# Nyblivna illermammor och pappor?
Author: [Borttaget]

Jag och min sambo ska nog snart skaffa oss en liten bebisiller. Jag är inte van vid illrar sedan tidigare och ska få träffa min uppfödare och hennes illrar för att känna mig för. Jag har har hund, mem hon bor hos mina föräldrar 80 mil ifrån mig så jag saknar någon mysfia att mysa och busa med ibland.  
Jag är såå nyfiken på vad ni tyckt om första tiden med er iller.  
  
Hur var första tiden för er? Var det som ni tänkte er?  
Finns det något man borde tänka på som nybliven ägare?  
Vad borde man införskaffa sig innan man får hem sin iller?  
  
Berätta gärna om era erfarenheter ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 1
Author: Saga85

Min första tid var helt underbar. Dels för att jag fick en iller som visade sig vara väldigt lätt, dels för att jag ställt in mig på det värsta.

Efter någon månad började hon testa mig, men det var inte särskilt farligt. Ett par veckor med en hel del bett (mer eller mindre hårda), men det var bara att vara envis och säga ifrån.

Ställ in dig på att få en iller som kommer testa dig rejält med bett och bajs utanför lådan. Blir det hårt så är du beredd, blir det lättare är det bara att le och vara glad ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 2
Author: HannaM

Första var det väl inga större problem med , en treårig omplacering som visserligen testbet lite men det var inte så farligt, inte vad jag kommer ihåg i alla fall. Första valpen däremot var det mer jobb med=) Liten och stundtals mycket bitbenägen..... Dessutom var han inte sams med den första illern.

## Comment 3
Author: JossanH

Jag fick hem världens bästa förstagångs iller! En Dexter på 6 månader som var rumsren, nafsade löst, älskade promenader och bara var allmänt lätt och smidig att hantera.

Hade väntat på att kunna skaffa iller i 9 år (bestämde mig för iller när jag var 10) så var lite orolig för att jag skulle ha byggt upp lite väl stora förväntningar under dessa år- men allt blev precis så bra som jag förväntat mig.  
Alla älskade Dexter och hanblev lite av en lokalkändis bland pensionärerna i trappuppgången och jag blev lite av en lokalkändis som "illertjejen" :)

Nu var det 6 år sedan och vi hänger fortfarande ihop :P

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Tack för svaren och alla röster! ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
Det känns som det kommer bli en kul tid med en iller. Ni verkar ha det roligt med era. Jag har ställt in mig på att få städa upp efter den lille och bli biten i början, men det är ju sånt man får räkna med =) Men förhoppningsvis får man en som gillar att mysa och kramas också. Hoppas på det.  
  
Jag har faktiskt bara sett en iller en gång här i stan, och det var för 2 år sedan. Så dom är ju inte alltför vanliga här heller. Det kan ju bli kul, som du säger, **JossanH**, att man blir känd som "hon med illern" eller "illertjejen" =)

## Comment 5
Author: torchi

Jag valde "bara jobbigt" även om det inte är helt sant. Situationen var lite speciell också då jag aldrig knappt sett illrar förut och mitt i allt hade 3st omplaceringsillrar på samma gång. Men första dagarna satt jag mest med fötterna uppdragna på stolen och var livrädd. Nedanför mig sprang 3 bitiga bajsmonster och jag undrade vad tusan jag gett mig in på! Jag försökte bli kompis med dom genom att ge dom godis. Som tack för att han fick slicka vetegroddsolja från mina fingrar, fick jag ett hårt hugg i handen av Burton! När jag lämnade lägenheten var det alltid ångest inför återvändandet då jag undrade hur mycket av golvet de hade förstört (där fanns en gammal plastmatta som blektes av illerurinet).  Men jag och dom vande oss rätt snabbt, nu har jag svårt att tänka mig att leva utan illrar! ![Skrattande](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 6
Author: pyronella

Jag valde "både och", men borde nog valt "bara jobbigt" egentligen. Frithz är min första iller, och han behöver en väldigt självsäker och bestämd hand. Således inte den bästa förstagångsillern. De första månaderna bet han mig jämt och vägrade släppa taget, och jag vägrade sluta dominera honom, så vi slogs jämt. Till slut blev jag dock van vid hans bett och kunde slappna av mer med honom vilket ökade mitt självförtroende, vilket i sin tur smittade av sig på honom. Han insåg att jag bestämde.

Kastreringen var bra också, han blev mjukare efter det.

Numera är jag hans  största idol, han är väldigt mammig och vill alltid vara där jag är. Har inte blivit biten på flera år.

Han är dock väldigt "skarp" mot andra individer, både illrar och människor. När jag tänker efter så är han nog ganska osympatisk faktiskt!![Skäms](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms")

Det jag skulle vilja råda er till är att **_inte ge upp_**. Illern kommer förmodligen att förstöra mkt för er (fingertoppar, tår, krukväxter, allt som går att putta ner, allt som kan krafsas/grävas sönder, vissa vänskapsrelationer...) och tidvis vill man bara göra skoputstrasa av skitkorven.

Men om man står ut så blir oftast även den mest jobbiga iller en lojal (well, tills någon med grädde kommer...), kramgo', rolig, vacker, uppseendeväckande och helt underbar liten kompis med mkt, mkt personlighet!

Fast man kan ju hoppas att ni får en något vänare illervalp än Frithz var...![Skrattande](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 7
Author: [Borttaget]

**\# 5**

Vilken solskenshistoria bakom bajsmonsterna som bits ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Jag kan verkligen tänka mig att det är jobbigt, absolut. Men samtidigt låter det som att de flesta tycker det vänder när man får fin kontakt med sina illrar och lär dom sluta bitas. Jag vill så gärna ha en.

## Comment 8
Author: torchi

#7: Ja verkligen! För mig var de stora vändningarna:

\-när de började bitas mindre/jag blev härdad mot bett

\-när de blev rumsrena (vissa av dom...host!)

\-när jag lärde mig förstå deras beteende bättre, i början var jag osäker på om de ens kände igen mig eller brydde sig om att jag fanns, i och med att jag inte kände till deras "språk" då jag hade noll illervana från förut. Nuförtiden kan det nästan verka som telepatisk kontakt, när jag lärt mig tolka små skillnader i kroppspråk och vet vad dom betyder.

Har man tålamod och mycket kärlek för djur tror jag att vem som helst kan bli en toppenbra illerägare. Och som du ser i tråden är vissa illrar "helt rätt" och så gott som problemfria från början. Lycka till med att hitta er iller!

## Comment 9
Author: [Borttaget]

**\# 6**

Jag ska komma ihåg dina tips =) Som tur är har jag mycket tålamod med djur så förhoppningsvis orkar jag med detta. Haha =)  
Nu tänkte jag skaffa en tös, blir dom också lugnare efter en sterilisering?

**\# 8**

Oj, blir inte alla rumsrena om man tränar dom? Det trodde jag ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
Hoppas min blivande vän blir det. Haha!

  
Tar alla veterinärer emot illrar?  
Jag har för mig jag hörde någonstans att man borde kolla upp det.

## Comment 10
Author: [Borttaget]

Haha, kom att tänka på en _jättedum_ fråga.. Pinsamt..

**Hur är illrarnas bajs?** ![Skäms](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms")

Är det som hundbajs eller som typ kaninbajs? Haha!

## Comment 11
Author: torchi

#9: Det beror på vem du frågar...jag hade en iller som aldrig blev helt rumsren, då var inte de andra två det heller. Efter att hon dog blev de andra två så gott som 100% rumsrena, vilket betyder att de mycket väl klarar av att gå på lådan, men går utanför med flit ibland för att visa att de ogillar något. T.ex betyder en korv vid dörren "hallååå, ska vi inte gå uuut snaaart!?" ![Flört](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Det finns nog gott om bajsbilder på det här forumet om du letar... de ser ut som små korvar, oftast i kringlor men luktar som tur är mycket mindre än katt- eller hundbajs, kanske mer som kaninbajs. Kisset luktar lite mer dock, men jag har aldrig störts av det så länge det hamnat i lådorna och sugs upp av sanden.

## Comment 12
Author: [Borttaget]

\# 11

Aha, dom apar efter varandra då? Kan vara värt att veta =)

Bra att någon vågade svara på min bajsfråga ![Skrattande](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Det är ju så svårt att veta sånt där. Haha! Sen har jag hört att illrarna kan lukta lite honung. Jag minns att min lilla hamster, Tipsy, luktade lite honung. Hon luktade nästan lite gott ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
Hur ofta går du ut med dina illrar?  
Hur är det om vintrarna? Vi har ju säkert -20 grader här om vintrarna.

## Comment 13
Author: torchi

#12: Ja, det gör dom...på gott och ont! När en gör rätt så hjälper det de andra också!

Haha, jag tror nog bara jag hann först, det är ofta bajsdiskussioner här...![Cool](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool")

I början gick jag inte så ofta ut med dom, kanske en gång i veckan. De var inte vana att gå med sele så det var ett himla bök, speciellt eftersom de var 3 stycken! På vintrarna brukar de inte vara så sugna på att gå ut, så det blir 1-2 ggr i veckan då också. På vintrarna ligger mina mest och sover. Sedan jag separerat från min sambo för ca 1 år sedan har de för det mesta varit hos mig, eftersom jag bor i en etta med sovalkov har jag inte kunnat stänga dörren till "sovrummet" som jag kunnat förut och därför stördes jag massor av att de började vara uppe hela nätterna och busa på våren. Jag insåg då att om jag går ut med dom på kvällen håller de sig (ganska) lugna på natten, tillräckligt för att jag ska kunna sova, så då började jag gå varje dag. De blev jätteduktiga på att gå med sele, så jag har fortsatt med det sen dess. Det ska bli intressant att se hur det blir med gå-ut humöret i vinter! Jag tror att de flesta illrar klarar ganska kalla temperaturer om de vänjer sig stegvis och inte är ute för länge. Jag har en illertröja åt Burton som jag tvingar på honom när det blåser snöstorm (Tadashi vägrar gå ut alls om det är så kallt), men annars går jag helt enkelt bara kortare promenader. Är det riktigt kusligt ute blir det en nöd-promenad upp på vinden, där finns massor med spännande gamla möbler och bråte att lukta och krafsa på ![Flört](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") .

Honung, mysk...gott luktar de i varje fall tycker jag! Dessutom har varje iller en helt unik, personlig lukt, precis som vi mänskor. Men jag badar dom med illershampo några gånger om året ändå, om underpälsen börjar bli lite väl gulbrun...![Tungan ute](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Fast det funkar nästan alltid att byta deras sovfiltar, så gnuggar de av sig det värsta.

## Comment 14
Author: Musiken

Bara jobbigt.. Forsta illern var jag livradd for. Hon bet i tarna och jag sprang genom rummet och satt pa sangen mest hela dagarna (inte min iller utan min davarande partners). Blev dock snart helt kar och bestamde mig sedan for att skaffa en egen!

Nisse var en pest och pina. Det var nara att han fick en stor spark i baken ut genom fonstret mer an en gang kan jag saga ;) Men sa snart han fick en illerkompis sa lugnade han ner sig och blev lattare att hantera. Nu ar han varldens gospropp som alskar att ligga och snusa i famnen framfor TVn :)

## Comment 15
Author: [Borttaget]

**#13**

Det låter bra =) Jag tänkte på det där med snön och att det är såå kallt här, men det är ju skönt att det inte är ett måste med promenader.. som med hundar.  
  
Förresten, **illertröjor**.. vart hittar man såna? Finns det i zoobutiker? Jag har sett en uppfödare som gör egna, men jag har aldrig sett att man säljer såna. Det hade ju faktiskt vart bra att ha det med tanke på vintrarna.

**\# 14**

Aww, vilken myspys. Det där såg för härligt ut alltså =)  
Jag har också tänkt att skaffa två, och tanken var väl att jag skulle skaffa två från början. Men efter vidare eftertanke vill jag nog bara ha en i början. Men märken man att hon blir jobbig kanske man kan fixa så hon får en kompis efter ett tag. Får väl bara hålla tummarna på att det kommer gå bra i så fall.  
  
Jag hoppas jag får en lika mysig en som du har ![Tungan ute](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Nu hittade jag en sida!  
http://www.ferretcouture.co.uk/clothing.asp

Blir det en illerbebis ska jag köpa en tröja ![Glad](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 17
Author: JossanH

Kan säga att jag vann en tröja en gång och den uppskattades inte av nån :P  
Har bara provat tröjan på killarna men alla hatar den och ålar sig ur så fort man släpper ner dom på golvet.  
de har ju liksom päls av en anledning ;)

## Comment 18
Author: [Borttaget]

**\# 17**

Ja, det har du alldeles rätt i =)  
Men samtidigt vet jag inte hur mysigt det är när det är -20 eller -30 grader ute =P Men man får väl se. Jag är emot skor och onödiga kläder på hundar, men är det nödvändigt så.

## Comment 19
Author: JossanH

#18 har aldrig varit med om en iller som blivit varmare av en tröja i vintertid, då ska man ju inte gå på snön utan åla under och en tröja då skulle defenetivt bara vara ivägen :)  
är det för kallt stannar man inne, fryser illern när den är ute på tur så får den sitta innanför jackan, där blir det varmt och skönt! Sen så tror jag att om en iller fryser så är det först och främst nosen o fötterna som blir kalla.  
Det bästa om man är rädd för att illern ska frysa är att ha den ute väldigt mycket under sensommar, höst och vintern, då får den mycket tjockare vinterpäls än annars!  
tror förresten även att tröjor som sitter åt på illern gör att det blir kallare, det blir liksom ingen varmluft emellan (precis som för oss och för mycket kläder), och sitter inte tröjan åt så ålar dom lätt ur den. Ett dilemma!

Men nu har jag babblat på om hur JAG gör och vad JAG tycker. Alla har ju sin egen åsikt förstås :)

## Comment 20
Author: torchi

#19: Jag har också tänkt så där, men tycker ändå att Burtons tröja gör att han orkar vara ute lite längre när det blåser kallt. Kanske nos och tassar hålls varmare om resten av kroppen är varm? Hans tröja är gjord av fleece, har för mig att det blir lite som en våtdräkt, att den värmer fast det är snö på den..? Däremot är det ju ett elände att få honom att stanna kvar i den, den blir lätt en korv på magen bara...suck! Den är dessutom i blått urban-camo, vilket jag tycker passar illa till hans päls. En gång när han hade den på sig och hade rullat ur halvvägs så den låg som en korv runt magen stod en gubbe och stirrade på oss. Tillslut sa han tveksamt "fräsig tröja!" Då höll jag på att garva ihjäl mig, stackars Burton såg ju för eländig ut! Efter det slapp han ha den, för det blev varmare ![Skrattande](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")
