffa illrar och ägare att ställa alla möjliga frågor till, vilket jag starkt tror att både du o ev iller kommer glädjas av. Man mår mycket bättre om man har lite koll på läget, även om man aldrig kan bli fullärd. Själv har jag haft iller i 3 år, och medger villigt att jag inte är helt nybörjare längre, men jag är låångt ifrån så kunnig som jag önskar.

Förlåt för att jag är så grinig, men 4 år för mig tar lång tid, jaja..

#7 Det går nog snabbare än du tror ;) Har själv väntat i tre år i illerfrågan, och först nu passar det för mig.

Du kanske kan vara illervakt åt någon annans illrar någon gång. Det finns allt folk som behöver lite hjälp :)

#9, självklart om någon litar på mig ! ;)

#10 Synd att du inte bor närmare mej för då hade du gärna fått vara hemma hos mej och ta vara på min (även om jag varit hemma och så).

#11, ja det var synd!

Alla har glömt att svara på vad dom gör när de jobbar/pluggar/ annat, är bara lite nyfiken ;)

# 12 Men om du händelsvis kommer förbi Karlstad så säg till. Jag möter gärna upp dej med min lilla pälsängel. ;) Jag är sjukskriven så jag är ej ute mycket, men varannan dag är jag till sköterska och hämtar medicin och varannan vecka till kuratorn sen tränar jag simhopp in imellan (minst en gång i veckan) och vid dessa tillfälln har min en bur som hon får lova att vara i så här i början, jag hoppas kunna slippa stänga den bara den stora katten inser att vi fått en ny familjemedlem. Men just nu får hon vara i den på natten och de korta tillfällerna jag ej är hemma (för att undvika att det händer något mellan henne och den stora katten, är mest rädd för att den stora ska använda klorna och om jag inte är hemma är det ju ej bra).

Nar jag pluggar sa later jag illrarna bara vara :) Kommer oftast hem till en tomd papperskorg och tvatt over hela rummet, men det tar ju inte sa lang tid att stada :P

Jo, om jag var otydlig eller missade det innan.. Jag kollar bara över att det inte finns något farligt framme, ser att det finns mat och vatten sen lämnar jag dem. Precis som man gör med katter ;)

Vi har illersäkrat lägenheten och så har vi två så dom aldrig är riktigt ensamma.