Min sambo är allergisk mot okastrerad iller. Vi har två valpar hemma och han reagerar på dem, men det kommer att upphöra när de kastrerades. Försök att stå ut, ha inte valpen i sängen/sovrummet och invänta ålder för kastrering så blir det nog bättre sen.

Även när det är en hona? Låter ju betryggande då iofs, ska kastreras i vår/vinter. :)

Många med allergi upplever valpar och brunstiga djur som värst, och många reagerar endast på det. Kan du stå ut så gör det för det blir troligen lättare framöver.

Jag reagerade väldigt mycket när jag tog hem min första illervalp med att få massa utslag/eksem på mina underarmar och runt ögon och mun. 

Men envis som jag var så ville jag inte göra mig av med min iller så jag uthärdade och efter 1,5 månad så la det sig för mig i alla fall. 

Idag har jag haft 7 illrar under 8 års tid. 

Men du/ni måste ändå ta ett beslut hur ni ska göra, bara för att det gick bra för mig innebär ju inte att det går bra för någon annan.

Jg fick hem första Iller som var 2 år då och jag reagerade bara när hon bytte päls däremot fick jag hem min valp för ett tag sen nu och jag reagerar med honom så använder medicin o inhalator , jag tror det kommer bli bättre , men igentligwn spelar det ingen roll för tänker inte göra mig av med mina hjärtegull :)

Jag reagerar på valpar, okastrerade illrar och när dom fäller.

Har gjort det mer eller mindre sedan första illern 2006, för mej är det värt att leva med det då det är begränsade perioder och hanterbart.

Saker jag gör är att städa oftare, hålla som borta från säng och undvika ansiktskontakt.
Tvätta plädar och annat som pälsen samlas i samt tumla sakerna hjälper mej bra, skura golven noga gör också avsevärd skillnad.
Att bada illern ifråga gör bara saken värre då det istället producerar mer av det man normal är allergisk mot, vilket alltså inte är pälsen i sej utan fettet som lägger sej på.