# Separera dem? Author: Aelsklinn Ojoj, nu var det ett bra tag sedan jag var inne och skrev något på den här sidan (även om jag är inne då och då och läser lite). Men nu behöver jag faktiskt lite tyckande och råd från andra med erfarenhet av iller. Det är så att min livssituation ändrats rejält. Jag och min sambo sedan 4 år separerade för ca 3 månader sedan och jag har lite funderingar kring hur vi ska göra med våra 2 illrar. Vi är båda överens om att vi inte ska omplacera dem, utan att någon av oss alltid ska ha dem tills deras liv är slut. Hittills har de båda bott med mig eftersom jag bor kvar i vad som var vår gemensamma bostad. Jag är helt och håller emot någon slags "delad vårdnad" av djuren. Det blir bara en massa hattande hit och dit och jag vill inte att illrarna ska kunna bli en källa till konflikt. Jag har hittills tyckt att EN av oss har djuren och är ENSKILD ägare på gott och ont vad gäller mys, ansvar, pengar o.dyl. Men senaste tiden har jag funderat lite på om vi kanske skulle ta var sin? De har bott tillsammans i 2,5 år och det tog ett bra tag för dem att komma överens då en av våra tjejer (Lucy) är väldigt rädd för andra illrar, och hon trivs egentligen bättre i människors sällskap. Så hjälp mig gärna att komplettera min plus- och minuslista vad gäller att ha var sin iller: Plus: \- Ingen av oss behöver vara utan iller \- Det blir mer rättvist ekonomiskt \- Jag upplever att jag får en bättre kontakt och ett mer personligt förhållande till djuret om man bara har en iller. \- Vi kan vara illervakt åt varandra då bådas hem garanterat är illersäkrade. \- Det är enklare att gå ut och gå med bara en iller (våra går i alla fall inte att gå ut med samtidigt om man bara är en person). Minus: \- Illrarna kan bli ledsna (?) över att kompisen inte finns där. (Men illrar är ju ganska tuffa, och inte flockdjur egentligen...) \- Man måste vara hemma mer och vara mer sällskap åt sin iller när den inte har en kompis där. \- Jag och mitt ex har en anledning att hålla kontakten även om någon av oss vill säga upp den. \- Illrarna kan ändå bli en "hållhake" att ha på varandra. Är det någon som har erfarenhet av en liknande situation, så dela gärna med er av hur det var för er. Annat tyckande är också välkommet. Tack! Mvh/ Linn ## Comment 1 Author: Sara Personligen är jag emot att sära på djur som är en flock om det inte är alldeles nödvändigt. Att göra det för att man själv vill ha kontakt med illrarna eller att det ska bli rättvist känns ganska egoistiskt, det är justare att tänka på vad som är bäst för illrarna. Jag personligen anser att det är bättre för illrarna att vara två om de nu går bra ihop, de lär sakna varandra. Vill man väldigt gärna ha iller finns det många omplaceringar som söker nytt hem. Hoppas det löser sig för er allihop! ![Glad](http://www.iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 2 Author: Aelsklinn Grejen är väl den att det nog inte är någon av oss som "väldigt gärna vill ha iller". Om jag inte kan ha de (eller en av dem) som jag har nu så vill jag inte ha några alls. Men vi har ansvar för dem just nu, och jag älskar mina illrar. Och jag vet att mitt ex känner samma sak. Självklart ska man tänka på djuren, men jag försöker också tänka på vad som är bäst för mig exet, ekonomiskt och emotionellt. Illrar är ju inte flockdjur egentligen så att sära på deras "flock" blir det ju inte riktigt att man gör. Snarare att de mister en kamrat. Dessutom är ju redan vår "flock" splittrad eftersom jag och exet inte bor tillsammans längre, och vi kan ju inte vara ihop bara för "flockens" skull. Ska man verkligen göra allt man kan för att hålla ihop två illerkompisar? Oj, det här lät som ett försvarstal, så var det verkligen inte menat. Tonen är menad att vara lättsam från min sida, och jag vill bara förklara lite mer kring hur jag tänker :) Tack för dina åsikter Sara. Fler åsikter är välkomna! ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag skulle inte sära på dom eftersom en iller som levt med en anna plötsligt mister sin kompis kan deprimera ihjäl sig tyvärr, det är olika för olika individer självklart men om man tänker såhär, vem är där i korgen och håller en varm om natten? Vem är där och delar maten? Vem är där och leker riktiga iller lekar med en och vem håller en sällskap när matte eller husse är borta? Katter är exakt likadana, inte heller flockdjur men vill ha en kompis som är där i de ensamma stunderna. Jag förstår att du tycker att flocken redan är splittrad men illrar som har en artfrände blir mer fäst vid den som förstår den till fullo än människor. ## Comment 4 Author: Gottfridsson Om du frågat för 3 månader sedan, då ni separerade, så hade jag rått er till delad vårdnad, för att inte behöva skilja illrarna åt. Nu, 3 månader efter separationen finns det mycket som kan påverka om en delad vårdnad skulle fungera för illrarna. Hur mycket kontakt och hur, har ditt ex haft med illrarna sedan separationen? Det sista man bör göra, anser jag, är att sära på illrarna då de levt ihop så lång tid. Om du vill kan du skicka ett PM. //Ammi ## Comment 5 Author: enbartmalin Jag anser att du nästan bara räknade upp plus och minus för din och ditt ex´s skull och inte illrarnas. Det är ju trotts allt dom som har hamnat iklämm, det är ni som valt att skaffa dom inte tvärt om och då ska allt göras för deras skull och ingen annans. Det är ni som valt att seperara inte dom. Dom gynnar inget på att bli delade, endast minusför deras räkning. Därav hade jag inte valt att separera dom. Att illrar inte är flock djur är inget man kan jämföra i detta fallet, dom har blivit en flock då ni gjort dom till en flock, att dom förlorar varan är som om ni skulle dela på två syskon. Hoppas jag inte låtit allt för hård, vill bara illrarnas bästa. Tycker det är super bra att du går in här och faktiskt hör dig för om vad folk tycker. :) Håll oss uppdaterade! :) ## Comment 6 Author: UlrikaD Gör ett kort inlägg för jag håller på att smälter bort. Illrar i sig är inte flockdjur men illrar som har bott tillsammans med någon annan iller kan må otroligt dåligt när de blir själva. De är vana vid att alltid ha någon vid sin sida. Att då helt plötsligt bli ensam, speciellt efter så lång tid är inte snällt. Hade valet varit mellan att dela upp dem eller omplacera dem tillsammans så hade jag hellre omplacerat dem ihop till någon annan än att dela på dem. Vet att omplaccering inte diskuterades men för att poängtera hur långt ner jag tycker, dela på dem hamnar. ## Comment 7 Author: Sarah nej, inte snällt att sära på dem. ## Comment 8 Author: Sniffit Sen vill jag bara inflika att tamiller ofta räknas osm ett flockdjur medan vildiller ej gör det. Som ni säkert vet är illrar säregna varelser och accepterar vissa medan andra tar avstånd (läs hatar) andra. Om man då särar på två eller flera illrar som lever tillsammans i fred så kan det få oväntade efterföljder. Om det är så att du inte vill ha dem så se till att de får flytta till ditt ex tillsammans. Vill ingen av er ha dem, omplacera dem tillsammans.. ## Comment 9 Author: Sara \# 8 Jag tror problemet är att båda vill ha dem. ## Comment 10 Author: JossanH Man vet aldrig hur dom kommer reagera. När jag var tvungen att ta bort Dexter så trodde jag Pegasus skulle bli otroligt ledsen då dom varit så sjukt tajta hela sina liv (5,5 år bodde dom tillsammans). Nu fanns ju även Skit med i bilden så Pegasus blev ju aldrig ensam men jag märkte inget på honom att Dexter inte fanns med oss längre. Sen vet jag en annan tjej vars ena iller hastigt och lustigt gick bort. Hennes 2 illrar gillade inte varandra och slogs och gruffades mest, men den ensamma illern blev otroligt deprimerad. ## Comment 11 Author: Aelsklinn Ja, jag har funderat lite nu när jag läst era åsikter. #4: Mitt ex har inte direkt träffat illrarna så mycket (och jag kom faktiskt på när jag räknade att det är snart 5 månader sen vi separerade). Han har kommit och hälsat på ett par-tre gånger och varit på promenad med dem. Jag är emot delad vårdnad av flera anledningar, dels för att jag VET att jag ändå kommer att få ta huvudansvaret vad gäller veterinär, försäkringar m.m. Dels att det bara är jag som har bil, så att jag kommer att få skjutsa runt illrar och ex (t.ex veterinärbesök) oavsett om det är min tur att ha dem eller inte, och oavsett om jag ska hämta eller lämna dem hos honom. Plus att det ger oss en anledning att ha kontakt, och det vet nog ingen av oss 100% säkert än om vi mår bra av eller inte. Jag ser mycket hellre att en av oss har dem och har HELA ansvaret, eller att vi helt enkelt tar en var, men det är just där jag står och vacklar. #Alla: Om det hade varit så att illrarna hade varit bästa vänner så hade jag aldrig ens tänkt tanken att separera dem. Nu är de vänner, eller i alla fall accepterar varandra. Det tog lååååång tid för dem att komma dit och Frenja attackerar fortfarande Lucy då och då. Så även om de leker och sover tillsammans skulle jag inte direkt säga att de är "tajta" på det viset. Jag är ganska övertygad om att i alla fall Lucy skulle klara sig alldeles utmärkt som "ensam-iller", då hon trivs mycket bättre med bara människor som sällskap. Frenja skulle nog tycka att det var mer ovant, men bara hon får tillräcklig stimulans av sin människa klarar hon sig säkert bra. Sen finns det ju inget som hindrar att de skulle kunna få tråffa varnadra då och då, hälsa på varandra o.s.v... Men då är vi där igen, med kontakten (mellan mig och exet) och eventuell hållhake på varandra. och där vill jag inte hamna. Men ja, jag är lite kluven. Jag vill ju att både illrarna OCH vi ska ha det bra och att det ska lösa sig smidigt. Fler tankar och ev. idéer är välkomna. ## Comment 12 Author: Smeagol En liten tanke: Ni skulle väl kunna testa att ha en varsin iller ett tag och se hur det funkar?? Själv tog jag båda illrarna. Hade faktiskt inte en tanke på att sepparera dem. Men vi ansåg att det var bäst att båda hamnade hos mig. Jag har ju lixsom alltid haft det största ansvaret för dem. ## Comment 13 Author: Sara \# 11 Om ni särar på dem så är det inte säkert att de kommer att gå bra ihop om ett tag. Så att vara semesterhem eller ha träffar behöver inte alls fungera bra. Av din beskrivning tycker jag att det låter som om du är mer ansvarstagande än ditt ex. Har han dessutom inte hälsat på dem mer än 2-3 gånger på 5 månader så tycker jag inte det känns som om han är så intresserad, men visst, när man bryter upp ett förhållande så kanske man inte vill ha så mycket kontakt. Jag skulle nog känna att jag inte har någon kontroll om jag gav bort den ena illern. Fast jag är lite kontrollfreak iof.. ![Flört](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Om jag har illrarna hos mig så vet jag att de har det bra. Jag hade behållit båda illrarna. ## Comment 14 Author: JossanH Och det är därför jag inte delar med mig av mina illrar till andra ;) Men så är det också jag som byter vatten, rensar lådor och betalar för mina djur. Jag skulle behållt dom själv om jag var som du, eller så hade jag provat för att se hur illrarna reagerade. Har dock en vän som hade flera illrar med sin dåvarande pojkvän. Dom kom fram till att han skulle ha en iller hos sig och hon dom andra, och det har fungerat jättebra. ## Comment 15 Author: [Borttaget] #11, Jag skulle ändå behållt dom själv , med tanke på att du ändå får ta de mesta av ansvaret och dels att dom trots allt levt tillsammans så är det synd att sära på dom, att dom inte är jätte tajta behöver ju inte betyda att dom inte blir ledsna/deprimerade om dom lever var för sig. ## Comment 16 Author: Aelsklinn Igår hade vi en diskussion om illrarna. Och vi kom fram till att vi inte ska separera dem, och att han ska ta dem i slutet av månaden på obestämd tid. Men jag hatar att jag är så mesig! Om jag får gissa så kommer han att vilja lämna tillbaka dem efter två veckor för att han inte "orkar" eller inte "har tid". Tid får man ju ta sig! Och vad är det som säger att jag orkar mer än honom!? Aja, vi får väl se hur det går. Huvudsakken är att djuren får det bra... ## Comment 17 Author: Smeagol #16 Lycka till:) Hoppas att det blir bra för alla tillslut. ## Comment 18 Author: emoflickan När jag o mitt ex separerade bodde först alla illrar hos mig men Frodo har aldrig riktigt varit speciellt intresserad av dom andra illrarna så vi testade att han bodde hos Joel och det har fungerat väldigt bra. Frodo gillade inte mig speciellt mkt men husse är bäst :) Detta har resulterat i att Frodo blivit en helt annan iller mot vad han var förut, då var han skygg, bitig och allmänt svårhanterad. Nu är han mer framåt och gillar människors sällskap. Han passar väldigt bra som ensamiller. Frodo är fortfarande hos mig när Joel är iväg, nu har han till ex varit här 5 veckor när Joel varit på semester, men han sover inte tillsammans med Tjabo och han leker inte med Tjabo utan dom har två olika sovplatser och accepterar att den andre finns där. Nu är väl kanske Frodo ett litet specialfall :) Det finns ju illrar jag absolut inte skulle sära på. Men ibland löser det sig till det bättre =)