# Herr Sonny som blev en Sanji-san Author: HerrDevlin Hej allihopa! Nu har jag varit borta så länge så folk kommer säkert inte ihåg vem jag var, men jag heter i alla fall Rebecca och bor i Linköping. Det här inlägget är tillägnat er som är nyfikna på vad som hände med den stackars albinopojken som fick spendera första och största delen av livet i fågelbur, Sonny. Min kille Devlin har gått ensam ända sedan jag köpte honom som fyramånadersvalp, och han har väl inte varit så missnöjd med livet men jag ville i alla fall prova och se om det skulle vara så att en kompis möjligtvis kunde tillföra någonting. Jag och Devlin hoppade på tåget till Norrköping för att hälsa på Jossan och den potentiella rumskompisen med blandade känslor, eftersom Devlin är lite ängslig av sig så tidigare illermöten inte har varit helt.. angenäma. Men Sonny var så cool så han visade bara bakdelen när Devlin försökte gå till anfall (för anfall är alltid bästa försvar vet ni väl), och så småningom kom Devlin på att det kanske skulle vara trevligt att passa på att lära känna honom. Han försökte ju inte bitas konstant. Så resten av promenaden följde Devlin efter Sonny som ett plåster i akterdelen på honom, och Sonny bara var nöjd med att befinna sig utomhus. Så då skulle Sonny få bo hos oss på prov bestämde vi, någongång efter jul. Av diverse anledningar ändrade vi det till att han skulle få följa med mig och Devlin upp till Stockholmsområdet och fira jul i gäststugan. I samma veva blev Sonny av olika skäl omdöpt till Sanji, men det går lika bra ändå säger Sanji för han skiter i vilket! Jag var lite smånervös eftersom den stugan knappt är säkrad ens för min rörelsehindrade sälunge (= Devlin), men det visade sig att även om man heter Sanji och är speedad som tusan så gör det inget om stugor är osäkrade, om man ändå inte vågar hoppa över diken som är längre än 20 cm (Jag tror också att det hänt något med honom någongång som gör att han inte har full koll på balansen. Han tar med stor tveksamhet sig över en "ravin" mellan säng och soffa som är 18 cm lång). I början var det en del skunk och skrik inomhus, stackars Devlin som alltid varit själv blev plötsligt brutalt väckt med slit och drag i nacke och öron av någon han inte känt mer än några dagar. Efter några dagar skrek Devlin så fort han såg honom för att han tyckte att han var så obehaglig, och Sanji brydde sig inte ett smack om hans förtret utan gjorde precis vad han kände för. Dvs ställa till med jävelskap på den nivån han åtminstone kunde nå ;) Utomhus gick det däremot rätt bra, de brydde sig inte om varandra. Vändpunkten kom när det en gång gick förbi två boxrar på promenad. Pojkarna var nära varandra vid tillfället, och de tryckte ihop sig mot varandra när hundarna kom och gav tillsammans onda ögat till dem. En gemensam fiende! Efter promenadens slut provade jag att lägga ihop dom i samma puff, och till allas förvåning (dvs mig och de själva, antar jag) låg de bredvid varandra utan minsta skrik eller skunk. Jag hann precis ta ett foto innan Sanji gick och la sig i det motsatta hörnet som han ockuperat som sitt eget, så långt bort från Devlins som man kan komma ;) Efter det har det bara varit framsteg. Dagen efter sov de frivilligt i samma puff, och Sanji försökte till och med busa med Devlin ute på promenaden. Devlin stod bara och tittade och undrade vad som hände. Nuförtiden försöker båda busa med varandra, men de är inte så duktiga på att kommunicera med varandra än på det planet. Sanji brukar vara som busigast direkt när vi går ut och då sitter Devlin i min jacka och försöker vakna till liv. När vi har gått en stund och Devlin är på bushumör, då har Sanji inte tid för då har han upptäckt att det faktiskt finns en massa saker man kan sniffa på runtomkring oss. Och när de väl busar med varandra (har nog hänt 3 ggr tror jag sen jag tog över honom) springer Sanji bara ifrån Devlin, för Devlin är inte riktigt lika snabb som alla de andra barnen! Men.. det kanske ger sig. Sanji var fruktansvärt dålig på lådan när vi bodde i gäststugan enligt mina mått mätt. Antagligen för att han hade tråkigt, det finns inte så mycket att göra där för en iller än att flytta på lådor och gå på toa bredvid dem. När vi kom hem till Linköping för en vecka sedan satte han sig på dörrmattan det första han gjorde, och så har han gjort en pöl en gång. Men det är allt jag torkat överhuvudtaget sedan dess. Han är inte helt bitsäker heller, jag tycker att han bits rätt hårt när han leker men jag antar att det beror på vad man är van vid. Devlin har aldrig lagt till mer än tänderna på mig, medan Sanji lämnar avtryck efter varje busbett. Han kan också smyga fram när man sitter och tömmer lådan och nypa en i sidfläsket bara för att fråga vad man pysslar med ungefär, och det gör rätt ont det med. I gäststugan fanns det en "tröskel" som utgjorde en behändig illertrappa upp i sängen för en nattstökig Sanji, och två nätter i rad vaknade jag med en isbjörn som dinglade i ansiktet. Jäkla labbråtta! Efter det utvecklade jag spider senses som talade om för mig när det var bäst att vakna för min egen överlevnads skull :P Bilden som är bifogad är på tillfället då jag lade ihop dem för att se om de skulle acceptera varann eller ej. ## Comment 1 Author: HerrDevlin Såhär ser det ut nu. ## Comment 2 Author: HerrDevlin Sanji är väldig kärvänlig och ligger gärna på Devlin... ## Comment 3 Author: HerrDevlin ... som inte orkar säga ifrån längre och bara accepterar läget. ## Comment 4 Author: HerrDevlin Han vill gärna in i kläder och dylikt, men jag litar inte fullt på honom längre efter de bitincidenser som förekommit. Vi får börja om på den fronten helt enkelt. ## Comment 5 Author: HerrDevlin Han hittade ett rör i gäststugan som han utforskade med skräckblandad förtjusning. Det lät ju! ## Comment 6 Author: JossanH Hahaha, det är ju inte annat än att man saknar lille knäppot en del :P Det där med höjder reagerade jag med på. Jätterädd för att hoppa ned från tom ganska låga saker han inte visste till 100% att det var mark under. Vicente rycker mig i armen och säger "kan vi inte hälsa på Sanji, snälla, snälla, snääääälla!?" Så vi måste nog komma och hälsa på snart tror jag! Marcello muttrar bara att han gärna stannar hemma.. Kalle utvecklade också ett sk spindelsinne när vi blev ihop. Och det efter att Skit hela tiden hoppade upp i sängen och in under täcket för att bita honom hårt i benet och springa därifrån. Han var lite hispig där ett tag och trodde att det var illrar i sängen titt som tätt. Kalle är inte hemma nu, men tror han vinkar ganska ivrigt till Sanji från Sthlm, då han blev väldigt fäst vid honom :) ## Comment 7 Author: HerrDevlin Han är rädd för höjder med har jag märkt, han har problem från att gå ner från när jag sitter på huk och har honom i knät. Men i det här fallet är det på andra ledden, om du lägger en linjal på backen och måttar upp 18 cm så tycker han det är läskigt att gå över det för det är så långt till andra sidan. Plus att han kliar sig en del i öronen fortfarande. Funderar på om han kan ha gått med skabb så länge att det satt sig på balansen? Ska till valla och chipmärka honom nästa vecka hade jag tänkt, så då ska jag fråga om han har lust att kika i öronen igen. Plus att han snoppdroppar lite! Det läcker liksom fram "vätska" som inte luktar härlig sommarmorgon. Så tar allt i ett svep tänkte jag, när jag ändå är där. Vicente får gärna komma och säga hej, men då måste jag städa litegranna här innan tror jag.... efter en hemtenta har allting som kan tas för någon form av hushållsyssla blivit försummat. Men jag är ledig hela nästa vecka så det kan väl passa bra :) Och Kalle är också välkommen att komma förbi och klappa på honom om han är ledig och känner för det :) Lukten glömde jag förresten ta upp i inlägget. Han var ju nychippad med suprelorin när jag tog över honom och luktade som en hel karlakarl, men det är mycket bättre nu. Om man stoppar ner näsan i honom kan man kanske ana att han varit brunstig men det är ingenting jämfört med hur det var förut! ## Comment 8 Author: JossanH #7 Ja, han verkar irriterad i öronen och även jag har haft funderingar på om det har orsakat ballansproblem.. Kanske har han fått svamp? och om du tycker lukten är mycket bättre nu så tyckte jag att lukten var MYCKET bättre när jag överlämnade honom till dig!! Tror inte du anar hur det var när han hämtades :P ## Comment 9 Author: HerrDevlin Hmm.. jadu, kanske är det så. Han kan nog vara lite röd i öronen när man tänker efter (de ligger och sover tillsammans så jag vill inte väcka björnen som sover i förtid och kolla efter). Ska kolla det imorrn och så ska jag fixa tid hos Valla. Måste bara snabbt komma på någon frågeställning till mitt examensarbete också innan det för annars kommer det kännas awkward att komma tillbaka dit tomhänt :P Jag vill inte ens tänka på hur lukten var från början... jag är glad att jag inte satt i bilen till, eller snarare från, Ullared :P ## Comment 10 Author: HerrDevlin Åhej vad det går över kanten! Isch, uuh.. stånk, pust..... sådärja. ## Comment 11 Author: FerretCrow men gud vad roligt att läsa om denna grabb ![Glad](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 12 Author: HannaM Det kan inte vara så att han ser lite sämre än andra illrar? Som gör att det här med höjder är obehagliga? Det är inte helt ovanligt att albinos gör det. Annnars kan det ju vara som med Valle här hemma. En gång som ung försökte han göra ett hopp från soffkanten över en avspärrning och lyckades inte tuan hoppade med huvudet rakt in i avspärrningen. Sedan dess hoppar han ogärna och det gäller både ned från saker och över "raviner". Annars, grattis till tillskottet! ## Comment 13 Author: JossanH Jag har funderat över syn och över hörsel. Han har ett ganska konstigt rörelsemönster också. Han ser klumpig ut när han går och springer. Mer så att jag skulle gissa på hörsel/balans framför synen. Men inget är omöjligt gällande denna iller! Det kan ju även bero på att han suttit så mycket i bur och helt enkelt inte är van.. ## Comment 14 Author: HerrDevlin Alltså, han är rätt vinglig överlag när han inte står med fyra tassar i backen. Om man släpper ner honom efter att ha hållt i honom och ser till att han har två framtassar i backen, så tippar han ändå ofta över. Han står inte heller lika gärna på baktassarna som Devlin gör och håller i oljeflaskan med tassarna när de ska få belöning. Inte för att det kanske betyder något men det är en observation jag gjort. Men, med hans bakgrund kan det säkert finnas tusen anledningar till hans beteende. Och tackar så mycket :) ## Comment 15 Author: JossanH Han går ju med tassarna som att han paddlar sig fram ;) Och han hör, det är en sak som är säkert, men jag har funderat på om han har nedsatt hörsel eller är helt döv på ett av öronen för han har även verkat ha svårt att avgöra vart ljud kommer ifrån. Stackarn, inte lätt att vara liten på jorden med så många skavanker. ## Comment 16 Author: UlrikaD Han är ju så otroligt söt!! Alla borde verkligen ha en isbjörn hemma. Grattis till att han kom till dig och din "rörelsehindrade sälunge", seriöst, dog lite i skrattkramp där. Ser fram emot blir bilder och berättelser.![Skrattande](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 17 Author: nagontogmittnamn #15 Skavanker, suck.. varför inte bara säga lite annorlunda för? ## Comment 18 Author: Aviendha Vad kul att se dig igen, och grattis till nytillskottet! Vad kul att det går så bra för er ![Glad](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 19 Author: JossanH #17 Haha, ja, vad ska man säga va ;) ## Comment 20 Author: VeronicaKahlbäck Grattis! Längtar efter att få träffa killen:) Är ju svag för illrar med "skavanker". ## Comment 21 Author: HerrDevlin Ja!! Det håller jag också med om Jossan... Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är han gör dock som får mig att tro det... Han var inte röd i öronen förresten. Jag kollade idag :) Skavanker eller annorlunda, jag skulle vilja formulera det som att han bara inte har förutsättning till att vara den mest välutrustade och skarpaste armékniven i verktygslådan. Tur att jag inte behöver någon sådan heller ;) Så länge han fungerar och har livsglädje så spelar det inte någon roll tycker jag. Jaa, han är fruktansvärt söt! Han ser lite tokdum ut med sina öron som sitter väldigt brett isär, men det tillhör bara hans charm tycker jag. Hahah Ulrika, skoja inte! Devlin är väldigt tyst och osynlig och rör sig helst inte i allt för akrobatiska rörelsemönster = "rörelsehindrad". Bara när det är värt det, som när han exempelvis tog ett atletiskt tigersprång upp i soffan för att bita min rädda vän i fötterna. Kan påpeka att jag utlyste soffan som säkert tillhåll för att han inte kom upp i den. Veronica, du får ju träffa honom i massor på Vinterildern när vi delar stuga :) Och så får du höra honom i massor också förmodligen ;) Han tycker nämligen att det är himla konstruktivt att krafsa i alla toalådor på natten. En 150-literslåda med jord duger ju inte. Tack allihopa! ![Glad](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 22 Author: JossanH #21 När jag ropade på honom kom han glatt springande med en funderande min som sa "jaaaa, här är jag, men vart är du då?" så man fick veva lite med armarna samtidigt för att få honom att förstå att man satt en meter ifrån i soffan ;) Han har verkligen ett speciellt utseende grabben. Störa öron, liten nos och enorma "kuddar" på huvudet! Det är helt sjukt hur han har hållts inspärrad i bur, han som har ett så stort energibehov! Är så otroligt glad att han hamnade hos dig och Devlin så att han verkligen kan få ALLT här i världen :D ## Comment 23 Author: UlrikaD Jag blev totalt såld på bilden jag såg på blocket redan. Men insåg att här skull han inte få all den enskilda uppmärksamheten som han verkligen förtjänade efter sin uppväxt. Mitt gäng färdas ju i grupp, där en är, där är alla andra också. Så himla glad att han hittade rätt, helt kär i hans vita lilla ansikte:) ## Comment 24 Author: HerrDevlin Ja, han måste bokstavligen ha klättrat på väggarna. Han blir ju tokig så fort han inser att det finns någonting bakom som man skulle kunna komma åt om det inte fanns något form av hinder i vägen, typ dörren till min "walk-in-closet". Så hur har det då varit när hela världen har varit avspärrad för honom? Jag förstår att han attackerade gallret! Igår var vi hos veterinären och chipmärkte och kollade öronen igen, och hon såg inga skabbdjur men däremot såg hon jästsvampar. Så du hade rätt Jossan, det var svamp =) Har fått droppar man ska droppa ner i hörselgången i någon vecka eller så, tills han inte kliar sig mera. Han är inte helt förtjust i den behandlingsformen men med vitaminpasta går det rätt bra ändå att trycka ner lite i öronen. Får hoppas att det funkar! Vi pratade lite snabbt om balansen också, hon sa att det ev kunde bero på att han bott i bur i så stor del av sitt liv så att han inte har utvecklat muskulatur som hjälper till att stödja upp honom i vad som nu är vardagssituationer, men som han inte stött på förut i burmiljö. Kanske kan stämma, har upplevt att han inte tippar så lätt som han gjorde förut när jag ex släppte ner honom från famnen, och han har också börjat stå på bakbenen när han vill åt något gott som jag håller lite utom räckhåll för honom. Han hoppade över avspärrningen från soffan till sängen också, trodde jag aldrig han skulle våga! ;) Tack för alla fina ord förresten :) ## Comment 25 Author: JossanH #24 Då får vi hoppas att han slipper kli i öronen nu då! :) Måste bara berätta för andra att när jag var och besökte Rebecca och pälsisar med Vicente i tisdags så blev Sanji och Vicente jätteglada att se varandra så dom kunde busa ordentligt. Och efter ett antal timmar, när vi skulle åka hem igen, hittade vi dom sovandes tillsammans :) Och det gav nog mersmak för när vi kom hem struntade Vicente i sin favoritsovplats och kröp intill Marcello för mer närhet. Så himla sött att se 2 illrar som bara klaffar så himla bra ihop! Lite synd för Vicente att kompisen inte bor här längre, men hans och Marcellos band har helt klart bivit starkare efter Skits bortgång och Sanjis flytt, ch dom kan ju fortfarande träffas ibland :) Och by the way- lukten var nu heeeelt borta!!! :D ## Comment 26 Author: HerrDevlin Sanji tyckte det var jäääättekuuul att få främmat :D Han behöver ju verkligen en kompis. Devlin fungerar bra som kudde tycker Sanji men han är inte jätterolig att leka med, så det är bra att han kan hälsa på Vicente någon gång då och då och spralla av sig ordentligt. Optimalt skulle vara om han hade någon han kunde leka med när han ville, men jag tänker INTE skaffa mig en till så han får faktiskt hålla sig i skinnet till han träffar Vicente nästa gång :P Jag undrar hur det ska gå den dagen inte Devlin finns längre... men det får jag ta ställning till då. Onödigt att haka upp sig på det nu. Ja, lukten är borta och tur är väl dä! ;) ## Comment 27 Author: UlrikaD Så otroligt söta tillsammans. Varför inte tre, fyra, fem....![Tungan ute](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") ## Comment 28 Author: JossanH Vicente vet hur man utnyttjar ytan som finns iaf ;) ## Comment 29 Author: JossanH #27 Du har inte varit hemma hos rebecca hör jag ;) Hennes lägenhet/rum är i storlek med vårat kök :P ## Comment 30 Author: UlrikaD #29 Hoppsan då, tar väl tillbaka lite då...men tre...![Flört](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Yta är ju bra att ha i och för sig. ## Comment 31 Author: HerrDevlin Det här måste jag delge mig med också: Illerhumor på hög nivå! Det här konstverket hade tagit Devlin evigheter att åstadkomma själv ![Skrattande](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Och jag är så nöjd så nöjd med två, de räcker fullkomligt för mig! Nästan lite överväldigande till och med :P ## Comment 32 Author: JossanH #31 Den har ju tom fått en skrattgrop i form av spån :P ## Comment 33 Author: HerrDevlin Det är detaljerna som gör bilden! ## Comment 34 Author: emoflickan Willa är ganska glad över att Sanji har flyttat, hon tyckte all förföljning började bli lite jobbig, plus att han försämrade hennes relation med Marcello som hon nu försöker återbygga ;) ## Comment 35 Author: HerrDevlin Det störande momentet är nu eliminerat, nu är det bara att köra hårt Willa!! ## Comment 36 Author: Nussen \# 0 så roligt grattis till söta Sanji ![Skrattande](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 37 Author: Gottfridsson #31 En konstnär i familjen :-) ## Comment 38 Author: HerrDevlin #36 Tack så mycket! :) #37 De är nog åtminstone två, tror båda pojkarna har kämpat lika bra ;) ## Comment 39 Author: Gottfridsson #38 "Pricksäkra" killar som kan samarbeta, inte "ju fler kockar, desto sämmre soppa" där inte ![Glad](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")