jag vet inte riktigt vad jag skall råda dig. Kan bara berätta att jag har haft samma problem med stitch. Han kraffsar och biter frenetiskt på gallret, och flåsar, hyperventilerar och låte som om han skall dö. Dett gör han hela resan, oavsett hur långt. Väldigt påfrestande när man åker längre turer och inte har nån med i bilen som kan ta ut och lugna honom. I höstas skaffade jag en pet cargo och sedan dess har han blivit bättre. Visst kraffsas det en del, men han ger snabbt upp och lägger sig och sover nuförtiden. Även på en 5 timmars tåg resa låg han lugnt och sov 99% av resan. Han har slutat att flåsa och hyperventilera.

När jag körde med galler bur blev han lugnare när jag körde fort, och med alla rutor neddragna. samtidigt som att han blev lugn så fort man stannade bilen

jag vet inte vad det kan bero på, transport buren står framme här hemma oxå, och så fort vi skall åka nånstans och jag ställer buren i hallen är stitch den första som går in i buren och lägger sig. sån har han alltid varit.

jag vet inte riktigt vad du skall göra…testa att hänga något över buren kanske? så det blir mörkt…?

ja, vad ska man göra!? känner också igen det där med att så fort buren åker fram så är det Pegasus som först ligger i den!

ska prova att hänga över buren.. som det är nu är framdelen öppen men resten av buren är förtäckt med ett flistäcke som jag gjort. ska hänga över framgallret också..

tack för svaret!

Känner igen de med min Tessie men hon blir alltid toanödig då hon åker bil då hon har en känslig mage för gupp och så. Jag har provat allt med men de hjälper inte. Hon vill helt enkelt inte bajsa i buren så,…

Även min stiffler har detta galna betteende där han kraffsar tills han stupar samtidigt som han flåsar sådär som ni beskriver. Låter jättejobbigt och är uppenbart stressande för honom (och mig som kör). Jag har löst det genom att låta honom vara lös i bilen. Så springer han runt några minuter innan han lugnar ner sig. Visst, jag vet att det är farligt att låta honom vara lös, men det är bannemig djurplågeri att låta honom vara kvar i buren. Kan tillägga att vi alltid är 2 pers i bilen när illrarna är med så en kan hålla koll på busen innan han lugnat sig. Sen underlättar det att min bil är gigantisk och att han därmed inte KAN komma ikläm under pedalerna + att det är en automat så man behöver inte koppla en passa (har en ford explorer).

Men vad ska man göra? Träna träna träna. Mitt första mål är att få honom lika trygg i bilen som mina andra illrar alltid varit (som somnar efter 2 min), sen ska jag ta bur-problemet. *urk* 

Själv tror jag att min iller är smått manisk vad gäller stängda dörrar, han tål inte stängda dörrar hemma och kraffsar på dem flera timmar om dagen, så alla våra nya dörrar (i nya huset) har redan krafsmärken. grrr… hopplös.

Kan berätta att mina blivit lugnare i buren sedan de fick pet cargon.
Men då har jag ingen som får direkt panik av att åka i buren heller visserligen.
Så kanske det inte hjälper på dem som är riktigt stressade.

Nä, jag har svårt att burvalet skulle spela någon roll för stifflers del. När vi åkt och först testat haft honom instängd så har han kraffsat sig helt galen och flåsig. Han har vart så uppe i sin mani att han inte ens märkt att vi öppnat dörren för att släppa ut honom. han varken ser eller hör en och är lixom inte kontaktbar förräns man sticker in handen och handgripligen tar ut honom. Då först märker han att han kunde kunna ut och lugnar ner sig. Ett mer stressat beteénde har jag faktiskt aldrig sett hos ett djur.

Jag tror själv att jag har anledningen till varöfr min Stiffler beter sig såhär. När han hämtades av sin förra husse så åkte de från Sala till Göteborg och under denna tid var han instängd i buren hela tiden. Han sov inte en blund under den resan och kan kraffsade konstant (5-6 timmar). En sån traumatisk upplevelse kan säkert sätta sig kvar. Efter den resan han han knappt (trots att han snart är 4 år) åkt någon mer bil, bara enstaka ggr till vet. Han har lixom aldrig blivit tränad på det. men men, det är aldrig för sent att lära, bara man tar det lite lugnt…

#6 jag personligen tror inte riktigt på det där med långa bilresor.. skulle Stiffler ha men från den långa resan så borde han inte ha börjat gräva/krafsa i början av färden utan när han tröttnat på buren, så antagligen gillar han inte resan hur lång eller kort den än är..

Och visst är beteendet stressande för både iller och ägare!
Det konstiga med pegasus är ju att bilresorna har gått så bra innan och jag har ju vant honom vid att resa sedan han var liten vappis, men nu blir det bara värre och värre…

Däremot gick det relativt bra när vi åkte till norge (illrarna var nog i bilen i ca 8 timmar med bensträckare då), men då hade dom ju en större och luftigare bur- men visst var han tvungen att bita lite på gallret då och då.. men inget flås vad jag mins.

bild: norgeresan

#7> Ja det är ju rätt märkligt att din illers beteende kommit såhär senare, när han kunnat åka bil förr. Mycket underligt… Man det är väl som vilka manier som helst, de kan dyka upp när som helst under livet och är mer eller mindre omöjliga att vänja bort, speciellt hos en iller kan jag tänka mig.

Är din iller lugnare när han delar bur med någon eller är han lika galen då?

Lite bilosäkert, men jag har alltid haft Bubs i knät i bilen. Han höll på som du beskriver när han var liten och efter det fick han ligga i knät. Bortskämd :) somnade alltid direkt och sov som en stock hela resan. Men inte så säkert…

#9> Jo det är så som alltid Alba och beda (när hon levde) låg. De somnade i knät 1 min efter jag startat bilen och trivdes jättebra där. Fanns medpassagerare med så får de ligga i dennas knä.

Stiffler vill helst inte vara helt lugn och ligga i knäet än. han kryper runt i baksätet och snokar… är det en längre resa (över en halvtimme) så kommer han fram och rotar lite i knät, provar att vila lite, men är inte tillräckligt avslappnad att helt vila. Men det går bättre och bättre. Buren är dock helt körd än så länge.

#8 pegasus åker sällan bur ensam då de oftast är med hela bunten.

önskar att jag kunde ha honom i knät men han är väldigt vild utanför buren i bilen. men då flåsar han iaf inte och verkar ha lättare för att koppla av, men sova vill han inte göra, och jag vågar inte ha honom lös.

om jag åker så har jag alltid buren i knät om han är gnällig, och han brukar alltid vara lung då, och om jag kör så får buren sitta i framsätet hos mig och om han blir gnällig då så håller jag handen / sticker in fingrarna in i gallret. å så får han russin!

Trazan är oxå krafsig och flåsig när han åker bil. Det har iof blivit aningen bättre efter alla turer till veterinären.

Fast när Trazan flyttade in här som 2 åring hade han bara åkt bil ett par gånger.

#12 har provat med alla dom grejer som du säger (inte russin då, men annat godis) och inget fungerar..

Nä, varken mutor eller fingrar i buren funkar hos oss heller. Han ser det inte ens när han är igång och stressar…