# Bitande
Author: FridaS

Jag har lite frågor angående illerns bitande. Jag undrar hur pass ont det gör att bli biten av en iller? Jag har själv aldrig blivit biten av en iller eftersom jag aldrig haft någon, och undrar hur pass alvarligt det är. Många trådar handlar ju om hur mycket de bits så det vore intressant att veta.  
  
Hur ont det gör är ju egentligen en dum fråga, smärta är ju relativt och upplevs ju olika för alla. Man har ju olika smärttröskel, men går det att jämföra med något annat?  
  
Hur ofta händer det att de biter hål? ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)  
  
Mvh/Frida

## Comment 1
Author: Lotta_A

Min systers förra iller Milton var rikigt bitig i början. Han bet hårt och ofta. Jag personligen tyckte väl inte att det gjorde sådär jätteont, men det började blöda varje gång han bet nästan.

Spiecher som jag har nu biter inte speciellt hårt. Det börjar aldrig blöda typ. Han bara naffsar. Det gör bara ont om han biter en i näsan :P Men näsan är ju känslig så.

## Comment 2
Author: FridaS

Biter de mest till, eller hänger de kvar också? Jag själv blev biten av en råtta jag hade för 10 år sedan. Lukas hette han, en helt underbar tamråtta men som kände lukten av en annan hanråtta på mig och då högg han och höll sig fast. 6 stygn blev det, och det var inte trevlig.  
  
Jag är inte alls rädd för att bli biten, på något sätt. Men jag tror inte att någon människa direkt uppskattar att bli biten ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif), och speciellt inte om man måste sy efteråt.  
  
Mvh/Frida

## Comment 3
Author: Lotta_A

#2: Det är ju olika från iller till och iller och vilket humör dom är på.

Milton han höll sig kvar när han bet. Det var bara att vänta tills han släppte.

Spiecher däremot biter aldrig tag. Han bara naffsar till.

Överlag tror jag inte det gör så ont att bli biten av en iller. Men det beror ju också på VART man blir biten. Hälsenan, näsan och insidan av låret är ju inte så kul. Men på händer och armar gör det inte så ont.

## Comment 4
Author: Nettan

Mina illrar kan bita till. Jag hade en hona som bet sig fast och var helt galen av ilska. Hon fick flytta.  
Turbo har en gång bitit sig fast (som tur var i makens finger) men aldrig mer efter det.

Ior har bitit igenom min nagel när jag skulle hjälpa honom ta bort en bit mat som fastnat i gommen. Han försökte hjälpa tilll genom att tugga, det var absolut inte för att han var arg. Jag kan stoppa in mina fingrar i munnen på de flesta utan att de biter. De vill vika undan huvudet för att inte bita mamma.

Alla illrar biter olika hårt. Hanar har oftast mer kraft i sina bett medans en hona med sina små fina tänder biter oftare hål. Hålen blir små och man märker knappt det efteråt.

Det är konstigt egentligen, jag tycker inte att det är så farligt att bli biten egentligen. Varje gång man har fått ett rejält bett så tänker jag "så farligt var det inte". Men ändå så ryggar jag undan när jag vet att någon vill bita, dock inte mina illrar. Men Falo´s Wilma är jag lite rädd för trots allt. Jag hörde ju hur hon bet så det knakade första gången han träffade henne. Det gav mig respekt för henne. Men jag gosar ändå med henne, men jag avvärjer försöken innan hon får möjlighet att bita mig, oftast.

FridaS: Det enklaste är att åka hem till någon som har iller och leka lite, då kanske du får känna hur tänderna känns mot huden. Många är rädda för den känslan. Vart bor du någonstans?

## Comment 5
Author: Robinsnel

Jag håller helt med nettan, du måste prova själv hur det är att bli lite tuggad på. Sen varierar det ju givetvis, och valpar är väldigt olika hur skarpa och svårfostrade de är.

## Comment 6
Author: sarae

Ja..hur ont det gör varierar från person till person och från iller till iller. Vissa tycker det gör hemskt ont bara när de nafsas, medasn andra kna sitta å flina när en iller hänger fast i tummen ;)

Det bästa e nästan att träffa nån som har ilrar som bits, å prova på själv ;)

Bor du närheten av GBG e du välkommen hem till mig ;) Här har vi 2 som bits i 2 olika styrkor, en som nafsar, en som hugger å sen en tredje som pussar såren ;)

Men ärligt, första gångerna man blir biten är det inte smärtan man reagerar på, utan man blir rädd helt enkelt. Första gången jag blev ordentligt biten av min tösm blev ajg så chockad å rädd att jag satt å grina. Men särskilt ont gör det faktikst inte. i alla fall inte vid ett "vanligt bett". Har illern "låst" käkarna och tuggat sig igenom din nagel/finger, ja, då kan det göra lite ont ;)

Men då gäller det att undvika att hamna i sånna situationer, tills illern blivit uppfostrad, och då behöver du antagligen inte orora dig för att sånna situationer skall uppstå ;)

## Comment 7
Author: SandraS

ville bara tala om att när jag var och besökte den iller för första gången som var tänkt att jag skulle ta hand om så var han hur go och sällskaplig som helst...väldigt nyfiken på mig såklart och visade bara sina "bra" sidor om man nu kan säga det men då var allt i sin ordning hemma i hans miljö. jag var liksom bara en som kom på besök och allt var som vanligt annars. jag sa till mig själv att om Pelle då som han heter gör ett bra första intryck så blir det honom jag väljer och det gjorde han ju då så veckan därpå åkte jag och hämtade hem honom....

...MEN då var det lite av kaous i Pelles liv! hans matte höll på att packa väska för hon skulle åka bort och sprang därför runt i lägenheten, Sara (sarae här på illerifokus) var där med kontrakt och grejer plus att jag då kom dit...han var rätt uppvarvad när jag kom och det blev flera fotattacker kan jag säga! inte bara så at han nafsade lite utan han högg verkligen och till och med drog i foten alltså...och ville inte riktigt lyssna på tillsägelse till en början, men han lugnade ner sig efter en stund men jag funderade allvarlligt en sekund på vad jag har gett mig in på men jag ville ändå verkligen ge honom en chans!

sådana attacker som Pelle gjorde då jag hämtade honom har han aldrig mer gjort varken på mig eller på någon annan, visst lite nafs på nya människor har hänt men inte i värre skala. Tror att det beteendet visade sig mest för att det var så rörigt och att det var en situation som Pelle inte riktigt var van vid då jag hämtade honom plus att han skulle "testa" lite med såklart :P

alla har ju som nämnts ovan, olika hög smärttröskel och fotattackerna på mig kändes kan ja säga...har märken kvar på hälen och ena stortån, men sånt händer....och inte bara med illrar! man ska inte vara rädd för att eventuellt kunna bli biten av ett djur för djuret märker av det så väl på personen och kan därför tuffa till sig mer när det känner av ens rädsla eller nervösitet. det blir automatiskt att man hanterar djuret på ett lite annorlunda sett om man är orolig för att bli biten/(attackerad)..bättre att hantera djuret som vanligt och biter det så fya elelr att man försöker se vad som komma skall och avvärjer det hela!
