# OT Vad väljer man hund eller karl
Author: Kallecolt

Vet att det är en del tjejer här inne på forumet, så jag har hittat en guide till er.

  
En handbok för att lättare handskas med sitt val!

Brukskarlar:

Ursprung

Den tama mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så långt  
tillbaka i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har givetvis  
växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena sällskaps- och  
avelskarlar.  
När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och råd för  
att förenkla din vardag med mannen.

Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl. En  
karl är ingenting man lättvindigt kan lämna bort till vänner och bekanta.  
Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige. Lyckligtvis är karlar idag  
accepterade i de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej tillrådligt att  
ta med karlar överallt. Exempelvis boutiquer brukar framkalla nervositet  
och i vissa fall aggressioner. Det är inte ovanligt att man ser oroliga och  
gnällande karlar väntandes vid kassan.

Även om du anser dig ha tid över till både en och två och kanske tre karlar  
vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till och med  
svartsjuka om 'matte' bryr sig för mycket om andra karlar!

Kostnader

Det är givetvis något som man bör tänka på innan man skaffar karl. Att ha  
karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil, mm. En  
duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt uppehälle. Har man en  
skicklig jägarkarl kan han bidra till hushållet med bland annat älgkött. På  
höstarna kan man till och med se hur karlar beger sig ut i flock för att  
jaga älg. Se till så att just din karl har tillstånd, d v s licens, för  
detta annars bör man inte låta dem löpa omkring hur som helst i skog och  
mark. Om din karl saknar det rätta intresset för jakt kan du kanske  
istället träna honom till att bli en skicklig bär- och svampplockare.

Allmän skötsel

För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt liv behöver han  
god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några aktiviteter som  
inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl vacker. Nordsvensken är  
vanligen renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel ansning av  
skägg och naglar. Avancerad tandvård och trimning av huvudhår bör man  
överlåta till en fackman.

OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och med  
medföra rättsliga följder i vissa fall!

Raser

Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare länder  
slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och stränder.  
Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in i ett par  
bedjande, sammetsbruna ögon... men tänk på att dessa karlar oftast helt  
saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av allehanda sjukdomar  
då vaccinationer är ovanliga i dessa länder. Dessutom är det ofta problem  
med att få införseltillstånd till Sverige för sådana karlar. Vi vill  
därför rekommendera att du väljer en av våra erkända svenska raser.

Vi väljer att här presentera Skånerasen.

Vad som kännetecknar Skånerasen är främst ett lugnt psyke, relativt  
lättuppfostrade men de behåller ändå sin lekfullhet högt upp i åldrarna.  
Alla färger och kroppsbyggnader är godkända.

En könsmogen karl tycker om att visa upp sig med sina artfränder på  
dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I jakten på en ägarinna  
kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från att välja  
någon av de riktiga 'stridstupparna', de kan bli svåra att få någon riktig  
pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla sin ägarinna! Då måste man  
omedelbart säga ifrån och visa vem som bestämmer. Det ger honom en trygghet  
att veta sin plats.  
Även den lugnaste karl kan ibland brusa upp och försöka ta kommandot. Det  
gäller då att vänligt men bestämt tillrättavisa honom. Om det inte räcker  
så måste list tillämpas. Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha  
en inne- eller en utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att  
motion är otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla  
åt öldrickande framför tipsextra.  
Det är inte svårt att lära en karl enklare små sysslor såsom att gå och  
handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret. Glöm inte heller att ge  
rikligt med beröm. Karlar sporras då och utför villigt sina små tjänster.  
Godbitar användes med fördel för att belöna önskvärt beteende.

Uppfostran

Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en  
fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa emot främmande  
människor. Någon som ej är van vid karlar kan till och med bli rädd.  
En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på kommando  
samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till förtret för  
andra. Mycket vanligt är en tendens att springa efter andra karlars bilar  
och ett sådant beteende är oacceptabelt och bör kvävas i sin linda!

Avel

Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något vi  
vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då blir du  
tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om du tänkt  
använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor men även tänka  
på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna.  
Ett byte kan komma i åtanke. För övrigt brukar karlarna visa sig villiga  
till avel något som bekräftas från BB-håll. Om du inte vill lämna din karl  
hemma vid förlossningen så går det bra att ta med honom till BB. Personalen  
där har utbildning och är vana att handskas med nervösa karlar.  
En positiv reaktion är att många karlar uppvisar en högre mognadsgrad efter  
den första avkomman även om motsatt reaktion i sällsynta fall kan  
förekomma.  
Vidare avel bör inte bedrivas på karlar som inte visar intresse för sin  
avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma eller till och med är aggressiv  
mot avkomman. Sådana karlar är inte ens lämpliga som sällskapskarlar och du  
bör snarast göra dig av med honom hur söta de än må vara.

Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han har  
sådana defekter innan de tar hem honom.

Kost

En karl kan äta i stort sett vad som helst även om de tycks föredra den  
kost de är uppfödda på (det sk 'mammas-köttbullar-syndromet'). Rådgör  
därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under  
uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och skafferi och fall  
inte för bedjande blickar vid kaffebordet. Det är direkt olämpligt att låta  
honom tigga vid bordet.  
Vissa karlar visar ibland tendenser att vilja hjälpa till att tillreda sina  
egna måltider. Detta bör uppmuntras! Maltdrycker uppskattas ofta av karlar  
men låt det inte bli till någon vana. Ett par burkar per månad under sträng  
uppsikt är dock inget att oroa sig för.

Sjukdomar

Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med en  
nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina dagliga  
sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man. Han  
sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar oftast vid  
helg- och skiftarbete. Många karlar har tendenser till färgblindhet. Du bör  
därför hjälpa honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa  
byxor har faktiskt påträffats.

Sammanfattning

Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som  
komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer utförliga  
fackböcker i ämnet karlavård. Vi kan rekommendera 'Allt en kvinna bör veta  
om män'. Du kan givetvis också vända dig till närmaste klinik.

Svenska Brukskarlsklubben  
Avd Skellefteå

## Comment 1
Author: Aviendha

Haha, den var underbar!

## Comment 2
Author: Goseiller

Garvar ihjäl mig här ![Skrattande](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")![Tungan ute](http://iller.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 3
Author: Satmaran

Underbart!!!

Har Brukskarlsklubben någon hemsida?

Jag har alltid valt fel ras, typ: för vältrimmade utställningsexemplar, stridstuppar, felavlade typer med tvivelaktigt psyke och hanar som inte tar hand om sin avkomma. Jag har tvingats omplacera alla utan undantag ;) Vissa av dem kanske skulle gått att behålla om det var lagligt att kastrera dem, men, men...

Jag gav upp för länge sedan, men man vet ju aldrig om man i framtiden skulle våga sig på det igen? Kanske om man kommer i kontakt med rätt uppfödare, eller hittar en äldre, lugnare omplaceringskarl med jämnt humör, utan dominansbeteende och som inte juckar mot allt som rör sig =))

Kan du skicka en länk?

## Comment 4
Author: Sarah

Men, ärligt, inte att rekomendera utländska raser???

## Comment 5
Author: LinaN

#3 det finns ju alternativ till snöpning vet du. Kallat kyskhetsbälten. Tämligen effektivt har jag hört. Finns en uppsjö varianter \*fniss\*

#4 det var de utländska raserna som är kringstrykande, en utländsk avelshanne med stam och bra meriter (matlagning, hushållning och god hand med barn) är ju inte att förakta. Man får ju kolla upp sitt köp först :D

Den här vart störtskön :D

## Comment 6
Author: Satmaran

#4 Äsch! Det var väl bara lite ekologiskt tänkande :) Handboken är måhända en aning partisk, jag gissar på att författaren är av skånskt ursprung. Kanske författaren bara tycker att vi ska kolla vilket utbud det finns i vårt närområde innan vi importerar. Långa transporter är ju som bekant inte miljövänligt ;)

#5 Håller med om att det finns alldeles utmärkta importexemplar, men det kan vara bra att läsa på ordentligt innan man själv importerar. Beteende och fostran kan skilja sig markant mot våra svenska hanar.

Har själv råkat ut för kringstrykande sydländsk gatukarl, men kan säga att jag inte kan rekommendera dessa om man inte har gedigen brukskarlsutbildning, starka nypor och tålamod i massor =))  Det finns dock rapporter som säger att det med fast och kärleksfull hand går att göra brukskarlar av dem också ;)
