Är detta Sid så bör nästa ägare ha erfarenhet av mycket bitiga illrar och inte ha den tillsammans med andra människor/barn(!) vid socialiseringen då illern kräver mycket hantering/socialisering. Sid verkar inte ha några bra erfarenheter av människor så man behöver börja från grunden och gå långsamt fram. Hoppas att han hamnar i ett bra hem :)

Håller helt med JossanH i detta.

De eventuella spekulatorerna som visar intresse för Sid måste få all information och fakta om honom så att de är väl förberedda vad som väntar, men även för Sids skull så att han inte får en svängdörr i rumpan.

Ja denna Iller är ju nu uppe på 3 hem under inte ens fullt 2 månader :(

För dem som inte vet, vem är Sid? 

#3 ajdå, vad tråkigt… finns hans historia att läsa här någonstans?

#4 det finns en grupp på FB där ägaren innan denna la ut och bad om råd etc då illern bet hela tiden och super hårt och ej fått ordning på illern efter ca 3 veckor, sedan attackerade illern en 14 åring under natten allvarligt i handen så det blev antibiotika för barnet etc. (går ju att disskutera hur man kan lämna en osäker iller med ett barn).

Då skulle illern omplacerades och vi i gruppen tipsade att nya hemmet skulle ha erfarnehet av besvärligare illrar och tid etc. Nu visade det sig att efter 4 dagar i nya hemmet omplaceras illern igen då dom ej klarar av illern och även dom har små barn dom är rädda ska bli skadade.

Illern är även uppvuxen i bur och inte mycket hanterad alls.

Ja korta drag av en lång disskution i FB gruppen.

Jag tror att med rätt person med säker hand så kan detta bli en bra iller. Stackarn har haft en tuff start och är rädd och litar inte på människor.

#5 Ojdå. Vilken jobbig situation.

Vet man något om stammen på Sid?

Hoppas verkligen att han kan komma till ett mycket bra hem där vana finns för rehab av bitiga, osäkra och rädda illrar, om det är det han är…

#6 Ja stammen har ju igentligen ingen betydelse för att han hittar ett bra hem nu så han kan släppa svängdörren i rumpan. Misstänker en farmare eller en person med illrar till jakt som råkat få en kull.

En iller av denna sort kan man inte plocka upp och tvinga till gos. där måste illern få vara en period och bo in sig och själv få söka kontakt. sedan massa beröm och gotta och få illerns förtroende

https://www.facebook.com/photo.php?fbid=766531503373454&set=gm.733862356643852&type=1&theater 

Här är tråden om bettet från Sid om man vill veta mer

#7 Mjao… lite betydelse har det med stam ändå. Dock ska vi inte trötta ut tråden med sånt.

Absolut, en sån här iller är inget för nybörjare.

#9 Ja visst är illern hög hybrid så är dom ju mer reserverade… MEN det hela har med att göra att den bott ute i en bur hela sitt liv och ända kontakten med människor är när dom fyllt på mat. och sedan satts i hem där folk blir rädda för illern och låser in den i ett rum för att skydda sina barn…. ja det blir inte bra

Det ska inte vara nått problem att få en buriller att bli lugn och snäll. Blir bara ledsen när man läser sånt här. Man skaffar INTE ett djur om man inte är 1000% säker att man klarar av det. Tycker att det är mild grad av djurplågeri att ett djur inte ska få ett riktigt hem med en bra ägare bara för att man inte "orkar" med djuret. Hur lugna och snälla tror ni att ni hade varit om ni fått flytta runt hela tiden och aldrig fått känna trygghet i någonting. Fy

#11 att det funkar på vissa behöver inte betyda att det funkar på alla. Jag talar för fler än mig när jag säger att vi är många som sitter med opålitliga illrar från seriösa uppfödare. Har burillern en genetisk bakgrund som talar för att den ska bli lugn och harmonisk är det säkerligen inga större problem att få den snäll, orädd och trevlig, men med vissa illrar får man acceptera deras "egenheter". Man får mötas på halva vägen och jag vet många som inte har sina illrar tillsammans med ovana människor tex. Jag har själv tagit hand om ett par burillrar som suttit från 4 mån till 2 år i bur. Dessa har varit ovana vid hantering men haft anlag för att lätt ändra sina uppfattningar om människor, varit väldigt ostressade och blivit underbara individer. Hade en av mina illrar tex blivit uppfödd i bur så skulle han nog fortfarande inte gå att ta i.. Jag håller förstås med om att det är synd när djur flyttar runt, många borde kanske tänkt till en extra gång innan de skaffat djuret men saker kan förstås hända. Ang just denna iller så borde inte förra ägaren ha sålt den vidare till någon utan erfarenhet.

Enligt min åsikt borde ett djur inte behöva flytta överhuvudtaget. Jag läste på i många MÅNGA timmar innan jag beslutade mig för Att skaffa iller. Ett djur blir alltid vad man gör det till lätt eller svårt. Och alla djur och människor har säregna egenskaper. Det är väl därför man faller för dom små liven? var väldigt nervös och illa tillgodo första veckan med illern men höll ut och idag är hon världens snällaste och social asterisk djur jag någonsin stött på.

Jag tycker snarare att det är bra om djur får flytta från hem där det inte funkar, där dom inte blir älskade. Man kan alltid hoppas att ett djur blir som man önskar. Men man kan inte alltid forma djuret som man vill. Har man bara haft "problem" en vecka kan man nog inte säga att man haft direkt problem ;) Det finns dom som inte ser minsta förändring efter månader, ibland år!

#13 förra ägaren har andra illrar men dom har dom aldrig behövt träna alls då dom var direkt super snälla. Precis som JossanH skriver så tar det tid, vad jag vet så sitter jag och hon med varsin iller som är speciella och där vi lärt oss att komprimissa med djuren. alltså att vi undviker en konflikt med djuret.

Hur mycket hybrid är det i honom?

Tror inte denna iller är hybrid.

Aha tolkade det så i #10

#18 det var ju bara att det blev disskution om illerns stamtavla etc. och ett exempel om att om den hade varit hybrid. Den bodde i bur med andra illrar så jag misstänker någon av farmarna neröver och då dom 2 som har samma namn.