Nu är illerhimlen två underbara illeränglar rikare. Det finns inga ord i världen som kan beskriva den sorg och saknad som finns i mitt och Jonas hjärta just nu. Nu leker ni tillsammans med brorsan Theodore som jag vet har saknat er och väntat på er.

Vi kommer att sakna dig finaste Blight så oerhört mycket för den supersnälla killen du alltid var. Vi kommer att minnas hur glad du var i godis, hur bedårande söt du var när du hoppade nedanför badkaret när man badade och ville dricka vatten direkt från badkaret sittandes i famnen. Vi kommer sakna din kalla nos, dina kärleksfulla pussar och krafsande på fötterna när du ville ha godis. Även om det var längesedan nu så ler jag inombords när jag tänker på alla gånger du klättrade upp i sängen för att informera oss om att du ville ha något extra gott att äta. 

Lilla fina Daisy, du hann inte vara hos oss så länge men du tog våra hjärtan med storm. Det var en utmaning ibland att hålla dig på marknivå och få dig tillräckligt stimulerad. Din dövhet och blindhet påverkade dig väldigt lite och vi fann snabbt ett sätt att kommunicera och vi är övertygade om att trots att du inte hörde eller såg oss så visste du att du var mycket älskad. Vi önskar så att vi hade haft möjligheten att få dig tidigare, men är oerhört tacksamma för den tid vi fick tillsammans. 

Våra älskade barn, vi hade gjort allt och lite till för att få ha er här igen. Vi älskar er så otroligt mycket. Ta hand om Theodore nu våra små änglar. Mamma och pappa älskar och saknar er så oändligt mycket. Sov gott tills vi möts igen..