# HJÄLP Uppfödnings frågor Author: oskar91 Hej! Nu har jag och min sambo beslutat att vi ska bli illeruppfödare för i området vi bor i finns det ingen, vi fick själva åka många mil för att hämta våra små godingar. Vi bor mitt i mellan sundsvall och örnsköldsvik. När vi tar promenader med krabaterna så är det mer än hälften som stannar en och frågar vad det är för djur, eller om dem får hålla illrarna, vissa blir super intresserade och fråga om dem är till salu m.m så intresset finns här i området. Har en hane som är född i maj och två småa honor som är född i april. Skulle behöva fakta, har många frågor hur man ska gå till väg med det hela? \*parning \*vård och skötsel (för dem små) inkl,  mamman \*priser \*utrymme \*vaccinationer \*dräktighet \* vilken iller hona man ska chip kastera och inte \*dåligt beteende (avundsjuka mellan illrarna) m.m Söker en seriös, pratglad och mogen uppfödare som kanske har lust att ge goda råd. ## Comment 1 Author: FerretCrow Finns uppfödare i närheten av er. Norrskenets uppfödning finns i timrå och jag finns i ånge ;) Men jag önskar er all lycka ;) Mitt bästa råd är att läsa olika engelska forum. Först av allt finna ett avelsmål. Vart vill ni komma med er uppfödning och vad vill ni avla på. Duger stammen era illrar har som ni nu tänker avla på och hur ser deras sjukdomshistoria ut långt bak i stamtavlan. Vart kommer era små illrar ifrån? Och godkänner den uppfödaren att dom går vidare i avel? Jag kan säga att en seriös uppfödare med kunskap blir man inte på ett kick. Jag Har läst på om uppfödning sedan jag fick min första iller för 11 år sedan. Och jag har sökt avelshona som passar mina mål i 4 år och snubblade detta år över min tös. Hade jag inte hittat henne hade sökandet fortsatt. Angående priser så beror det ju helt på dig själv igentligen. Vad kommer du att lägga ner på valparna: Vaccin, chip med mera. Mitt bästa råd är val att chipkastrera dina illrar tills du läst på mer för tiden kan bli knaper om du skall hinna få all info på plats tills honorna går i löp i februari/mars. ## Comment 2 Author: UlrikaD Söt iller:) Tänkte bara be dig fundera på om du vill föda upp iller för din egen skull eller för andras skull. Att föda upp ett djurslag för att det inte finns någon uppfödare i närheten kanske inte är den bästa början. Då skulle man kunna föda upp det mesta. Så avla för er egen skull och på bra illrar med bra sjukdomshistorik. Många illrar blir ju tyvärr sjuka och en del saker är ärtftligt. Så bra att ha koll på stamtavlan och levnadslängd på de illrar som ligger bakom. ## Comment 3 Author: FerretCrow Vill du prata med mig privat via mail så är det helt okej [fireflameferrets@live.se](mailto:fireflameferrets@live.se) Kan ju ibland gå hett till på detta ifokus som ibland gör att man inte vill ställa vissa frågor helt enkelt ![Flört](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 4 Author: oskar91 Saken är den att mina illrar är hur underbara som helst, skulle helst vilja tinga en själv från våra egna. Jag vill avla för iller  i helhet är ett stort intresse och givetvis gör jag det inte bara för andras skull utan för intresset jag och min sambo har + att dem är så otroligt mysiga. mycket har jag läst men de är en massa strunt prat i vissa forum och bloggar. Har hört att det finns en i Ånge men aldrig vetat vem tills nu. :) haha Har för mig att det finns en i umeå också men roligt om det skulle komma flera i området. Men dem vi köpte illrarna av har varit äldre som har haft illrar mest till för jakt och dem har haft illrar så länge dem minns, vi fick träffa mamman och pappan till alla våra illrar och dem var pigga och glada dock var pappan till hanen lite aggresiv, men som jag aldrig märkt med hanen vi har nu han är den lugnaste och coolaste, har aldrig bitit någon inte ens som valp, lite naffs men det försvann fort, vi har ju två honor som kan små naffsas lite, men det ska bort med mycke träning. Men ska klura mer och gå djupare i det som ni säger, har ju ett brinnande intresse av dessa krabater. Jag mailar dig när jag har funderingar m.m. Tack för svaren ## Comment 5 Author: kredka Du kan läsa en bok som heter "ferret breeding" av james mckay sedan kan du läsa lite på peteducation.com och jag verkligen rekommenderar att du letar upp artiklar från Silvia Pizzi angående färger, genetik osv :) ## Comment 6 Author: JossanH Ska man börja avla är det mycket som ska stämma. Har du stamtavla på illrarna? Det är mycket bra att ha för att minska inavelsgraden då illerstammen redan är ganska hårt avlad med släktingar bakom varje hörn. Ofta är de flesta illrar helt underbara, men långt ifrån alla underbara illrar lämpar sig för avel. Hur ställer ni er till riskteckningar? Har någon utav illrarna det eller ligger det nära i släkten? Man ska även vara fullt medveten om att det kan bli en dyr historia och jag känner till flera uppfödare som förlorat sin hona under valpningen eller fått betala dyra pengar för att något gått fel. Så en budget på minst 10 000:- kan vara en bra försäkring. Har ni någon veterinär i närheten som kan utföra kejsarsnitt om det skulle behövas? Mitt tips till dig är att ta kontakt med en erfaren uppfödare som kan hjälpa dig med frågor som kommer upp. Uppfödning är inget man ska hasta in i. Sätt dig in i vad det innebär. Läs på om färger, sjukdomar och avel i stort. Ju mer du kan när du börjar desto större chans att allt kommer gå bra. Och alla dessa som vill köpa dina illrar, är det verkligen lämpliga illerägare? Om nästan ingen seriös hör av sig, klarar ni av att själva spara kanske 4-5 valpar hemma? Lycka till med era planer! :) ## Comment 7 Author: FerretCrow #4 Ja som sagt finns även norrskenets i timrå och hon tog sin första kull 2008 ;) Tyvärr räcker det inte bara med att djuret är underbara i utseende och snälla. Har min Lilla thyra här hemma som jag gärna hade avlat på men jag vet inte tillräcklingt långt om hennes stam och sjukdomshistoria helt enkelt. Tyvärr så är oftast dom som föder upp till jakt inte så petiga vad dom använder och då är det ofta sjuka linjer med inavel tyvärr. Inte alltid men oftast. =( Hur lång stamtavla har du på dina? Har du enbart mamman och pappan? #6 närmaste vi har är hudiksvall som tog hand om norrskenets hona vid problem och dit är det ett antal mil från Oscar oxå. Håller med som JossanH säger. Bara för att många säger "Wow har du iller, dom är ju skit coola". Det är ju inte säkert att dom ens har ett intresse av att köpa en iller själv. och köper dom en valp av dig så är dom kanske inte tillräckligt pålästa och tröttnar på valpen inom 2-3 veckor =( Som sagt det är inget man bara blir på en natt. Men fick du åka till södra sverige för dina illrar? vilken uppfödare kommer dom ifrån? ## Comment 8 Author: JossanH Såg förresten nu när jag förstorade bilden att illern på bilden ser ut att ha en liten vit fläck i nacken, så detta gällande riskteckningar ligger ju i sådana fall väldigt nära er och något ni borde läsa på om ni tänkt avla. Finns det kanske tom dövhet hos illrarna? ## Comment 9 Author: illernettan Och här kommer surtantens inlägg: 1\. Är du beredd på att förlora honan? 2\. Är du beredd på att kunna lägga ut 10-20 000 kronor i förlossningskomplikationer? Har jag fått göra trots försäkring. 3\. Är du beredd på att behålla hela kullen? Kan bli uppemot 11 valpar. 4\. Är du beredd på att supporta dina tilltänkta valpköpare dygnet runt resten av valpens liv? Det gör jag och flera med mig. 5\. Hur vet du med säkerhet att just dina illrar inte är släkt på något vis? 6\. Kan du lägga ut sisådär 10-15 000 kr innan valparna är sålda? Maten blir fördyrad, det går åt extra strö, veterinärkoll innan valparna säljs osv. 7\. Kan du med säkerhet svara på alla "dumma" frågor tilltänkta valpköpare har? 8\. Vill du se dina valpar på Blocket när valpköparen har tröttnat på sitt impulsköp? 9\. Kan du se på din hona när ni behöver åka till veterinären? För mig känns dina skäl till att ta en kull väldigt naiva. Jag tycker att du ska läsa på ordentligt, prata med andra uppfödare och verkligen ta till dig vad den uppfödaren säger. Det är inte så bara att ta en illervalpskull. Det finns mängder med trådar på ifokus om hur man tar hand om en kull och hur fel det kan gå. Vet flera som har förlorat sin hona genom förlossningskomplikationer. ## Comment 10 Author: Hayley kunde inte säga det bättre än #9! jag har själv suttit på första parket när en av mina honor fick havandeskapsförgiftning, på fyra timmar hade vi hunnit åka till och från veterinären tre gånger, laggt ut mer pengar än jag vågar tänka på och i slutändan endå fått akut avliva honan och enbart kunnat titta på när hennes valpar gick bort en efter en trots alla försök... avel är så mycket mer än snälla,söta föräldrar och fluffiga söta valpar... ## Comment 11 Author: FerretCrow #9 Inte är du surtant inte, Är ju bara sanningens ord. dom kan låta hårda men då kan jag säga till TS att nettan är hur naggande god som hellst ;) ## Comment 12 Author: Norrskenets Ja här är jag då. Norrskenets illeruppfödning. Finns som FerretCrow skrivit i Timrå. Så visst finns det uppfödare rätt nära tycker jag. #9 Bra skrivet Nettan! ## Comment 13 Author: FerretCrow #12 jo precis varken du eller jag är långt ifrån härnta ;) ## Comment 14 Author: illernettan 10, 11, 12 Tack för era kommentarer. Trodde jag skulle "ihjälslagen" för dom. Under natten har jag kommit på så många fler saker att tänka på men det skulle bli en hel novell. #0 Jag hoppas jag inte skrämde iväg dig men jag ville att du skulle tänka igenom dina planer några varv till. Bara för att någon säger att illern är söt eller liknande, är ingen garanti för att just den kommer att köpa dina valpar. Hade jag fått en krona varje gång jag hört den kommentaren så hade jag varit rik idag. Min sista levande kull var 2003. Sedan dess har det varje år gått åt pipsvängen för honan på ett eller annat sätt. Vågar inte räkna på hur mycket pengar jag har lagt ut genom åren men det är mängder och dom pengarna kommer jag aldrig att få tillbaka, vilket jag aldrig räknat med. 2003 gick jag plus med ca 800 kr fördelat på 6 valpar. Det ger en plussumma på ca 130 kr/valpen. "Dum" som jag är, så planerar jag faktiskt en kull nästa år ![Skäms](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") . ## Comment 15 Author: JossanH Ja, man kanske även ska nämna det att det är få personer som faktiskt går plus över huvud taget med sina valpar, och många uppfödare kommer få ta måååånga kullar och sälja valparna dyrt för att uppfödningen någonsin ska gå på plus med tanke på alla veterinärskostnader dom fått lägga ut på hona och/eller valpar. Här kommer lite läsning. Hoppas jag inte river upp gamla sår för er här inne.. Vi ska inte säga att alla dräktigheter slutar illa, bara att man ska vara medveten om att det KAN göra det, och att det tyvärr inte är helt ovanligt.. Så här kommer några berättelser som kostat en del pengar och tyvärr även kostat en del liv :( [http://iller.ifokus.se/discussions/4d7178d3b9cb4622440861c2-valpar-06](http://iller.ifokus.se/discussions/4d7178d3b9cb4622440861c2-valpar-06 "http://iller.ifokus.se/discussions/4d7178d3b9cb4622440861c2-valpar-06") [http://iller.ifokus.se/discussions/4d717803b9cb4622440858d5-rest-in-peace-kiara](http://iller.ifokus.se/discussions/4d717803b9cb4622440858d5-rest-in-peace-kiara "http://iller.ifokus.se/discussions/4d717803b9cb4622440858d5-rest-in-peace-kiara") [http://iller.ifokus.se/discussions/4dc9bd6288f4721664007fa1-ebony-nox-valpar](http://iller.ifokus.se/discussions/4dc9bd6288f4721664007fa1-ebony-nox-valpar "http://iller.ifokus.se/discussions/4dc9bd6288f4721664007fa1-ebony-nox-valpar") [http://iller.ifokus.se/discussions/4db9d335d4ebea3cad0009c9-valpar-hos-midnattssolens-uppfodning](http://iller.ifokus.se/discussions/4db9d335d4ebea3cad0009c9-valpar-hos-midnattssolens-uppfodning "http://iller.ifokus.se/discussions/4db9d335d4ebea3cad0009c9-valpar-hos-midnattssolens-uppfodning") ## Comment 16 Author: Ceciliaolucifer #4 Om du har ett brinnande intresse för iller som husdjur så avstå ifrån att avla på ett material som är osäkert eftersom du inte vet något om dom. Sätt dig in i genetik och se efter avelsmaterial i utlandet. Det skulle gynna både ditt illerintresse och alla andras. För mkt hobby-avel har förstört så otroligt mkt för illerstammen. Avlar man för att ens iller är söt och underbar i tempramentet så har man gått miste om den grundläggande kunskapen som krävs för att man ska få ett positivt resultat som på sikt gynnar den svenska illerstammen. Då nästan 99% av alla illrar är söta och underbara så har man inga problem med deras temprament generellt sätt. Så att välja illrar med okänd härstamning för att dom är trevliga är ingen bra orsak för att använda dom i avel. Givetvis vill vi ha trevliga illrar men eftersom det inte är en bristvara så bör man hålla sig till illrar med bra och frisk härstamning. Alla mina illrar har varit extremt söta och fantastiskt goa på alla sätt och vis. Jag har haft en hel del illrar under årens gång och hade jag avlat för att dom var söta och fina i tempramentet så hade jag berikat illersverige med ett hundratal valpar. Ser man till många av mina illrars begränsade information om släkt (vad föräldrar och syskon har dött av, hur många kullar som varje hona har fått osv) så hade jag enbart förstört för alla som har en gediget intresse av illeravel då mina valpar utan känd härkomst hade förstört och begränsat dom seriösa illeruppfödarnas valmöjligheter på svenskt avelsmaterial. Många illrar som har okänd härstamning där man inte vet deras bakgrund kommer oftast från farmare. Om du sätter dig in farmarna och deras avel så inser du snabbt att det inte är något alternativ. En iller från en farmare är absolut inte en sämre individ husdjursmässigt men ett sämre alternativ som avelsmaterial. Ha iller i några år, gör gedigna efterforskningar om deras hälsa och genetik. Leta noggrannt avelsmaterial och lägg upp en plan för vad du vill uppnå på sikt. För att förbättra dom egenskaper du vill befästa hos illervalparna och tillföra den svenska illerstammen krävs år av målinriktad avel. Det är mina råd som erfaren illerägare. Kan även säga att jag själv inte avlar och har absolut inget egen intresse av att stoppa någon från avel. Men som återkommande köpare så sitter jag med illrar som pga uppfödares okunskap eller ignorans har livslånga handikapp såsom tex dövhet. Lycka till! Bifogar en bild på Baby Dru, han som är döv. ## Comment 17 Author: JossanH #16 Jag håller nog inte riktigt med om alla dina råd här. Vad säger att en farmuppfödd iller automatiskt skulle lämpa sig sämre till avel än en hemmauppfödd? Det är som att säga att så fort en iller är viltfärgad så lämpar den sig bättre i avel än en iller med någon annan färg.. Vilket ju inte helt stämmer.. Det är många aspekter som ska vägas in. Samma sak när det kommer till att uppmuntra någon som inte verkar speciellt insatt i aveln att ge sig ut för att leta avelsmaterial i utlandet. Vi har inte världens bästa avelsmaterial här i Sverige men man kan hitta mycket, betydligt sämre, utomlands som nog skulle kunna förstöra mer här i Sverige än "dåliga" svenska linjer.. Sedan har vi väl diskuterat i tråd ut och tråd in att så länge man stödjer genom att köpa så ökar efterfrågan och antalet "oseriösa" uppfödare ökar. Det gäller ju även avel på riskteckning/döva individer.. ## Comment 18 Author: Ceciliaolucifer #17 För farmare ger ofta inte ut info om släktingar. Talar inte om antal kullar eller föräldrar. Har ett mkt begränsat avelsmaterial. Farmar illrar omplaceras oftare och infon följs inte med. Jag har pratat med två kända farmare som har sagt själva att dom inte har riktig koll på vilka dom avlar på. Dom säger att dom oftast inte ger ut stamtavlor för dom har inga, och dom tar inte heller tillbaka valpar. Köpt är köpt. Den ena skröt om att hans 11-åriga dotter skulle ta sin första kull och hade valt två kullsyskon som skulle paras för hon tyckte att teckningen var så ball. En seriös uppfödare dokumenterar detta och följer valpen oavsett vad den hamnar ( i den mån det går). En stamtavla talar iallafall om vilka illrar som tidigare har användts bakåt. Det för att man kan undvika att avla på nära släkt. Har man ingen dokumentation alls så är risken alltid större. Se efter avelsmaterial utomlands är att vidga sina vyer. Och det är precis vad den svenska illerstammen behöver. Jag har inte sagt att alla utlänska linjer automatiskt är bättre. Men chansen tex att dom är närbesläktade är mkt mer begränsad. Linjeavel i all ära, men den ska vara noggrann och genomtänkt. Och det kan den aldrig bli om man inte vet illerns bakgrund om det är nu det man vill hålla på med. Därmed har jag inte heller sagt att alla länder har bättre avelsmaterial än Sverige. _"Sedan har vi väl diskuterat i tråd ut och tråd in att så länge man stödjer genom att köpa så ökar efterfrågan och antalet "oseriösa" uppfödare ökar. Det gäller ju även avel på riskteckning/döva individer.."_ Förr eller senare så köper någon dem valparna som finns och föds oavsett färg och teckning. Vissa år har det varit brist på illervalpar och folk köpte den valp/iller dom fick tag på just då. Men det var ett tag sedan och färg/teckning och kön spelade då ingen roll. Många som köper iller vet inte vad dom stödjer. Så det är uppfödarna som lägger grunden till vad som föds eftersom dom väljer avelsmaterial. Det är dom som ska ha den kunskapen i bagaget och ta sitt ansvar så att dessa valpar egentligen inte föds. Många som köper iller vet inte ens vad det är för djur och tror tex att dom är gnagare. Dom inser inte att en del teckningar hos iller ger allvarliga eller mindre grava fysiska defekter. Dom tror att blaze illrar är friska och sunda och inte kommer med några som helst problem/defekter för hos råttor är det en helt ofarlig teckning. Så det första ansvaret ligger hos uppfödaren. Vet dom inte vad dom håller på med så ska dom inte föda upp. Sen att det kanske föds en individ i en kull som sticker ut, tex blaze/panda så betyder inte det att det var uppfödarens avelsmål. Ska inte dessa illrar få ett hem då? Betyder det att man som köpare stödjer den sortens avel? Trots dokumentation bakåt så kan det uppstå oväntade resultat. Köper man däremot medvetet iller hos någon som har blaze/panda/multicolor/oregelbunda teckningar som inriktning på sin avel så gör man ett aktivt val och man stödjer den uppfödaren och dess mål, vilket bara påverkar illerstammen negativt. För mig är det en stor skillnad eftersom jag anser att alla illrar och djur förtjänar ett bra hem. Som i fallet med angoror, där är dom ofta kommer i någon fancyfärg och vill  man ha en angora så får man tumma på sina regler. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med material för att man ska kunna välja och vraka. Dock kan man välja vilken sorts angoravel man stödjer. Den som tar valparna från en angorahona och låter en surrogat mamma ta över. Eller att köpa en angora som uppstår spontant i en kull. Dvs varken mamma eller pappa är angora men har det bakom sig. Där finns det enligt mig en stor etisk aspekt när man väljer avelsmaterial när det kommer till angoror. Så jag tycker att huvudansvaret alltid ligger på uppfödaren. Köparen kan i viss mån stödja och det beror helt på situation. Men min åsikt som jag stark vidhåller är att alla illrar är av lika stort husdjursvärde, men inte när det kommer till avel. ## Comment 19 Author: JossanH #18 Ang farmare så finns det självklart många som inte har koll på läget, inte säljer med stamtavlor och där med säljer illrar som kanske rent av är olämpliga till avel men man kan ändå inte dra slutsatsen att _"en iller från en farmare är absolut inte en sämre individ husdjursmässigt men ett sämre alternativ som avelsmaterial"_. Sämre än vad? Det finns 2 alternativ, farm eller hemmauppfödd så antar du menar hammauppfödda illrar. Där säger du alltså indirekt att alla illrar som är hemmauppfödda automatiskt är bättre avelsmaterial än de från farm, vilket absolut inte är fallet. Ska vi kolla tillbaka på vart de flesta linjer härstammar ifrån som det avlas på idag så är det inte från hemmauppfödda illrar. Och de linjer som anses friskast är även de med härstammning från farm. Jag säger inte att man ska köpa djur från farm att avla på, jag säger inte att man ska köpa från farm över huvud taget, men man kan inte gå ut med och säga att farmdjur automatiskt (oavsett vilken farm de kommer ifrån) är sämre lämpade för avel än en hemmauppfödd iller. Oavsett vart illern kommer ifrån så bör man ha information om den. Det spelar ingen roll om illern då är hemmauppfödd eller från farm. Finns det ingen info om den är den inte bättre än en farmad iller helt utan information. Alltså är då inte farmillern ett "sämre alternativ som avelsmaterial". Alla farmillrar lämnas inte ut helt blanka heller. Flera hemmauppfödare har också sammarbete med farmare. Detta gör att även om illern inte kommer med en stamtavla kan man själv leta upp släktingar, sjukdomar etc på den individen. Ang oseriös avel, så menade jag mest att man kanske inte ska sitta och gnälla över att man sitter "med illrar som pga uppfödares okunskap eller ignorans har livslånga handikapp såsom tex dövhet" när man själv valt att köpa djuret. Det var ditt eget val att stödja denna uppfödning. Hade det rört sig om en iller som plötsligt dök upp i annars otecknad linje hade det ju inte rört sig om uppfödarens okunskap utan snarare ren och skär otur.. ## Comment 20 Author: FerretCrow Nu har jag inte läst alla senaste inläggen bara såg nettan det med att gå plus på valparna. Jag ser iller och min uppfödning som en hobby och hur ofta tjänar man pengar på en hobby igentligen? Tidigare körde jag motorsport som en hobby och det kostade ett antal tusen per år och jag fick enbart tillbaka en rolig tid ;) ## Comment 21 Author: Ceciliaolucifer Jag anser att ett djur utan dokumentation är ett sämre lämpat som avelsdjur ur den synpunkten. Inget annat. Det här är väldigt förekommande hos farmare därav säger jag att det är sämre. Det är givetvis lika illa oavsett vart det än avlas någonstanns utan dokumentation. Men min erfarenhet är att det är svårt att göra egen efterforskning på illrar som kommer ifrån farmare utan papper. Lycka till att forska fram en illerns härstammning om du får ett kort där det står kull 11 år 2009. Har inte sagt att hemmauppföda illrar är ett bättre genetiskt material. Men en bättre utgångspunkt om man vet vad den har för föräldrar, syskon osv. Pratar om seriösa illeruppfödare. _"Alla farmillrar lämnas inte ut helt blanka heller" _Säkert inte, men dom två jag pratade med är två av Sveriges största farmare. Dom har under åren producerat oerhört många valpar. Jag har aldrig gnällt en dag över Druie, det var ett typexempel inget annat. Vi har båda haft döva illrar och om dom påverkas av det eller ej är åsikter som går isär. Jag drabbas inte av att han är döv, men jag tycker att han gör det. Jag är fascinerad av dövhet och det är bla en av anledningarna till att jag läser till Audionom. Så beklagar mig är det sista jag gör. Och något du absolut inte vet någonting om är varför jag köpte honom, hur det kom sig att det blev han eller några omständigheter kring honom. Du har absolut ingen aning om jag visste om att han var döv, om han hade blaze, om han skulle pälsas eller om han rentav satt i hemska omständigheter för att sedan avlivas för att någon åkte dit för djursmuggling. Sorry, din moralpredikan fastnar inte på mig trots att jag har en risktecknad iller i all ära och avråder andra för att avla på dom. ## Comment 22 Author: JossanH #21 Jag kör inga moralpredikningar, tycker bara att ditt uttalande var lite underligt. Jag sa aldrig att du gnällt över Druie- som du kanske kan se så skrev jag att du gnällde över att man sitter "med illrar som pga uppfödares okunskap eller ignorans har livslånga handikapp såsom tex dövhet". För att förtydliga menade jag alltså att du beklagade dig över att uppfödaren var okunnig så därför har du nu en döv iller. Och jag menade då på att du gjort valet själv när du köpte honom. Jag har ingen aning om dina motiv till köpet, det kanske fanns anledningar som verkligen är som du säger, men för mig låter det lite underligt när du, innan du fick hem honom lade upp flera bilder på honom som valp och även skrev: "Jag visste inte att han var risktecknad förens efter att vi hade valt honom och betalat för hnm![Rynkar på näsan](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") När jag insåg att han var randig så kändes allt så fel." För mig låter det inte som en iller i akut hjälp, utan en liten valp som du funderade över var rätt eller fel att köpa. Ursäkta denna avstickare. Det var inte alls meningen att diskutera Napoleon här.. Och vi kan väl slå fast vid att djur utan dokumentation är dåliga att avla på. Och jag tror def inte att de största farmarna är de som har bäst koll.. långt ifrån. Det lär ju vara de med småskalig avel som har bättre koll på sina djur. Och jag tror man kan få fram en ganska lång stamtavla på vissa... Men man får den nog inte utskriven som en STIF eller Illervänner-stamtavla ;) ## Comment 23 Author: Ceciliaolucifer #22 Eftersom du alltid tar upp honom vid sånna här diskussioner.  Underligt? Fortfarande, omständigheter du inte vet någonting om. Det mest omoraliska hade varit att avstå hela motivet till honom för att han var randig. Thats it. _"Med illrar som pga uppfödares okunskap eller ignorans har livslånga handikapp såsom tex dövhet"._ Står jag fast vid då Waardenburg syndrome är ett autosomalt dominant nedärvt syndrom. En stor anledning till att det handlar om antingen okunskap eller ignorans. Antingen avlar man på det för att man inte vet vad det är, eller så struntar man i det för att avla på utseendet. Finns inte så många andra vägar att gå. ## Comment 24 Author: JossanH #23 du verkar inte alls förstå vad det är jag skriver och var jag lägger vikten i det jag skriver.. sista stycket har ingenting med det jag skrivit om att göra. Men det kanske inte skulle vara riktat till mig? ## Comment 25 Author: JossanH Och by the way var det du som drog upp Napoleon i denna diskussion ;) ## Comment 26 Author: UlrikaD Försökte hålla mina råd i en neutral ton, man brukar få skäll om man är negativ. Men kan tillägga att min kull 2009 slutade med 8 döda valpar och min kull 2010 slutade med akutkörning till veterinären, två döda valpar (men 3 levande iallafall), en saftig veterinärsräkning och en hona som på håret undkom kejsarsnitt. Så man bör vara beredd. ## Comment 27 Author: FerretCrow Jossan och cecilia kanske kan ta sina åsikter om varandra och varandras illrar privat? Tror inte detta hjälper TS så mycket. Men starta gärna en egen tråd kanske om detta med dövhet och allt ni pratar om. ![Flört](http://iller.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 28 Author: JossanH #27 Fast vi diskuterar ju saker som har med avel att göra, men jag tror inte det finns mycket kvar att ta där.. ## Comment 29 Author: FerretCrow #28 Inte läst allt ord för ord men kan samtidigt tycka att det inte riktigt är svaren på TS frågor utan mer era personliga om olika färger ## Comment 30 Author: Sarah Appropå efterfrågan... jag har beslutat att lägga min avel på hyllan för nu. Jag har jobbat hårt med min linje och har fått fina valpar under de år jag har hållt på. Jag har rest hit och dit för att hitta hannar och sen köpt in en hanne jag ville ha som jag trodde skulle passa bra. Men, idag sitter vi i en situation där det finns för mycket illrar för marknaden. Många uppfödare sitter med valpar kvar. Speciellt om man har lite krav på köpare. Blocket myllrar av omplaceringsannonser. Jag vill inte föda upp fler illrar så att det finns ännu fler att inte hitta bra hem. Även om mina valpar skulle få bra hem så desto fler det finns desto fler hamnar i omplaceringskarusellen. Så, trots att jag föder upp bra illrar och har kämpat hårt så är det inte värt att fylla på en marknad som är mättad. Inte i mina ögon. Det finns för många oönskade som behöver kärleksfulla hem. ## Comment 31 Author: Doktor-och-Designer Jag tycker #9 skrev ett bra inlägg på saker du kan tänka över. Nu vet jag inte din erfarenhet, men en bra erfarenhet är att ha haft illrar i några år och gärna lärt sig se när allt inte är helt bra med de små. Vi funderade på att starta uppfödning i flera år innan vi började. Vi hade då erfarenhet av att ha ett tiotal illrar, flera hade vi följt hela livet. Jag menar inte att man behöver vänta så länge som vi gjorde, men det var verkligen bra att ha den erfarenheten för att veta vad man vill försöka avla fram, vad man vill undvika, tecken på sjukdomar och annan erfarenhet. Sen så la vi ner mycket tid på att leta upp en lämplig hona, vänta på att hon skulle bli ett par år för att se hur hon utvecklades, samt läste på jättemycket. Vi funderade över avelsmål, framtiden, allt som kan hända, tidsåtgång, kostnader osv. Det är lätt att tänka att allt kommer gå bra, men det kan lika gärna inte gå helt bra. För oss var det verkligen jättejobbigt med de komplikationer som vår Luna fick, och hade vi inte varit så insatt som vi faktiskt var så hade hon säkert inte levt idag. I alla fall inte hennes valpar. Det kostade en hel del, men för oss var det bara lycka när vi fick dem att överleva. Sen så är det mycket annat man måste vara beredd på. Till exempel så vill vi verkligen inte att våra valpar hamnar på Blocket och säljs vidare "hur som helst". Det innebär ju dock att vi måste vara beredd på att lägga tid, energi och erbjuda vårt hem till valparna resten av deras liv om det skulle behövas. En av våra jobbigaste tider i vårt liv som illerägare var när Snöa kom tillbaka till oss och blev jättesjuk. Vi gjorde allt för den tösen för hon kom från oss, från vår avel, vårt ansvar och dessutom fanns hon verkligen i våra hjärtan. Så att bestämma sig för avel tycker jag man ska göra genom att bedömma sina erfarenheter, kunskaper, avelsdjur och framtidsplaner. Varför vill jag avla? Kan jag hantera situationen om något går fel? Kan jag lägga ner den tiden det krävs att se till att alla valpar får det bra, eller behålla ett flertal tills jag eventuellt hittar bra hem? Har jag den ekonomin att jag klarar av kostnaderna? Vi finns förresten i Solna men eftersom vi kommer från Västerbotten åker vi upp då och då med illrarna på semester. Vi har därför också möjlighet att hjälpa valpar att flytta uppåt om vi hittar bra hem där. ## Comment 32 Author: Doktor-och-Designer Jag kom på ett par saker efter att ha tittat lite på dina bilder. Läs på om riskteckning eftersom din Ruse verkar ha en vit fläck på huvudet. Läs även på om att avla på angorahonor eftersom din Dyssan verkar vara just en sådan. Det är verkligen något du bör tänka igenom om du vill avla på detta material, speciellt om du har en angorahona, de brukar inte kunna ta hand om sina egna valpar. ## Comment 33 Author: Sarah Som hintats tidigare. Man bör inte avla om man inte kan bidra med ngt gott till stammen. Vi har en illerstam som är i dåligt skick. Illrarna dör tidigt i olika cancersjukdomar bla. Har ni inte stamtavla och sjukdomshistorik, vet inte om ni har det, inte läst igenom allt supernoga, och dessutom illrar med riskteckningar så tycker jag att ni antingen ska skaffa bättre avelsillrar eller helt enkelt inte avla. Jag vill inte vara otrevlig, men vad är vitsen med att inte arbeta aktivt för en friskare stam? Det är inte en rättighet att ha ett husdjur och bara för att folk tycker att det är ett coolt djur ska inte alla ha en. Fler illrar som kan hamna på blocket och från föräldrar med okänd eller kanske tom dålig bakgrund med riskteckningar har inte den svenska illerstammen behov av. Har ni stamtavla och bra sjukdomshistorik tar jag tillbaka. ## Comment 34 Author: Hallberg Då har jag en fråga till alla er som svarat på denna tråden. Ni skriver vad man inte ska göra och varför man inte ska göra det. Men varför började NI avla? Bara nyfiken. ## Comment 35 Author: illernettan #34 Jag hade haft iller i tre år, skaffat mig en bra mentor, läst på, pillat och känt på många andras illrar, mentorn hjälpte mig att hitta bra avelsmaterial, stort intresse (läs fanatiskt!), pratade med många andra uppfödare om deras erfarenheter, allt för att lära mig MER. Kan någon ge mig ett bra skäl till varför alla ska avla?? Jag vill inte hindra någon från att avla men dom ska vara beredda på vad som kan hända. Kan jag med mina inlägg få någon att tänka till ett varv till och komma fram till att avel ska jag nog vänta med tills jag har mer erfarenhet, så är jag jättenöjd. Gör samma sak med tilltänkta valpköpare, skrämmer skiten ur dom för att jag vill inte hitta mina valpar på Blocket. Det är ingen rättighet att äga ett djur, bara skyldigheter! ## Comment 36 Author: JossanH #34 Jag avlar inte, men jag ser resultatet av tanklös avel.. Anledningen till att jag INTE avlar är för att jag, trots 8 års erfarenhet av illrar, känner att jag inte är tillräckligt påläst om honor (då jag bara haft hanar). Jag skulle också vara extremt orolig för att något skulle gå snett. Jag har läst så mycket skit som hänt under dessa år, vad både illeruppfödare och illrar fått gå igenom. Så att köpa en hona och ha i bakhuvudet att det faktiskt _kan_ gå illa skulle kännas ganska jobbigt. Förmodligen skulle det kännas lättare om jag köpte en hona i just syftet att avla men det skulle fortfarande vara nervpirrande. Jag har heller inte lust att leta avelsmaterial. Och jag vet inte ens vad jag skulle ha för avelsmål.. Vilket innebär att jag inte kan bidra med något till illervärlden om jag bara tar en kull hipp som happ. Sedan kan det vara svårt att själv kanske gå emot sin egen moral. Kan jag tänka mig att stödja dålig djurhållning för att få det avelsmaterial jag vill ha? Ibland hittar man de bästa illrarna på mindre ställen.. Ibland i små burar. Jag har inte heller den ekonomiska biten för att avla. Man kanske måste åka långt och betala mycket för sina avelsdjur och som sagt, jag skulle inte våga para en hona utan en buffert på minst 10 papp. Skulle jag börja avla så skulle det vara för att jag vill bidra med något till illerstammen. Det skulle vara för att jag vill lägga ned tid och pengar på att själv bidra till att få fram illrar jag själv skulle vilja köpa. ## Comment 37 Author: Hallberg #35 Ja, men om alla är så oroliga att det ska gå fel så kan ni väl hjälpa dom som vill lära sig istället så att det blir rätt? #36 Min fråga var inte varför du inte vill avla, så jag orkar inte ens läsa igenom ditt svar. ## Comment 38 Author: JossanH #37 du behöver inte vara otrevlig. Så det hjälper inte någon att upplysa om risker, pengar som kan gå åt, vad man bör tänka på innan man börjar etc? Vad innebär "hjälp" för dig? ## Comment 39 Author: Doktor-och-Designer #37 Kommentaren var i och för sig inte till mig/oss, men jag ville bara säga att det inte är så enkelt. Det går inte bara att lära någon hur man gör på bästa sätt och sen kommer allt gå bra. Vissa saker kräver egen erfarenhet och kunskap om sina egna djur. Det är troligare att man kan klara av att lösa problem då, även om det ändå kan gå riktigt illa. Sen så är det ganska mycket begärt/önskat att någon annan ska sitta och gå igenom allt för dig, det är väldigt mycket, både det rent praktiska men mycket kring komplikationer. ## Comment 40 Author: Aviendha Min upplevelse är att det finns massor av hjälp att få och enormt mycket info att ta in - om man bara är villig att be om hjälpen och att ta emot infon. Det är väl där det oftast felar. Det första steget är dock alltid att börja. Och att få folk att tänka till innan, att se bortom valpgos och snuttiplutt till den verklighet som faktiskt råder är riktig hjälp. För vem vill stå där med en döende hona, ruinerad och med döda valpar när tanken var en mysig liten illerkull och rosa små moln? ## Comment 41 Author: Doktor-och-Designer \# 40 Det är lite det jag menar också. Det bästa är också att börja läsa på, så kan man fråga om sådant man inte riktigt får kläm på. ## Comment 42 Author: FerretCrow i detta fall överväger tyvärr det negativa det positiva och det söta ;)