och så var han en tuffing som gick runt med en skruvmejsel och välte massa saker(matskålen ink)

och sen försvann min rosa pudel in under sängen, där det höres ett massa poppande(?)

Låter som om ni haft en väldigt mysig dag ihop. Att köra slut på sina illrar på det där sättet är klart ett bra sätt att få sova ifred en stund. ;-)

och så några bilder efter promenaden. MIN LILLA MYSKORV<33

Visst är det lite extra roligt och mysigt när de små pälsarna somnar hos en. När man kan ligga/sitta och höra deras små andetag.
Mysfaktorn är hög sådana gånger.

och så var han tvungen att ligga sådär, annars så gick det liksom inte att ligga still :P

Det är ett typiskt illersovandes beteende tror jag. Har nog att gör med att man som ägare måste spänna benen hela tiden för att pälsen inte ska falla igenom liksom. Och då har han dig i spänning även fast han sover. hihi
Så att du inte somnar och förstör din nattsömn. Du ser, de är omtänksamma till och med när de sover. hihi

åååh så sista bilden, bara för att han är så söt!

#5men jaa, det är nog då man nästan blir lite tårögd av kärlek, hihih.

Och när dom ligger och drömmer och smaskar och får ryck i dom där söta små tassarna<33

Vilken sötnos :):):):)

Meeeen jag vill också ha en iller  Min mamma säger bara: nej men då vågar inga gäster att våga komma hit och det är för mycket uppfostran av en iller (hon syftade på att jag inte kommer att orka det) asså hallå… ---Liite vrickad.

Jag menar. Har man intresset så är det väl no problem? Eller?

Det är väl minst lika mycket jobb som en chinchilla, att byta på buren varje vecka osv. Kanske inte samma sak, men jag tycker att det skulle vara roligt att ha en sån speciell "kompis" och dess utopm kunna uppfostra den, det 'r ju det jag vill. Men inte pappa, han säger också att jag inte kommer att klara skolan då. Woow Hallååå lite över drift eller?

Ja det beror ju mycket på den som har illern. Mina barn har ju ansvaret för en egen iller var. Både Mattias som är 14 och Malin som är 11 år. Men visst, det är jag som har huvudansvaret tortts allt.
Men de klarar skolan. Malin har dessutom en egen häst som hon ansvarar för. Men då har hon också ett brinnande intresse.
Malins nuvarnade iller tog hon över som vuxen för att hon fick honom bitfri och ansiktssäker igen. Han var väldigt bitig när han kom till oss, men Malin ändrade honom snabbt med uppfostran.
Nu är han säker med oss och han går på lådan som han ska.
En riktig gentleman. ;-)

#11 Men det fattar inte mina päron. :/ Men på min första Illerutställning så sa faktiskt mamma: Om du nu ska ha en iller så kan vi väl ta det nästa år!? Så då kanske det blir en iller nästa år dårå. ohh, väm orkar att vänta så länge som jag har gjort =(

Åh ni verkar ha haft en toppendag tilsammans Gameover, roligt att läsa om hur ni hade det =)

#12: Men ta då tillfället i akt och läs och lär massor om illrar. Ge även dina föräldrar chansen att lära sig mer om illrar. Det krävs liksom att de är inställda på det här med iller till 100% för att det ska fungera när illern väl kommer.

# 14 Mm du har så rätt….

#15: Japp visst har jag. ;-)
Inte dumt att få ha det ibland. hihi

Nej precis, men jag är så rädd att tappa intresset

#17: Tappar du intresset har du inte varit tillräckligt intresserad och då hade dina föräldrar rätt som lät dig vänta för att se om det höll i sig. De sa ju att de var rädd för att du skulle ledsna. Ett äkta intresse håller i sig och förtsätter byggas upp dessto längre man väntar och dessto mer man lär sig.
Så jag tror att om du är orolig för det så har dina föräldrar en stor poäng med att låta dig vänta.

#18 ^^ Precis, men då tappar jag nog inte intresset :) Nästa år när alla kullar kommer igen, då ska dom få se att jag inte har gett mig, eftersom att dom tror att jag har lagt ner illertjatandet :)hihi vilken chock

Hmm, men du ska inte tjata. Utan informera om illern löpande liksom under hela tiden så de och du lär er mer ihop. ;-)
På det sättet märker de att du fortfarande är intresserad och av den anledningen söker mer kunskap. ;-)

#20 okej, Jag ska göra som du säger

haha, det behöver du inte alls göra om du inte vill. Bara ett litet tips från mig hur jag skulle reagera som mamma. ;-)
Fast sedan är jag inte din mamma förståss. ;-)

#22 jag har änsålänge försöka så gott jag kan för att göra så som du säger, och walla… Det funkar :) Så jag fortsätter såhär :)

Måste bara säga att pappa har bytt bil nu! Men jag fick köra 3 ggr. Helt själv. :) Först inne på en bensin Mack, sen hemma i skokloster, sen där dom bytte bil inne på ett indrustri område :)

Så jag e glad för det. Och pappa är stolt över mig för att jag kör så bra, annars hade han aldrig vågat släppa mig. Han vet lixom vad han gör, om nu ni som läser detta kanske tror att min pappa e helt slut i huvvet som släpper sin dotter lixom, men vi bor på landet och det är inte första gången jag kör =)

Roxanne: Jag ville ha iller i flera ÅR innan jag fick köpa en, trots att pappa hade illrar när jag var liten, för mina egna pengar och eget ansvar.(jag var 17 då, har haft iller ett halvår, nu 18)  Mamma gillar inte lukten, så jag skaffade en till och så fick jag bygga ett rum i stallet. Där bor illrarna bra. Men det är super mycket jobb och det är inget som alltid är roligt.

Kul det låter för illrarna :D Dom värkar bara så mysiga när dom sover, och roliga att leka, men och roliga att uppfostra! Jag vill ha en "kompis" att kunna uppfostra, och göra den så som jag vill att den ska vara! =)