Jag hade det likadant med en hittekatt, men han tog tyvärr över hemmet och till sist vågade en av illrarna inte sig ut från under sängen så katten fick flytta till mina föräldrar..

#1 Det är ingen risk här i alla fall tror jag. Alldeles för snäll katt! :) Fast det är väl kanske lite av problemet, han visar inte på något sätt att det inte är okej att bli biten. Förutom att han springer iväg då..

Jag har en katt och en iller. Illern Coco var jätte nyfiken på katten ibörjan när han var kattunge och katten var livrädd för honom (och allt annat) nu har de bott ihop i 3-4 månader och fungerar bra ihop, de leker, bråkar och hittar på hyss som två irriterande små bröder och väcker mig på morgonen tillsammans då de är hungriga och maten i skålen tagit slut under natten. :) det tog kanske 2-3 veckor innan katten insåg att illern kanske inte var så farlig endå och den kunde ju alltid hoppa upp på stolar och soffan där illern inte kom åt honom, så jag skulle säga att du ska ge det lite tid och se om det blir bättre :)

#3  Det låter jättehärligt! :) Men har Coco bitit katten någon gång? Hur gjorde du då i så fall? Jag hoppas verkligen att Fiona slutar bita våran Svante(katt) så man kan gosa med dom båda två i sängen! Jag säger till henne när hon gör det men ja, det är väl inget hon direkt lyssnar på ändå.

Jag har två katter och två illrar ihop :)

Majsan som träffade katterna första gången de var kattungar, tycker de är skitroliga att jaga och hoppa på och bita när de minst anar det ;)
Mimer däremot träffade katterna när han kom till oss och katterna var vuxna. Han bryr sig inte alls om dem :P Min ena katthane gillar att försöka busa med Mimer och Mimer busar tillbaka försiktigt och snällt :)

Om Majsan kommer sluta jaga katterna vet jag inte :P Men alla djuren är glada och mår bra utöver så ^^

vi har två illrar och en katt. Det funkar hur bra som helst. :) Vi fick katten när han var kattunge, så illrarna har uppfostrat honom som en iller .. ;) dom brottas , springer runt och jävlas med varandra utan problem. :) Ibland blir katten lite för hårdhänt… och då kommer det små pip från illrarna , men sen busar dom som om inget har hänt . :)

Vad fint att höra att det går så bra med era katter och illrar! :) Jag hoppas att dom här två också snart kommer på att de kan leka med varandra :)

#4 ja Coco har bitit kin massa gånger men det är bara när han får nog av honom så sätter han sig i kinden släpper han inte går jag fram och petar på han men oftast släpper han när katten ger ifrån sig ett ljud.

Min första hittekatt som jag tog hem hade jag bara haft ett par veckor innan jag åkte och hämtade min första iller. Illern var planerad. Katten var dock inte planerad. Där funkade det inte heller. Tror jag hade dom ihop i 1,5 år tills även den katten flyttade till mina föräldrar. Illern var alldeles för på och bet sig fast runt halsen på katten som aldrig sa ifrån. Katten blev stressad. Dock var dom aldrig ihop på nätterna. När jag tog in min andra katt så var han en kattunge vars mamma flyttade in med sina ungar under vår veranda. Kattmamman var en exemplarisk illerkisse! Hon var inte rädd för illrarna men brydde sig heller inte om dom. Kom dom för nära så fick dom en dask på huvudet så det var ändå en fungerande relation. Verkligen världens bästa katt. Tyvärr dog hon kort därefter då hon blev så allvarligt sjuk att inget fanns att göra.