Vad roligt för dig. Det är en underbar upplevelse att få se dem vilda.

jo jag är fortfarande spirande glad. Fick då också passa på och visa upp en iller till mina iller okunniga klasskamrater och få briljera lite med min intelligens och kunnande, hihi =P

haha ännu bättre. Inte varje dag man får imponera på folk. Så det är bäst att passa på :-)

De är så mäktiga djur! Har själv haft en otrolig vildiller upplevelse under en tid.

Har också träffat vildiller i naturen, det var för ca 7 år sedan (var alldeles i början när jag först hade köpt iller) när vi bodde på söderåsen här i Skåne. Fick för mig en dag när min sambo var och jobbade, och grabben var i skolan och jag och mina då 2 illrar Aslan och Laban (vid tillfället var Aslan ca 11 månader medan Laban bara var ca 3 månader gamal)  fick för oss att ta en tur i skogen. Hade med mig ett par mackor och en liten termos med varm cacao. Sagt och gjort så tog jag med dom ut på en ca 4 timmar lång tur, så när vi hade varit ute och gått i ca 1½ - 2 timmar så tyckte Aslan att det var dax att vila lite ( han var som en liten hönsmamma för Laban). Så jag hittade en rättså platt sten att sitta på medan Aslan och Laban la sig till rätta vid sidan om mig på en liten filt jag hade med i korgen. Satt väl ca 30 - 45 min när jag sa att nu var det dax att gå hem igen så jag skulle hinna med att göra middag till Peter (min son) när han kom hem från skolan vid 16:00 tiden. Skulle precis resa mig när jag hör vad jag nu vet var lite valpa gnäll ( då viste jag inte det då jag började med valpar själv först 2002), så vi tvärstannade och var alldeles tysta där jag satt på stenen med Aslan och Laban i famnen. Efter ett par min. kommer det fram en tik med 5 valpar på ca 7-8 veckor eller så ( valparna var lika stora som mina egna valpar är vid denna tidpunkten), antingen så höll hon på att flytta dom, eller så var hon i full färd med att lära dom att jaga, själv tror jag det senare alternativet. Tyvärr så hade jag inte någon kamera vid tillfället, den jag hade var på reperation vilket var synd. För dom var så söta, och jag satt tyst och stilla i ca en kvart 20 min för att bara titta och njuta av dom. Mamman såg mig en gång, men hon bestämde sig nog rättså fort att jag inte utgjorde någon fara för hennes familj. Kan väl lungt säga att jag kom för sent hem för att göra middag till sonen, så när hans pappa kom så körde han iväg och köpte pizz till oss.

Ja för det är ju inte så ofta man ser en vildiller i sitt naturliga miljö. Visst kan man nog se sina små vild battingar, men dom blir ju skraja så fort dom kommer utan för ytterdörren, så att så vilda är dom =P

#5 Oj då, vilken tur man kan ha då. Kan mycket väl förstå hur det måste ha känns eftersom jag lever fortfarande på det jag såg.

När jag var liten såg jag ett djur längs dikes kanten som mycket väll kan ha varigt en vild iller det gick så snabbt så jag hann bara se kroppen och så men är fortfarande bombsäker på att det var en vildiller.

Dock har jag sätt en vildiller hemma hos Sarae :D

#8 yup! Lille Lucky som förhoppningsvis fått ett bättre, och mer vildanpassat liv nu.

#8 du hann också med det innan han flyttade, måste säga att det var en upplevelse

#10 speciellt när han skunkade, tror inte jag kommer känna en så starkt luktande iller igen men aldrig heller någon så söt :)

#11 haha jadu, den doften är nog det enda jag inte kommer sakna ;)

Har åxå sett en springa över vägen i norra uppland… Tror det var förra hösten…

Jag har turen att bo i ett vildillertätt område så jag har fått sett många vildillrar både på långt håll och nära. Me det kvittar hur många gånger man sett vildiller så blir man alltid lika glad.

I mitt jobb så kör vi ute hela natten och i hela kommunen vilket gör att vi ser många djur nattetid, räv, grävling, mink, iller och vessla är väl dom som står högst i kurs hos mig än så länge. Kan tillägga att mina arbetskamrater är mindre imponerade och vägrar oftast att stanna bilen om det är dom som kör.